Allmänt

Regeringen föreslår att skyldigheten att göra en jämställdhetsplan och bestämmelserna om förebyggande av diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck utvidgas till att även gälla småbarnspedagogiken. Ändringsförslaget hänför sig till en skrivning i regeringsprogrammet enligt vilken det ska föreskrivas att jämställdhets- och likabehandlingsplanerna är förpliktande också inom småbarnspedagogiken. 

Utskottet ställer sig bakom propositionen att utsträcka skyldigheterna att främja jämställdhet också till småbarnspedagogiken. Det är bra att man i den föreslagna regleringen har beaktat särdrag som avviker från den övriga utbildningen inom småbarnspedagogiken, såsom barnens ålder och olika verksamhetsformer inom småbarnspedagogiken. 

Genom könsmedveten och jämlik småbarnspedagogik kan man på lång sikt minska könssegregeringen inom utbildning och på arbetsmarknaden, som är stark i Finland jämfört med många andra europeiska länder. Många utbildningsområden och till och med val av läroämnen är uppdelade efter kön, och denna differentiering fortsätter genom utbildningsstadierna med återverkningar på arbetsmarknaden. 

Utskottet påpekar dock att skyldighet att utarbeta planer med överlappande innehåll bör undvikas. 

Jämställdhet bör främjas systematiskt med början i småbarnspedagogiken

Utskottet betonar att främjandet av jämställdhet bör vara en naturlig del av undervisningsverksamheten redan från småbarnspedagogikens början. En högkvalitativ jämställdhetsplanering och ett effektivt verkställande av planen bidrar till att eliminera könsstereotyper och könsroller i småbarnspedagogikens vardag. Ett välfungerande jämställdhetsarbete kan också främja barnens välfärd. Det är av betydelse inte bara för varje barns livskvalitet utan också för främjandet av inlärningen. 

Utskottet har i olika sammanhang fäst uppmärksamhet vid vikten av att stödja barnens välfärd — också med tanke på jämställdheten — och lyft fram att endast barn som mår bra kan lära. Utskottet har också lyft fram jämlik behandling och ett nära samband mellan välfärd och trygghetskänsla samt i anslutning till detta vikten av fostran till kroppskänsla och sexuell hälsa. (se t.ex. KuUB 19/2021 rd s. 11, 12, 16 och 30 samt KuUU 16/2022 rd s. 4—5) 

Enligt propositionen ska det vid varje verksamhetsställe eller enhet för småbarnspedagogik vid behov utarbetas en jämställdhetsplan som uppfyller kraven i lagstiftningen. Detta har både understötts och kritiserats i sakkunnigyttrandena. I vissa utlåtanden har det ansetts att den föreslagna planeringsskyldigheten orsakar administrativt extra arbete och till sitt innehåll delvis överlappar det lokala arbetet med planer för småbarnspedagogik. Att jämställdhetsplanen och den lokala planen för småbarnspedagogik är separata har i ett sakkunnigyttrande ansetts försvaga styrningen av jämställdhetsfrämjandet för att nå de uppställda målen. 

Utskottet instämmer i det som sägs i propositionen (s. 20) och konstaterar att kommunens plan för småbarnspedagogik inte tillräckligt noggrant styr främjandet av jämställdheten uttryckligen i det praktiska arbetet inom småbarnspedagogiken. Det är ändamålsenligt att utarbeta en verksamhetsställesspecifik jämställdhetsplan i enlighet med den föreslagna lagen. Vid beredningen av planen kan man beakta daghemmets behov, som kan variera till och med inom samma stad. Det är också betydligt lättare att ordna personalens och barnens deltagande i planeringsarbetet när antalet personer är mindre vid verksamhetsstället än i hela kommunen. Deltagandet och bland annat framläggandet av åtgärdsförslag underlättas när man känner till den miljö där planen utarbetas. 

Arbetsbördan vid utarbetandet av den föreslagna planen kan minskas genom att planen i fråga inkluderas i den övriga planen för verksamhetsstället för småbarnspedagogik, exempelvis i verksamhetsplanen. Jämställdhetsplanen kan också göras upp som en del av likabehandlingsplanen (RP s. 8—9), som utskottet yttrar sig särskilt om i samband med behandlingen av den propositionen (RP 148/2022 rd). 

Det är viktigt att planeringsskyldigheterna i annan lagstiftning, såsom den föreslagna skyldigheten att utarbeta en jämställdhetsplan, beaktas också i grunderna för planen för småbarnspedagogik så att överlappande reglering undviks. 

Utöver planen behövs det ett effektivt genomförande av planen och tillräckliga resurser

Utskottet påpekar att enbart utarbetandet av planen inte garanterar jämställdhet. I ett sakkunnigyttrande har det framförts att det redan nu finns mycket att förbättra inom den grundläggande utbildningen och utbildningen efter den, trots den lagstadgade planeringsskyldigheten. 

Planens genomslag kan förbättras genom att göra den så konkret som möjligt och lätt att följa i vardagen. Verksamheten enligt planen förutsätter gott ledarskap samt att hela personalen på platsen för småbarnspedagogik deltar i utarbetandet av planen och förbinder sig att genomföra åtgärderna enligt planen. 

Utskottet ser mycket positivt på att propositionen beaktar barnets rätt att bli hörd. Det är bra att man i propositionen (s. 20 och den föreslagna 5 b §) med iakttagande av utgångspunkten i FN:s konvention om barnets rättigheter fäster uppmärksamhet vid att det är barnets rätt och inte skyldighet att bli hörd. Utskottet upprepar sin ståndpunkt i ett tidigare utlåtande (KuUU 16/2022 rd — B 1/2022 rd) och lyfter fram att det är viktigt att barn deltar i jämställdhetsplaneringen och utvärderingen av hur den genomförs, inte bara med tanke på beaktandet av deras synpunkter utan också med tanke på fostran till jämställdhet. 

Utskottet instämmer i det som sägs i propositionen (t.ex. s. 10 och 21) och betonar att man i jämställdhetsplaneringen och jämställdhetsarbetet också bör fästa uppmärksamhet vid möten med barnens vårdnadshavare. Utöver att beakta barnets synvinkel är det då också viktigt att vårdnadshavarna bemöts på ett värdigt och icke-diskriminerande sätt oberoende av kön eller personlig bakgrund eller egenskaper. 

För att jämställdhetsarbetet ska lyckas och personalens välbefinnande ska kunna tryggas är det också viktigt att se till att personalen har tillräcklig kompetens och tillräckliga resurser för jämställdhetsarbetet. Att exempelvis i vardagliga situationer handleda barn inom småbarnspedagogik att respektera olika könsidentiteter och könsuttryck kräver att personalen känner till ämnesområdet och är medveten om sina egna verksamhetssätt och deras konsekvenser för barnen. Kompetensnivån bör säkerställas för varje personalgrupp genom behövlig tilläggsutbildning och fortbildning. Dessutom bör en könsmedveten och jämlikhetsmedveten småbarnspedagogik ingå i grundutbildningen och fortbildningen för alla som arbetar inom branschen. 

Regeringen bedömer att det tar två timmar att utarbeta den första jämställdhetsplanen och likabehandlingsplanen i kommunala och privata daghem. I fråga om familjedagvård och öppen småbarnspedagogik har motsvarande arbetsmängd uppskattats vara två och en halv timme. 

Vid utfrågningen av sakkunniga har det ansetts att arbetsmängden på två timmar för daghem och de kostnader som beräknats på basis av den är i underkant. Det arbete som behövs för att utarbeta planen, informationssökning, samarbete och utarbetande av planen tar enligt yttrandet längre tid än så. Kostnader uppstår också när planen uppdateras och förankras, vilket innebär att kostnaderna i verkligheten blir större än vad som antagits. 

Utskottet betonar att det är bra att följa upp kostnaderna för beredningen och genomförandet av jämställdhetsplanen och se till att främjandet av jämställdhet också stöds med tillräckliga ekonomiska resurser. 

Övrigt

Utskottet hänvisar till sitt tidigare utlåtande (KuUU 16/2022 rd — B 1/2022 rd) och påpekar att man redan inom småbarnspedagogiken bör inse hur könsstereotyper påverkar barnets sätt att vara sig själv. För att jämlikhet ska uppnås genomgående i småbarnspedagogikens vardag krävs det förändringar i attityderna och den dagliga praxisen hos yrkesutbildade personer, föräldrar och andra vuxna som står barnet nära, både hemma och inom småbarnspedagogiken. Det är viktigt att gallra bort klassificeringar och differentieringar av barnen eller deras familjer. De tenderar att understryka skillnader mellan människor snarare än att bidra till jämlikhet. 

Det krävs tillräckliga anvisningar för att säkerställa att jämställdhetsarbetet lyckas. Detta har också framkommit i utskottets sakkunnigyttranden, där behovet av en handbok om planeringsarbetet och genomförandet av det har framförts. En god handbok uppmuntrar läsaren att öka förståelsen för jämställdhetens utmaningar och innehåller förslag och praktiska exempel på hur systematiskt arbete som främjar jämställdheten kan utföras. 

Utskottet anser det vara utmärkt att Utbildningsstyrelsen kommer att publicera stödmaterial för småbarnspedagogiken för att främja jämställdhetsarbetet och genomföra planeringsskyldigheten.