Det ligger på kommunernas ansvar att ordna basservice. Finansieringen delas upp mellan kommunerna och staten. Så sent som på 1990-talet var statsandelen 58 procent, medan den nästa år kommer att vara nere i 25,52 procent. Medborgarna ska få sina grundläggande rättigheter tillgodosedda på lika villkor och då är det problematiskt att staten drar sig ur finansieringen av basservicen och därmed gör avsteg från finansieringsprincipen. Det kommer att leda till att alla kommuner faktiskt inte har ekonomiska möjligheter att klara av sina uppgifter.
I det allt sämre ekonomiska läget tvingas kommunerna försöka spara in på service som avses i lagen om statsandel för basservice och som inte berörs av krav på miniminivå eller andra liknande normer. Inom småbarnspedagogik och grundläggande utbildning finns det ganska få normer av den här typen jämfört med social- och hälsovårdstjänsterna. Utbildningssektorns andel av den totala finansieringen har successivt sjunkit i kommunernas utgifter, medan social- och hälsovårdssektorns andel har stigit med ungefär en procent varje år. Det innebär mindre satsningar på framtida kompetens och mer satsningar på korrigerande åtgärder.
Den serviceproduktion som finansieras genom systemet med statsandel för kommunal basservice omfattar inom undervisningen ca 590 000 elever i förskola och grundläggande utbildning och ca 213 000 barn inom kommunalt ordnad dagvård. Dessutom omfattas alla kommuninvånare i fråga om allmänna kulturtjänster och bibliotek, som finansieras genom en statsandel som bestäms per invånare. En del av kommuninvånarna omfattas i fråga om grundundervisning i konst, som finansieras per invånare. Det försämrade ekonomiska läget i kommunerna gör att allt färre kommuner genom egen finansiering kan kompensera bortfallet på flera procent i priserna per enhet och därför växer ojämlikheten inom dagvård och utbildning.
I propositionen föreslås det att lagen om statsandel för kommunal basservice ändras så att statsandelen för kommunal basservice sänks med 0,38 procentenheter. Det innebär att statsandelen från ingången av 2017 blir 25,23 procent och kommunernas självfinansieringsandel 74,77 procent. Statsandelsprocenten för kommunal basservice kommer 2017 att vara 25,23 och kommunernas självfinansieringsandel 74,77 procent av de kalkylerade kostnaderna för statsandelsåliggandena. I statsandelsprocenten beaktas både de anpassningsåtgärder som den föregående regeringen beslutat om och de anpassningsåtgärder som statsminister Juha Sipiläs regering beslutat om. Vidare beaktas effekterna av justeringen av kostnadsfördelningen och effekterna av nya och mer omfattande uppgifter.
De ändringar som 2017 görs i grunderna för kommunalskatten ska enligt förslaget beaktas i statsandelen för basservice. Kommunernas skatteintäkter kommer att minska med 390 miljoner euro netto, och detta ska kompenseras genom att statsandelen för basservice ökas med 71,45 euro per invånare. Eftersom förändringarna i kommunalskatt varierar från kommun till kommun kommer förändringarna att jämnas ut mellan kommunerna på så sätt att ingen kommun får förändrade inkomster. På detta sätt fortsätter det tidigare förfarandet.
Statsbidragen till kommunerna är 10,3 miljarder euro 2017, varav statsandelen för kommunal basservice 8,5 miljarder euro täcker in över 80 procent. Statsandelen för basservice innehåller finansiella resurser för social- och hälsovård, men också för småbarnspedagogik, förskola och grundläggande utbildning, bibliotek och vissa tjänster inom kultursektorn.
De ändringar i eurobelopp som mest påverkar statsandelen för basservice 2017 är kompensationen för skatteförluster (+390 miljoner euro), nedskärningen av statsandelen enligt konkurrenskraftsavtalet (-356 miljoner euro) och direkta nedskärningar av statsandelen (-125 miljoner euro). Dessutom har det betydande effekter i euro att kommunernas andel av utgifterna för grundläggande utkomststöd beaktas, för det genomförs genom att statsandelen minskar (-331 miljoner euro) när utbetalningen av stödet överförs från kommunerna till FPA vid ingången av 2017. Till följd av överföringen skärs statsandelen ner med 31 miljoner euro utifrån den beräknade besparingen i kommunernas förvaltningsutgifter.
År 2017 sjunker statsandelen för kommunal basservice med 440 miljoner euro. Även om en del av ändringarna är kostnadsneutrala med avseende på kommunekonomin, kommer den direkta nedskärningen av statsandelen med 125 miljoner euro tillsammans med nettoeffekten av konkurrenskraftsavtalet (-90 miljoner euro) att strama åt kommunekonomin betydligt 2017.
Med tanke på en hållbar kommunekonomi är det oroväckande att staten drar sig ur finansieringen av den lagfästa basservicen och fullföljandet av finansieringsprincipen. I enlighet med finansieringsprincipen bör kommunerna ha faktiska ekonomiska möjligheter att klara av sina uppgifter med en skälig skatte- och avgiftsbörda.
Sammantaget försvagar konkurrenskraftsavtalet den kommunala ekonomin med 90 miljoner euro, det vill säga nettoeffekten är att den kommunala ekonomin stramas åt. Dessutom är det mycket osannolikt att åtgärderna i avtalet, till exempel den förlängda årliga arbetstiden, kommer att möjliggöra de teoretiska besparingarna i kommunerna genast det första året, alltså 2017. Enligt det här antagandet har statsandelen till kommunerna skurits ner på förhand med 70 miljoner euro. Det bör vägas in att skillnaderna är stora mellan de enskilda kommunerna när det gäller att sätta in de avtalsenliga åtgärderna för att generera besparingar.
Indexfrysningarna medger mindre besparingar än väntat och därför föreslår regeringen att statsandelarna för kommunal basservice skärs ner med ytterligare 74 800 000 euro. Ungefär en tredjedel av nedskärningen kommer enligt kalkyler att drabba undervisnings- och kultursektorn, alltså förskola och grundläggande utbildning, småbarnspedagogik, bibliotek och övrig kulturverksamhet som hör till den kommunala basservicen.
Dimensioneringen av statsandelarna för kommunal basservice genomgår ändringar 2017 också på grund av den gradvisa effekten av ändringen i den subjektiva rätten till småbarnspedagogik. Statsandelarna minskar med 9,2 miljoner euro till följd av det. Av motsvarande skäl drabbas småbarnspedagogiken av en gradvis anslagsminskning till följd av ändringen i förhållandet mellan antalet barn över 3 år och antalet pedagoger. Effekten av båda reformerna i fråga om småbarnspedagogik kommer att realiseras fullt ut 2017.