Allmän motivering

Sammantaget sett anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen. Den föreslagna lagen är ett första försök att lägga fast miniminivån för ungdomstjänster. Den sätter sökljuset på de existerande bristerna och täpper till luckorna i tjänsteutbudet. Med de föreslagna ändringarna vill man förbättra de ungas liv i två hänseenden. Målgruppen för det sektorsövergripande samarbete är alla unga i kommunen. Genom att föreskriva om uppsökande ungdomsarbete som ett socialt stärkande instrument vill man åter underlätta för en mer begränsad målgrupp. Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Utskottet understryker att bäst på att förebygga problem är de välfungerande basala tjänster som finns till stöd för hemmen (rådgivningar, dagvård, skolor). En högkvalitativ och kvantitativt adekvat grundläggande utbildning och yrkesutbildning som leder till ett jobb är det bästa botemedlet mot utslagning bland unga. För att unga ska orka med utbildningen och färre hoppa av studierna är det viktigt att utbildningssystemet fungerar väl i alla delar. Viktiga komponenter i sammanhanget är en effektiv elevhandledning, en kompetent personal och adekvata resurser. Syftet med lagförslaget är att göra det lättare för unga att bli hörda och få tidigt stöd när det behövs samt hejda en eventuell spiral av marginalisering och utslagning. Den föreslagna lagen kompletterar existerande tjänster men rubbar inte på den s.k. traditionella kommunala ungdomsverksamheten som är viktig i sin preventiva funktion.

Utskottet har i många sammanhang under den pågående valperioden diskuterat åtgärder som behövs för att hindra ungdomar att komma snett i livet och sände bl.a. våren 2008 ett utlåtande med 11 åtgärdsförslag till undervisningsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet (KuUU 10/2008 rd — MINU 5/2008 rd). Den aktuella propositionen hör till de förbättringar som ska förhindra utslagning bland unga. Ändringen i lagen om antagningsregistret gör det lättare att dirigera ungdomar som riskerar slås ut till de rätta offentliga tjänsterna och sätta in mer stöd i en tidig fas.

Enligt propositionsmotiven är vårt tjänstesystem sektorsbundet och uppgifterna gällande unga grundar sig ofta på sektorsspecifik information. Ingen har med andra ord en samlad bild av ungdomens situation. Arbets- och näringsministeriet uppger att t.ex. de arbetskraftsrådgivare som jobbar med unga är bekymrade över att det finns ungdomar som inte anmäler sig som arbetssökande eller som inte infinner sig på avtalad tid trots tydliga tecken på stödbehov. Också de som inte fullgör bevärings- eller civiltjänst inger oro.

Utifrån utskottets egen erfarenhet och erhållen utredning fungerar myndighetssamarbetet inte som det ska. Än så länge har ett lågtröskelsamarbete mellan myndigheterna inte etablerats. Situationen förbättras i och med lagförslaget, som lägger fast principerna för ett sektorsövergripande samarbete och möjligheten till utbyte av klientuppgifter. På detta sätt blir tjänsterna mer klientorienterade. Å andra sidan har utskottet t.ex. för registrens del preciserat bestämmelserna för att de ska vara förenliga med grundlagsutskottets ståndpunkter gällande bl.a. skyddet av personuppgifter. Lagändringen är nödvändig och viktig för att kommunerna målmedvetet ska kunna utveckla och genomföra sina insatser för barns och ungas välfärd. Den stärker också det kommunala ungdomsväsendets roll som tjänsteleverantör och berättigar och förpliktar till sektorsövergripande samverkan på det lokala planet.

Det uppsökande ungdomsarbetets uppgift är inte att tillhandahålla tjänster utan att i samråd med den unga försöka finna en framkomlig väg att komma vidare i livet. De uppsökande ungdomsarbetarna ska lotsa fram de unga till de tjänster de behöver. Det kan hända att det uppsökande ungdomsarbetet lokalt ökar efterfrågan på ungdomstjänster. Att det finns tillräckligt med tjänster på det lokala planet är något som bl.a. det samordnande nätverket för vägledning av och tjänster till unga bör se till.

De uppsökande arbetsparen har visat sig vara en effektiv serviceform skräddarsydd för ungdomar. De flesta av paren arbetar i en verkstadsmiljö. I fjol hittades nästan 2 000 unga av vilka 1 400 hänvisades till fortsatta åtgärder och andra tjänster. Verkstäderna har varit en bra start för många unga och hindrat dem att bli utan utbildning och jobb.

En del av de unga som de uppsökande arbetsparen fått kontakt med behöver särskilda stödåtgärder. Verkstäderna har lanserat ett slags träningsstart som är en konkret servicemodell för samarbetet mellan de uppsökande ungdomsarbetarna och verkstäderna. I ljuset av erfarenheter måste regeringens förslag att ge arbetsparen en av huvudrollerna i det sektorsövergripande samarbetet ses som lyckat.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten vid att den "uppsökande ungdomsverksamhet" i kommunal regi som nämns i bestämmelsen inte utesluter andra koncept för motsvarande syfte men med annat namn, så länge greppen och principerna är desamma. Uppsökande ungdomsarbete har organiserats under många olika namn, bl.a. Löydä Mut!, Navigaattori, Siipi-Vingen och Sieppari.

Enligt propositionen förutsätts uppsökande ungdomsarbetare ha tilläcklig utbildning och erfarenhet av arbete bland unga. Utbildning som ungdoms- eller socialarbetare, samhällspedagog, speciallärare, specialsjukskötare, psykolog eller motsvarande nämns som exempel på lämplig utbildning. Minst några års arbetserfarenhet kan enligt regeringen anses ge en uppsökande ungdomsarbetare kompetens att hjälpa unga som behöver stöd.

Utbildning för uppsökande ungdomsarbete bör erbjudas t.ex. i form av tilläggsutbildning eller fortbildning.

Anslagen för uppsökande ungdomsarbete har höjts på ett tacknämligt sätt under valperioden. Resurser bör fortsatt avsättas för arbetet mot utslagning bland unga och i anknytning härtill för uppsökande ungdomsarbete och fortsatta åtgärder, menar utskottet. Det gäller också att komma på metoder för att nå unga i för dem välbekanta miljöer, t.ex. i den virtuella världen.