Motivering

Sammantaget sett anser utskottet propositionen vara behövlig och angelägen. Särskilt tillfreds är utskottet med att de pengar som nästa år sparas in genom att elevantalet i grundutbildningen sjunker kommer att användas för att minska undervisningsgrupperna i den grundläggande utbildningen och utvidga den förberedande utbildningen för invandrare. Utskottet tillstyrker således lagförslagen med följande kommentarer.

Förberedande undervisning inför den grundläggande utbildningen

Utskottet har i ett flertal sammanhang påpekat att invandrarundervisningen måste utvecklas. I samband med behandlingen av den utbildningspolitiska redogörelsen hösten 2006 godkände riksdagen ett uttalande (KuUB 12/2006 rd — SRR 4/2008 rd) där den förutsatte att regeringen vidtar åtgärder för att utvidga den förberedande undervisningen och språkutbildningen för invandrare. I våras behandlade utskottet som eget ärende insatser för att förhindra marginaslisering av unga och lämnade då ett yttrande till såväl undervisningsministeriet som social- och hälsovårdsministeriet (KuUU 10/2008 rd — MINU 5/2008 rd). Utskottet lade i yttrandet fram elva åtgärdsförslag; ett av dem gällde att det för invandrare ska ordnas mer förberedande undervisning och undervisning i finska eller svenska som andra språk.

Det är utmärkt, menar utskottet, att regeringen nu föreslår att den förberedande undervisningen inför den grundläggande utbildningen utökas från ett halvt till ett helt år. Det betyder att 6—10 åringar framöver får minst 900 timmar undervisning och äldre barn minst 1 000 timmar. I den förberedande undervisningen ges studier i finska eller svenska högsta prioritet. Dessutom behöver eleverna undervisning i andra ämnen, beroende på vilken skolbakgrund de har. Det gäller också att se till att lärarna inom invandrarundervisningen har adekvat yrkeskompetens.

Undervisningsgrupperna i den grundläggande utbildningen

Enligt 3 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning ska utbildningen ordnas så att elevernas ålder och förutsättningar beaktas och så att elevernas sunda uppväxt och utveckling främjas. Utskottet poängterar att denna bestämmelse alltid utgör plattformen när undervisningen och med den sammanhängande arrangemang och stödåtgärder planeras och genomförs. Följaktligen ska bl.a. undervisningsgrupperna vara sådana att undervisningen kan läggas upp i enlighet med bestämmelsen.

Ett av målen i programmet för statsminister Matti Vanhanens andra regering är att göra grupperna mindre för att därmed säkra undervisningskvaliteten. Utvecklingsplanen för utbildning och forskning 2007—2012 anger också den att den allmänbildande utbildningen ska förbättras bl.a. genom att kvaliteten på undervisningen höjs och undervisningsgrupperna görs tillräckligt små. I ett av åtgärdsförslagen i KuUU 10/2008 rd underströk utskottet att storleken på undervisningsgrupperna måste vara skälig med hänsyn till elevunderlaget.

Propositionen och budgetpropositionen för 2009 utgår från att de 16 miljoner euro som avsatts för gruppreducering fördelas mellan alla kommuner genom att det pris per enhet som ligger till grund för statsandelen höjs. Utskottet framhåller att denna extra finansiering inte beaktas när kommunens finansieringsandel räknas ut. Tilläggsfinanseringen är inte bara förträfflig, den är också nödvändig för att få kommunerna att se över storleken på undervisningsgrupperna i den grundläggande utbildningen.

För första gången i historien håller man på att samla in rikstäckande uppgifter om hur stora undervisningsgrupperna är i skolorna. Insamlingen måste hädanefter ske på regelbunden basis, menar utskottet. Preliminära uppgifter från insamlingen pekar på att de i snitt största undervisningsgrupperna finns i årskurs 3—6. Antalet stora undervisningsgrupper ökar med varje årskurs räknat från ettan till sexan. Avsikten är att bevakningen av hur gruppstorleken utvecklas ska ingå som ett led i den regelbundna uppgiftsinsamlingen. Det är absolut nödvändigt att ge akt på situationen i hela landet för att grupperna inte ska svälla ut så mycket att undervisningen och inlärningen blir lidande av det. Hur antalet undervisningstimmar per elev utvecklas är en annan sak som man måste hålla ögonen på. Situationerna växlar och det är inte bara antalet elever som är avgörande för gruppstorleken utan också bl.a. grupptypen och t.ex. hur många integrerade elever det finns i klassen. Den statliga tilläggsfinanseringen ger kommunerna möjlighet att öka den pedagogiska flexibiliteten. Beroende på hur mycket extra pengar kommunen får eller var behovet ligger kan kommunerna använda anslaget för att t.ex. öka antalet delade lektionen, anställa lärare eller direkt reducera klasstorleken.

Med lärarens hjälp hittar eleverna de tjänster elevvården erbjuder. Det är följaktligen viktigt att lärarna känner sina elever och kan bli varse om deras beteende förändras. Gruppstorleken spelar alltså en stor roll också då man vill förhindra att elever hamnar i utanförskap. Därför är det angeläget med lagom stora grupper.

Uppföljning.

De öronmärkta anslagen för att minska undervisningsgruppernas storlek kräver rätt allokering, menar utskottet. Regeringens modell garanterar inte att kommunerna faktiskt använder anslaget för det avsedda ändamålet. Därför bör kommunerna genast 2009 tillfrågas hur de använt pengarna och vilka effekter det haft på gruppernas storlek och antalet undervisningstimmar per elev. Undervisningsministeriet ska rapportera resultatet till kulturutskottet. Utskottet föreslår ett uttalande om detta (Utskottets förslag till uttalande).

Motionerna

Utskottet har behandlat ärendet utifrån propositionen och föreslår därför att lagmotionerna förkastas.