Motivering

I Finland har försäljning och import av konstverk varit momsfria av kulturpolitiska skäl. Vidareförsäljning av konstverk och förmedling av andra konstverk än sådana som upphovsmannen äger är däremot enligt normala regler skattepliktig verksamhet. Situationen har förändrats i och med att Finland gick med i Europeiska unionen. Enligt artikel 2 i EU:s mervärdesskattedirektiv skall mervärdesskatt betalas för överlåtelse av varor eller tillhandahållande av tjänster som utförs mot vederlag av en näringsidkare i denna egenskap samt för införsel av varor. Enligt artikel 12.3 punkt c i mervärdesskattedirektivet får en medlemsstat föreskriva att den reducerade skattesats som den tillämpar på någon nyttighet också skall tillämpas vid import av konstverk, samlarföremål och antikviteter.

Direktivet möjliggör någondera reducerade momssatsen som tillämpas i Finland, 17 eller 8 %, på import av konstverk. Finland kan tillämpa denna reducerade skattesats också på överlåtelse av konstverk som företas av upphovsmannen eller dennes rättsinnehavare eller som tillfälligt företas av någon annan skattskyldig än återförsäljaren. Av kulturpolitiska skäl och för att säkerställa en neutral skattebehandling föreslår regeringen att den reducerade skattesatsen på 8 % tillämpas i dessa fall. Enligt propositionen medger direktivet däremot inte att en reducerad skattesats tillämpas på försäljning av förmedlingstjänster som hänför sig till konstverk.

Kulturutskottet har analyserat frågan framför allt i ett kulturpolitiskt perspektiv och med hänsyn till konstnärers hela ekonomiska situation.

Enligt ett betänkande från kommissionen Taisto II (UVM:s arbetsgrupps promemorior 22:2000) har bildkonstorganisationerna i Finland sammanlagt omkring 2 000 medlemmar och det största yrkesgrupperna inom bildkonstområdet är bildkonstnärer, bildhuggare och konstgrafiker. Andelen kvinnor bland bildkonstnärer har ökat under de senaste åren; år 2000 var 47 % av bildkonstnärsorganisationernas medlemmar kvinnor. Bildkonstnärer arbetar i huvudsak som fria konstnärer utan anställning. Enligt Taisto-kommissionen är deras sociala trygghet bristfällig på grund av deras låga inkomster. Det finns gott om missförhållanden i de fria konstnärernas pensionsskydd, huvudsakligen på grund av den låga inkomstnivån och avsaknaden av anställning. I själva verket är situationen för bildkonstnärer därför sämst jämfört med andra konstnärsgrupper. Det uppstår problem med beskattningen bl.a. på grund av att bildkonstnärers inkomster uppvisar en stor årlig fluktuation och att arbetskostnaderna fördelas ojämnt över olika år. Kulturutskottet menar att problemen med bildkonstnärernas ekonomiska situation bör vägas in i en analys av deras beskattning och i besluten om beskattningen.

Kulturutskottet uppmärksammar konstgalleriernas kulturpolitiska betydelse i Finland. Genom ett konstgalleri kan en ung konstnär alldeles i början av sin karriär rekryteras inom konstområdet och kända, väletablerade konstnärer föra fram sina senaste alster. Gallerierna fungerar som konstkonsulter gentemot allmänheten som genom dem kan få information om konstnärer och deras produktion. Galleriernas särskilda kulturpolitiska betydelse kommer fram däri att inträdet är fritt, medan till exempel konstmuseerna i regel tar ut en inträdesavgift. Därför vill utskottet lyfta fram galleriernas betydelse för den nationella kulturpolitiken och samhället och påpeka att de ger medborgarna en behändig möjlighet att stifta bekantskap med konsten och till kulturupplevelser oberoende av förmögenhet.

Utskottet är särskilt oroat för hur små konstgallerier runtom i landet skall klara sig efter reformen. Verksamheten i dem är så begränsad att de inte kan tillgodogöra sig momsavdragsrätten fullt ut och då belastas de i många fall oskäligt tungt att momsen. För det finländska kulturlivet föreligger då den risken att konstutbudet till allmänheten blir mera begränsat och ensidigt.

Utskottet har fått motstridig information om den verkliga situationen beträffande moms på försäljning av förmedlingtjänster som hänför sig till konstverk i de olika EU länderna. Kulturutskottet föreslår finansutskottet att det vid behandlingen av propositionen överväger hur finländarnas möjligheter att fortsatt kunna utnyttja konstgalleriernas utbud fullt ut skall tryggas och utreder om inte den reducerade skattesatsen på 8 % också kunde omfatta försäljning av förmedlingstjänster som hänför sig till konstverk.

Vidare påpekar utskottet att de föreslagna ändringarna kan leda till snedvridningar i konsthandeln. Skattelagstiftningen bör helst inte bidra till exempel till att en hög moms lockar gallerierna att grunda bolag i sådana EU-länder där motsvarande skatt är lägre än i Finland.

Utskottet har också uppmärksamgjorts på att bildkonstnärer bör tillämpa samma bestämmelser om deklarering och betalning av moms som till exempel näringsidkare och bolag. Dessa momspliktiga gör en kontrollanmälan för varje kalendermånad. Merparten av de konstnärer som i framtiden kommer att omfattas av mervärdesskatt säljer sannolikt ganska litet, det finns stora fluktuationer i försäljningen och deras omsättning överskrider inte nödvändigtvis gränsen för ringa affärsverksamhet (8 500 euro). Konstnärerna själva anser att de bör jämföras med primärproducenter i anmälningsförfarandet. Då skulle de inte behöva göra momsanmälan ens så ofta som en gång per månad. Kulturutskottet anser i sin tur att konstnärerna inte bör pådyvlas en oändamålsenlig anmälningsplikt genom reformen eftersom den bara stör dem i deras egentliga skapande arbete, dvs. när de skapar konst. Därför föreslår utskottet att finansutskottet ändrar bestämmelserna om deklarationsskyldighet på ett sådant sätt att förfarandet lämpar sig för konstnärer.