Motivering

I Europa har det traditionellt ansetts att grundforskningen faller inom den nationella behörigheten och att EU i linje med sina forskningspolitiska mål bör begränsa sina åtgärder till att stödja en utveckling av tillämpad forskning och teknik. I själva verket genomförs och finansieras grundforskning i Europa huvudsakligen nationellt. En högkvalitativ vetenskaplig forskning kräver i sig nära internationella kontakter. Samarbetet sker huvudsakligen genom direkta kontakter mellan forskare och i nätverk. Men i Europa har det inte inrättats någon finansiell organisation som omfattar alla områden av grundforskningen och som stöder fri vetenskaplig forskning.

Vid toppmötet i Lissabon fattades beslut om att inrätta ett europeiskt forskningsområde. Beslutet har samband med målet att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska ekonomi fram till 2010. Målet kombinerar i sig en hållbar utveckling, bättre sysselsättning och en starkare social sammanhållning. Bedömningarna om måluppfyllelsen inom vetenskap, teknik och innovationer är att vi snarare står längre från målen än tidigare. Därför är det viktigt att det europeiska forskningsområdet konkretiseras och gemenskapen utvidgar sin verksamhet inom grundforskningen.

Kommissionens meddelande kan bidra till att målen i Lissabonstrategin och vid toppmötet i Barcelona nås. Därför är det viktigt med ett brett stöd för grundforskningen så att den också omfattar humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och att öka resurserna i hela unionen. Här har Finland ytterligare en möjlighet att profilera sig som ett land i vetenskapspolitikens framkant.

Utskottet tillstyrker att stödet till grundforskningen på unionsnivå förstärks med målet att skapa toppforskning av världsklass inom olika områden. Genom bättre konkurrenskraft kan vi t.ex. avvärja hotet om att våra intellektuella och ekonomiska resurser försvinner till Förenta staterna. Utskottet anser att en satsning på grundforskning är ett sätt att förstärka konkurrenskraften framför allt på sikt. Men det understryker att vi bör införa sådana nya mekanismer för ökad finansiering av grundforskningen i unionen att de genererar ett verkligt mervärde i medlemsstaterna och hela unionen.

Utskottet påpekar att det nya systemet inte får användas till att täppa hålen i den nationella finansieringen. EU-finansieringen bör uppmuntra europeiska forskare att bilda nätverk. Det är viktigt att stödet riktas speciellt till projekt som är för stora eller riskabla för att finansieras av ett enda land.

Meddelandet tar inte ställning till hur det nya stödsystemet ska administreras. Utskottet uppmärksammar att verksamheten i väsentlig grad beror av det sjunde ramprogrammet som kommissionen kommer att presentera i ett nytt meddelande. I ramprogrammet är stora förändringar att vänta på många områden. I sitt meddelande om budgetramarna har kommissionen förutspått en radikal översyn och en volymökning av ramprogrammet. Alla dessa frågor är fortfarande utestående och därför anser utskottet det förhastat att ta ställning till administreringen i detalj. Det är viktigt att alternativen för gemenskapsstödet för grundforskningens administration utreds i den fortsatta beredningen.

Utskottet noterar att enskilda finansieringsbeslut bör bygga på rent vetenskapliga kriterier. Men det understryker att besluten om hur finansieringen riktas — t.ex. prioriteringar — bör bygga på politiska överväganden i unionen, dvs. genom politiska beslut ska finansiering kunna riktas till sektorer som är nödvändiga i ett unionsperspektiv.

Utskottet tar ställning till frågan i detalj längre fram när kommissionen kommer med sitt nya meddelande.