Motivering

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning finner utskottet förslaget behövligt och lämpligt. Utskottet tillstyrker lagförslaget med följande anmärkningar.

Enligt propositionens motivering är det centrala målet att förkorta den tid det tar att studera för en universitetsexamen och den vägen säkerställa tillgången på högt utbildad arbetskraft i takt med att befolkningens åldersstruktur förändras. Därför anser utskottet att propositionen framför allt hänger samman med regeringens sysselsättningsmål snarare än med de utbildningspolitiska kraven.

De föreslagna ändringarna i bestämmelserna förväntas förändra de studerandes beteende redan i början av studierna såtillvida att de lägger upp studierna tillräckligt planmässigt och att de i regel slutför sina studier inom den målsatta studietiden. Ändringen av universitetslagen och propositionen med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd och till de ändringar i skattelagstiftningen som införandet av ett studielånsavdrag förutsätter (RP 11/2005 rd) avser att minska de studerandes förvärvsarbetande och öka intresset för att ta upp studielån. Det beror i hög grad på hur universiteten de facto ordnar undervisningen och stödet för studierna och hurdana utsikterna på arbetsmarknaden på det hela taget är om målet ska nås eller inte. Utskottet pekar särskilt på hur viktigt det är att universiteten har adekvata resurser och genomför verkliga ändringar för att det ska gå att förkorta studietiderna.

Att studietiderna läggs fast i lag bidrar till att samordna praxis vid universiteten och den vägen till större flexibilitet också i universitetens verksamhet. Universiteten blir skyldiga att följa upp studieframgången och erbjuda effektivare studiehandledning, vilket ur de studerandes synvinkel är både förpliktande och gynnsamt för studierna. Hösten 2005 införs en examensstruktur i två steg som för sin del ska göra det lättare att följa upp studieframgången och möjliggöra kortare studietider.

Enligt utskottets mening handlar propositionen inte om att studietiden strängt kommer att begränsas till ett visst antal år utan om handledning av de studerande med hjälp av effektivare uppföljning av studierna och en individuell studieplan. Modellen i lagförslaget medger flexibel planering av studierna och förpliktar de studerande till aktivare studier senast efter den studietid och de frånvaroår som föreskrivs i lagen. Universiteten beviljar på ansökan en studerande som inte har slutfört sina studier inom föreskriven tid extra tid för att göra det. Därmed kan den föreslagna ändringen anses vara en mycket mjuk metod för att få fart på studierna ur de studerandes synvinkel. Utskottet understryker att universiteten bör införa rättvisa och fungerande förfaranden för att bevilja de studerande extra tid och dessutom ge dem adekvat handledning och stöd för att lägga upp nödvändiga studieplaner. Universiteten bör också se till att det finns handledning och stöd när den egentliga målsatta studietiden löper ut och den studerande är skyldig att lägga fram en målinriktad och genomförbar plan för hur studierna ska slutföras.

Lagen medger att extra tid beviljas alla studerande som lagt fram en målinriktad och genomförbar studieplan. Enligt utskottet är det viktigt att alla studerande behandlas lika i fråga om att beviljas extra tid och att studietiden förlängs i första hand med hänsyn till deras intresse för att slutföra studierna.

Enligt propositionen inför universiteten individuella studieplaner som läggs upp genast i början av studierna och som hjälper till att följa upp studieframgången. Utskottet anser att de individuella studieplanerna inte får begränsa de studerandes möjligheter att välja biämnen vid högskolorna utan att de precis som nu ska ha möjlighet att studera också andra ämnen vid sidan av sitt eget huvudämne och studieprogram. När extra studietid beviljas kan det vara motiverat att begränsa studierätten enbart till studier som har samband med examen.

Utskottet har uppmärksamgjorts på vissa stelbenta förfaranden som fördröjer de studerandes examen och den vägen deras inträde på arbetsmarknaden. Vid en del universitet kan det ta upp till ett halvt år för en studerande att få sitt pro gradu-arbete granskat och godkänt. Enligt utskottets mening är en så pass lång tid oskälig och diskriminerande för de studerande, eftersom arbetena vid andra universitet regelmässigt granskas på några veckor.

När det gäller handikappade och personer som behöver särskilt stöd bör högskolestudierna gynnas med hjälp av studieplaner och adekvata stödåtgärder. Om en studerande på grund av sitt handikapp eller sin sjukdom till exempel inte klarar av att göra anteckningar vid föreläsningarna bör universitetet ordna med möjlighet att kopiera upp föreläsningsmaterial eller att få det elektroniskt överfört eller på annat sätt se till att de studerande får tillgång till det. I det fortsatta arbetet med att göra studierna tillgängligare bör det enligt utskottets mening också utredas om handikappade och andra personer som behöver särskilt stöd kunde få rätt att få bl.a. föreläsningsmaterial från universiteten.

Det har påpekats för utskottet att möjligheten till deltidsstudier bör säkerställas i det fall att en studerande t.ex. blir långvarigt sjuk eller är på mamma- och föräldraledighet. Den föreslagna lagen medger deltidsstudier och därför har det inte ansetts nödvändigt att upprätta ett särskilt deltidsregister. Den studerande kan få extra studietid när den ordinarie studietiden löper ut. Det behövs ett klart system vid alla högskolor för att avlägga studieprestationer också under moderskaps- och föräldrapenningsperioden.

Utskottet ser det som nödvändigt att studietiden för långvarigt sjuka, gravt handikappade och moderskaps- eller föräldralediga studerande i förekommande fall får fortsätta utan problem. Därmed understryker utskottet 18 f § 2 mom. om att universitetet skall beakta den studerandes livssituation när extra tid beviljas.

Det är viktigt att universiteten tar hänsyn till de studerandes särbehov. Till exempel idrottare eller begåvningar inom vetenskap och konst måste få en genuint individuell och flexibel studieplan som också beaktar hur deras övriga aktiviteter inverkar på studieframgången.