Allmän motivering

År 2007 ingicks i Haag en konvention om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar. Europeiska unionen har befogenhet att förbinda sig till konventionen, och den undertecknades och godkändes av unionen 2011. Konventionen sätts inte i kraft nationellt. Syftet med propositionen är att i den nationella lagstiftningen införa de kompletterande bestämmelser som tillämpningen av konventionen förutsätter.

Avsikten är att den gränsöverskridande indrivningen av underhållsbidrag ska bli mer effektiv. Konventionen ska tillämpas i situationer där den underhållsskyldige inte betalar underhållsbidraget frivilligt. Konventionen har bestämmelser om de centralmyndigheter som ska hjälpa medborgarna skicka ansökningar till en annan fördragsslutande stat. Vidare finns enhetliga bestämmelser om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsbidrag som gjorts i ett annat land. Det föreslås att justitieministeriet i Finland utses till den centralmyndighet som avses i konventionen. Justitieministeriet är centralmyndighet också i alla andra internationella ärenden som gäller underhåll. Behöriga domstolar i ärenden om erkännande av beslut som givits utomlands blir enligt förslaget tingsrätterna, eftersom de redan sköter liknande ärenden där Finland och andra EU-stater är involverade.

I propositionens lagförslag 1 föreslås bestämmelser om att tingsrätten svarar för delgivningen av beslut som ges med anledning av ansökan om erkännande av eller verkställbarhetsförklaring för utomlands givna avgöranden om underhållsbidrag. Enligt inkommen utredning är syftet med bestämmelsen att precisera vilken instans som är skyldig att delge beslutet. För tydlighetens skull påpekar utskottet att 11 kap. i rättegångsbalken tillämpas på delgivningsförfarandena och förutsättningarna för dem. Bestämmelser om delgivningskostnader finns i lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer ().

Enligt den i Haag ingångna konventionen kan den fördragsslutande staten ge en förklaring enligt vilken den godtar att handlingarna är översatta till något annat språk än statens officiella språk. Regeringen föreslår att Finland godtar att åtföljande handlingar i samband med exekvaturansökan förutom på de officiella språken även kan ges in på engelska. Syftet med detta är att få till stånd bättre översättningar, eftersom de finsk- och svenskspråkiga översättningarna i praktiken har visat sig hålla låg kvalitet. Utskottet har ingenting att invända mot förslaget.

De ansökningar som avses i konventionen ska enligt propositionen handläggas av tingsrätten i första instans. Ändringssökande i tingsrättens beslut styrs därefter till behörig hovrätt. Det innebär att överklaganden i internationella ärenden om underhåll kommer att handläggas vid samtliga hovrätter. Utskottet konstaterar att förfarandena för erkännande av eller verkställbarhetsförklaring för utländska avgöranden har grundat sig på olika lagar, och genom nya internationella fördrag och ny EU-lagstiftning har förfarandena differentierats. En del av exekvaturärendena har i första instans centraliserats till Helsingfors hovrätt. Vissa av de familjerättsliga och obligationsrättsliga exekvaturärendena handläggs å sin sida i den territoriellt behöriga tingsrätten, varvid sökande av ändring styrs till områdets hovrätt. Det är ett komplicerat och svåröverskådligt system.

En ändamålsenlig behandling av familje- och obligationsrättsliga exekvaturärenden förutsätter god förtrogenhet med internationell privaträtt. Det talar enligt utskottet för att systemet utvecklas så att handläggningen av exekvaturärenden i mån av möjlighet centraliseras såväl i första instans som i besvärsinstans. Det är angeläget att behovet att utveckla handläggningen av exekvaturärenden utreds mer omfattande än man nu har gjort.

Sammantaget finner utskottet propositionen behövlig och ändamålsenlig och tillstyrker den, men med några små ändringar.