Motivering

Allmänt.

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande anmärkningar.

Av de fyra olika delarna av propositionen välkomnar utskottet den reform som gäller finansieringen av ämnesstudierna i gymnasiet. Den syftar till en mer rättvis allokering av gymnasieutbildningens finansiering utifrån de faktiska kostnaderna, också med beaktande av dem som fullgör gymnasiets lärokurs i ett eller flera ämnen.

Genom sänkningen av statsandelsprocenten för yrkesinriktad tilläggsutbildning när det gäller frivillig utbildning och personalutbildning ser man till att den sammanlagda effekten när priset per enhet för denna tilläggsutbildning ökar och statsandelsprocenten sänks blir kostnadsneutral för finansieringen. Därmed ser man till att finansieringssystemet för tilläggsutbildningen fortsatt kan fungera.

Kommunens finansieringsandel inom undervisnings- och biblioteksverksamheten.

En ökning av kommunernas andel när det gäller att finansiera undervisningen och biblioteken så att den motsvarar de ersättningar som staten betalat till följd av nya kommunindelningar kommer enligt regeringen inte att ha några betydande ekonomiska eller administrativa verkningar. Ändringen innebär att nuvarande kostnadsfördelning mellan stat och kommun upprätthålls. Utskottet vill peka på sakens principiella betydelse. Genom de föreslagna ändringarna kommer de andra kommunerna, företrädesvis de stora, att bekosta den ersättning som finansministeriet betalar de kommuner som deltar i kommunsammaslagningar för de sänkta statsandelarna. Några motsvarande kostnadsöverföringar har inte gjorts under tidigare år. År 2009 kommer ersättningen att uppgå till 5,1 miljoner euro. Utskottet anser det vara viktigt att man granskar detta på nytt i samband med den kommande statsandelsreformen VOS-2010.

Finansieringen av läroavtalsutbildningen.

Regeringen föreslår minskad finansiering av den grundläggande yrkesutbildningen i form av läroavtalsutbildning genom en sänkning av procenten för fastställande av det genomsnittliga priset per enhet för denna utbildning från 77 till 63,13 procent.

Enligt uppgift ligger de faktiska kostnaderna för grundläggande yrkesutbildning i form av läroavtalsutbildning i genomsnitt 20 procent lägre än de priser per enhet som legat till grund för statsandelen. Mer än 40 utbildningsanordnare har fått statsandel som legat 20—40 procent över de faktiska kostnaderna. Däremot har de faktiska kostnaderna för yrkesinsriktad tilläggsutbildning i form av läroavtalsutbildning varit mellan 1 och 5 procent högre än det pris per enhet som legat till grund för statsandelen. De som anordnat läroavtalsutbildning har på så sätt finansierat yrkesinsriktad tilläggsutbildning med pengar de fått för utbildning som leder till grundexamen.

Den föreslagna ändringen anknyter enligt motiven till en större helhet där ett av de centrala syftena är se till att förhållande kommun—stat förblir detsamma när det gäller att finansiera utbildning. När verksamheten vid statens specialläroanstalter blir verksamhet anordnad av privata anordnare av utbildning kommer det genomsnittliga pris per enhet för yrkesutbildning 2009 att stiga. Enligt regeringen skulle detta omotiverat leda till mer finansiering av läroavtalsutbildningen, om inte fastställandeprocenten justeras. Sänkt finansiering av läroavtalsutbildningen innebär att den höjande verkan som överföringen av de statliga specialläroanstalterna har på kommunernas finansieringsandel kompenseras med ca 13,4 miljoner euro. Dessutom blir det möjligt att erbjuda mer yrkesinriktad tilläggsutbildning i form av läroavtalsutbildning och att höja priset per enhet. Enligt undervisningsministeriet anvisas det 9,7 miljoner euro i detta syfte 2009.

I praktiken innebär propositionen minskad finansiering på ca 18 procent för dem som ordnar läroavtalsutbildning enbart som grundläggande yrkesutbildning, medan de som ordnar läroavtalsutbildning bara i form av tilläggsutbildning får finansieringspåslag på ca 7 procent. I genomsnitt kommer utbildningsanordnarna att få ca 6 procent mindre i finansiering till följd av propositionen.

Utskottet påpekar att snabba förändringar som påverkar statsandelarna minskar möjligheterna till framförhållning när det gäller att ordna läroavtalsutbildning. Sådana förändringar kan påverka utbildningens kvantitet och kvalitet. Därför måste i synnerhet de förslag som gäller verksamhetens finansiering beredas i god tid och på ett sådant sätt att utbildningsanordnarna vid behov kan anpassa sin verksamhet efter de offentliga resurser som står till förfogande vid respektive tillfälle. Läroavtalen gäller i flera år, och de avtal som den som ordnar utbildningen ingår är bindande för anordnaren. Med andra ord ger den minskade finansiering som regeringen föreslår inte utbildningsanordnaren någon rätt att ensidigt ändra avtalen.

En justering av den storleksordning som nu föreslås kan leda till försämrat utbud, åtminstone dyra utbildningar. Vilka konsekvenser detta kommer att få för de enskilda aktörerna beror på om deras utbildning främst är inriktad på grundläggande utbildning eller tilläggsutbildning. I värsta fall kommer utbudet att bestämmas av andra faktorer än det faktiska utbildningsbehovet. Den minskade finansieringen kan i praktiken också inverka så att den ersättning som arbetsgivarna får sänks, vilket i sin tur kan avgöra huruvida nya läroavtal ingås eller inte.

Det är enligt utskottet under inga omständigheter acceptabelt att det i det rådande konjunkturläget blir svårare att ordna läroavtalsutbildning, eftersom arbetslösheten beräknas stiga kraftigt. Utskottet vill poängtera att principen enligt den sittande regeringens regeringsprogram är att läroavtalsutbildningens ställning som utbildningsform stärks. Därför är det nödvändigt att noga följa vilka effekter ändringen får och att omedelbart vidta korrigerande åtgärder, om reformen snedvrider utbudet på läroavtalsutbildning inom olika områden eller på något annat sätt gör det svårare att ordna läroavtalsutbildning, en utbildningsform som blir allt viktigare i det rådande ekonomiska läget. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner ett uttalande om uppföljning av den ändrade finansieringen av läroavtalsutbildningen, om korrigerande åtgärder som ska vidtas vid behov och om en utredning till utskottet (Utskottets förslag till uttalande 1).

Utskottet anser det vara nödvändigt att man i fortsättningen granskar systemet för att finansiera läroavtalsutbildningen på nytt så att de faktiska kostnaderna och finansieringen mera motsvarar varandra, så att systemet blir mer öppet för insyn och så att man samtidigt garanterar ett mångsidigt utbud på utbildning. I synnerhet bör man utreda om en egen kostnadsbas kan införas inom läroavtalsutbildningen. Då kommer exempelvis inte förändringar i priset per enhet inom den grundläggande yrkesutbildningen att omedelbart påverka finansieringen av läroavtalsutbildningen. På så sätt skulle finansieringsnivån bättre än i dagens läge motsvara kostnaderna för verksamheten, och systemet skulle medföra stabilitet i fråga om genomförandet och finansieringen av läroavtalsutbildningen. En sådan reformering är möjlig i samband med statsandelsreformen VOS-2010. En tillräcklig uppföljning av vad läroavtalsutbildningen faktiskt kostar måste tas fram som stöd för ändringarna. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner ett uttalande om att en egen kostnadsbas ska införas för läroavtalsutbildningen i samband med statsandelsreformen VOS-2010 (Utskottets förslag till uttalande 2).

Utvärdering av regeringens proposition

Denna propositionsform där fyra från varandra separata frågor som visserligen avser samma lag har slagits ihop till en proposition är inte bra med avseende på behandlingen av ärendet, menar utskottet. Lagförslaget har därför delvis på grund av detta varit svårtytt. Regeringen bör därför i fortsättningen noggrannare överväga om flera lagförslag ska slås ihop på detta sätt, om man samtidigt riskerar att göra förslaget oklart och svårbegripligt.

Tyvärr motiveras också lagförslaget bristfälligt. Utskottet har varit tvunget att inhämta preciseringar om omfattningen på finansieringsreformen av läroavtalsutbildningen och om hur den motiveras, hur den anknyter till andra aktuella propositioner och framför allt hur förändringarna kommer att påverka läroavtalsutbildningen i praktiken. Motiveringen har varit otillräcklig också med tanke på hur viktig frågan är. I det rådande konjunkturläget kommer behovet av läroavtalsutbildning att öka, och därför borde justeringarna av utbildningens finansiering ha varit extra klart och väl motiverade.

Lagmotion

Utskottet har behandlat ärendet utifrån regeringens proposition och föreslår därför att lagmotionen förkastas.