Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den i Stockholm den 6 februari 2001 undertecknade överenskommelsen om ändring av den mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige ingångna konventionen innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap (nordiska äktenskapskonventionen).

De föreslagna ändringarna gäller konventionens bestämmelser om myndigheters behörighet att pröva frågor om hemskillnad och äktenskapsskillnad mellan makar som är medborgare och har hemvist i en fördragsslutande stat samt vissa accessoriska frågor. Dessutom föreslås att konventionen kompletteras med en bestämmelse om förfarandet när mål om samma fråga mellan samma parter väcks i flera fördragsslutande stater samtidigt.

Rådets förordning (EG) nr 1347/2000 av den 29 maj 2000 om domstolsbehörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar för makars gemensamma barn (Bryssel II-förordningen) trädde i kraft den 1 mars 2001. Det primära syftet med de föreslagna ändringarna i den nordiska äktenskapskonventionen är att i praktiken möjliggöra en fortsatt tillämpning av konventionen i förbindelserna mellan Finland och Sverige. Samtidigt innebär de föreslagna ändringarna att bestämmelserna om domstolsbehörighet att pröva frågor om hemskillnad och äktenskapsskillnad samt vissa accessoriska frågor förenhetligas för att de nordiska bestämmelserna innehållsligt skall motsvara de inom Europeiska unionen tilllämpliga bestämmelserna. Överenskommelsen träder i kraft den första dagen i den månad som infaller två månader närmast efter det att överenskommelsen har tillträtts av alla de fördragsslutande staterna.

I propositionen ingår ett lagförslag om godkännande av de bestämmelser i överenskommelsen som hör till området för lagstiftningen. Lagen avses träda i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning.