Motivering

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning finner utskottet propositionen behövlig och ändamålsenlig. En ändring av namnet på Helsingfors universitetsbibliotek till Nationalbiblioteket ger en klarare bild av bibliotekets ställning och stärker den finländska biblioteksvärlden. Utskottet tillstyrker lagförslaget med följande anmärkningar.

Historiskt sett har Helsingfors universitetsbibliotek spelat en viktig roll ända sedan Åbo akademi grundades. Landets enda universitet fick redan i ett tidigt skede rätt till friexemplar av allt det material som utgavs i Finland, vilket ledde till att samlingarna snabbt växte till sig. Förutom lagen om friexemplar har också undervisningsministeriets och universitetets finansiering sedermera möjliggjort ytterligare anskaffningar. Tack vare webbpublikationerna har det också blivit lättare för publiken att nå vetenskapligt material.

Helsingfors universitetsbibliotek har i praktiken etablerat sig som ett nationalbibliotek. Att dess namn ändras till Nationalbiblioteket är ett viktigt resultat av långa förberedelser och ett omfattande utvecklingsarbete. Bibliotekets riksomfattande uppgifter har ökat märkbart ända sedan 1990-talet. Med hjälp av sitt centraliserade datanät har biblioteket kunnat stöda för moderniseringen av den service som erbjuds på såväl allmänna bibliotek som olika specialbibliotek och universitetens och yrkeshögskolornas bibliotek. Regeringens proposition förstärker bibliotekets ställning som nationalbibliotek både i hemlandet och internationellt.

Utskottet anser det ändamålsenligt att nationalbiblioteket förblir en fristående institution under Helsingfors universitet. På det sättet garanteras nationalbiblioteket en nödvändig växelverkan med vetenskapssamfundet och med ett omfattande forskarnätverk. Denna praxis överensstämmer också med ett internationellt vedertaget förfarande. I det dagliga arbetet fortsätter samarbetet med fakultetsbiblioteken, campusbiblioteken och studentbiblioteket vid Helsingfors universitet.

Skolbiblioteken.

Utskottet har i samband med behandlingen av denna proposition fått en utredning om skolornas biblioteksverksamhet. I sitt betänkande angående en revidering av skollagarna (KuUB 3/1998 rd — RP 86/1997 rd) behandlade utskottet bibliotekens roll som ett stöd för den grundläggande utbildningen. Utskottet lyfte då fram två synpunkter. Å ena sidan bör eleverna inom ramen för den grundläggande utbildningen få mångsidiga färdigheter i att söka och hantera information. Å andra sidan måste man utveckla de för elever och lärare avsedda biblioteks- och datatjänsterna och se till att de är tillgängliga för alla. Bibliotekstjänsterna måste utvecklas också med tanke på undervisningen i modersmål och litteratur. På grund av digitaliseringen och en ökad användning av datanätet ansåg utskottet redan då att man borde utveckla skolbiblioteken som en del av hela kommunens biblioteksverksamhet. I promemorian Kansalliskirjastotyöryhmä 2002 (OPM 2003:1) konstateras i sin tur att de mest lyckade lösningarna nåtts i kommuner där skolor och läroanstalter har samarbetat effektivt och kommit överens om fördelningen av finansieringen med både allmänna och andra bibliotek i regionen. Kulturutskottet anser att resurserna bör riktas så att alla elever garanteras tillgång till biblioteks- och informationstjänster.

Biblioteket stöder skolarbetet och är i bästa fall en mångsidig inlärningsomgivning där undervisning, datahanteringsfärdigheter och bibliotekstjänster kombineras med kontakter till lokala, regionala, riksomfattande och globala informationskällor.

Enligt den utredning utskottet tagit del av håller man på att utveckla skolbibliotekens verksamhet på olika sätt. Det är viktigt att arbetet får fortsätta och ytterligare intensifieras. Därför föreslår utskottet att riksdagen godkänner följande uttalande (Utskottets förslag till uttalande).