Allmän motivering
Bakgrund till omstruktureringen
Regeringen föreslår en omstrukturering av
hovrätterna och förvaltningsdomstolarna där
antalet hovrätter minskar med en och antalet förvaltningsdomstolar
med två. Efter reformen finns det fem hovrätter
och sex förvaltningsdomstolar. Bakgrunden är programmet
för statsminister Jyrki Katainens regering, enligt vilket
ett tillräckligt omfattande nätverk av verksamhetsställen
ska tryggas och hovrätterna och förvaltningsdomstolarna
och deras verksamhetsområden förnyas.
År 2010 omstrukturerades tingsrätterna; då minskade
deras antal betydligt och de blev större enheter än
förr. Erfarenheterna av reformen är positiva och
förnyelsen har allmänt ansetts vara lyckad. På motsvarande
sätt kan man enligt lagutskottet bedöma att större
enheter också i fråga om hovrätterna
och förvaltningsdomstolarna kan förstärka
såväl domstolarnas funktionsförmåga som
deras sakkunskap och kompetens. En del av de nuvarande hovrätterna
och förvaltningsdomstolarna har relativt få ärenden
och anställda. För ett tätare nätverk
av domstolar talar också att hovrätternas ärendemängd
har minskat och att också förvaltningsdomstolarnas ärendemängd uppvisar
en sjunkande trend.
I bakgrunden finns också behov av att effektivisera
verksamheten och nå besparingar. Det statsfinansiella läget
har stramats åt under de senast åren, vilket också får återverkningar
på justitieministeriets förvaltningsområde
och domstolsväsendet. Justitieministeriet tillsatte 2012 en
delegation för att bereda ett rättssäkerhetsprogram.
Delegationens uppgift var också att diskutera åtgärder
på lång och kort sikt för att anpassa domstolsväsendets
verksamhet och uppgifter till utsikterna inom statsfinanserna. Ytterligare
betydande reformer av domstolsväsendet och domstolsförfarandet
kan emotses under de närmaste åren.
Mot bakgrund av detta anser utskottet att omstruktureringen
av hovrätterna och förvaltningsdomstolarna är
behövlig och motiverad och tillstyrker lagförslagen,
men med följande kommentarer och ändringsförslag.
Hovrätternas och förvaltningsdomstolarnas säten
och namn
Regeringen föreslår att Östra Finlands
och Kouvola hovrätter ska sammanslås och placeras i
Kuopio. Vidare föreslås det att Kouvola och Kuopio
förvaltningsdomstolar ska sammanslås och placeras
i Kuopio och att Uleåborgs och Rovaniemi förvaltningsdomstolar
ska sammanslås och placeras i Uleåborg. Placeringsorterna
väljs med beaktande av dels den nuvarande folkmängden,
dels den prognostiserade befolkningsutvecklingen och domstolarnas
geografiska läge i sina domkretsar. Också antalet
anställda och ärenden i de nuvarande domstolarna
har vägts in. Det är också meningen att
senare utjämna antalet domstolsärenden genom en
reform av domkretsarna genom separat förordning av statsrådet.
Regeringens upplägg för omstruktureringen avviker
från förslagen i den omfattande kommittéberedning
som föregick propositionen i det att kommittén
föreslog att den sammanslagna hovrätten skulle
placeras i Kouvola. Särskilt sakkunniga från Kouvolatrakten
som lagutskottet har utfrågat ansåg uttryckligen
att regeringens reformförslag medför olägenhet
för Kouvola med omnejd och för de anställda
vid hovrätten och förvaltningsdomstolen i Kouvola.
Det har också vädjats för en förvaltningsdomstol
med säte i Rovaniemi.
Att kommittéberedningen har kommit till en delvis annan
lösning än propositionen visar på de
utmaningar som hänger ihop med omstruktureringen och fastställandet
av domstolarnas säten. När enheterna och verksamhetsområdena blir
större kan det finnas flera tänkbara alternativ
till sätesort. I det aktuella fallet har utskottet efter
att ha övervägt saken gått in för
att tillstyrka de sätesorter som regeringen föreslår.
Kuopio är geografiskt belägen nära den
framtida domkretsens centrum, vilket talar för att förlägga
hovrätten där. Kuopio har redan en stark juridisk
koncentration som förstärks ytterligare genom
reformen. Men också Rovaniemi behåller en ganska
stark juridisk koncentration trots att förvaltningsdomstolen
placeras i Uleåborg.
Omstruktureringen medför att domkretsen för Uleåborgs
förvaltningsdomstol utvidgas betydligt i geografiskt hänseende.
Därför föreslår utskottet att
domstolen ska heta Norra Finlands förvaltningsdomstol.
Förslaget avviker från regeringens förslag
och från namnpraxis för förvaltningsdomstolar,
som brukar namnges enligt domstolsorten, men utskottet anser att
det bättre motsvarar förvaltningsdomstolens territoriellt betydligt
utvidgade domkrets. På samma sätt föreslår
utskottet att förvaltningsdomstolen i Kuopio ska heta Östra
Finlands förvaltningsdomstol. Däremot anser utskottet
inte att den sammanslagna hovrättens namn behöver ändras,
eftersom namnet Östra Finlands hovrätt redan väl beskriver
hovrätten plus dess domkrets också efter omstruktureringen.
Enligt utredning ska de omställningar av domkretsar
som föreskrivs senare genom förordning av statsrådet
leda till följande: Hyvinge tingsrätt ska ingå i
domkretsen antingen för Åbo hovrätt eller
Helsingfors hovrätt, Kajanalands tingsrätt flyttar
från domkretsen för Östra Finlands hovrätt
till domkretsen för Rovaniemi hovrätt och Päijänne-Tavastlands
landskap från domkretsen för Kouvola förvaltningsdomstol
till domkretsen för Tavastehus förvaltningsdomstol.
Målet är att jämna ut antalet ärenden.
Utskottet anser det viktigt att överföringarna
görs med beaktande av hur de olika alternativen inverkar
på tillgång till rätten och parternas
ställning.
Ekonomiska och andra konsekvenser
Enligt propositionen ger sammanslagningen av domstolar besparingar
i fråga om lokaler. Placeringen av de sammanslagna hovrätterna
och förvaltningsdomstolarna i Kuopio beräknas
spara in drygt 450 000 euro per år direkt efter sammanslagningen
och år 2022 när hyreskontraktet för nuvarande
Kouvola förvaltningsdomstol senast går ut beräknas
besparingen uppgå till knappa 700 000 euro. Sammanslagningen
av förvaltningsdomstolarna i Uleåborg och Rovaniemi sparar årligen
in ca 135 000 euro. Samtidigt bör man räkna med
extra kostnader för reseting och muntliga förhandlingar.
De beräknas uppgå till ca 60 000—70 000
euro för Östra Finlands hovrätts reseting
i Kouvola. Sammantaget väntas omstruktureringen dock ge
besparingar om ca två miljoner euro per år. Av
det utgör 1—1,5 miljoner euro personalbesparingar
(totalt ca 20 årsverken) då överlappande
funktioner utgår och verksamheten effektiviseras.
Vissa av de sakkunniga som lagutskottet har hört har
varit tveksamma till om lokalerna i Kuopio och de beräknade
ekonomiska verkningarna i propositionen är adekvata. Dessutom
har det framkastats att omstruktureringen leder till att tillgången
till rätten och parternas ställning försvagas
då både avståndet till domstolarna och kostnaderna
för parterna ökar. Därför har
det föreslagits att i stället för fortsatt
permanent sammanträdesplats i Kouvola och Rovaniemi utan domstolspersonal
ska städerna få behålla permanenta filialkanslier.
Lagutskottet har begärt ytterligare utredningar om det
ovanstående av justitieministeriet.
Lokalarrangemang
Enligt justitieministeriets tilläggsutredning om lokalarrangemang
uppgår den sammanslagna hovrättens personalbehov
till ca 75 årsverken. Ministeriet anser att hovrättens
personal i sin helhet kan placeras i Östra Finlands hovrätts
nuvarande lokaler, där det som mest har arbetat 83 personer.
Med små ombyggnadsarbeten kan lokaler ordnas för
ca 90 personer. Arrangemanget skulle innebära att Kouvola
hovrätts nuvarande lokaler kan sägas upp i sin
helhet. Förvaltningsdomstolen i Kuopio behöver
för sin del efter omstruktureringen en personalstyrka om
ca 60 årsverken. Enligt erhållen utredning kan
den personal som flyttar från Kouvola genom tillläggsarrangemang
flytta in i förvaltningsdomstolens nuvarande lokaler, som
för närvarande finns på två ställen
i Kuopio. Kouvola förvaltningsdomstols lokaler kan i sin
tur inrymma anställda vid Östra Finlands hovrätt
som blir kvar i Kouvola för att förrätta
huvudförhandlingar högst till slutet av 2016.
Efter det letar man efter nya användare fram till 2022
då hyreskontraktet går ut. Rovaniemi förvaltningsdomstols
lokaler kan anvisas för ett annat verk inom justitieförvaltningen vilket
sparar in på lokalkostnaderna.
Utskottet har ingenting att anmärka på utredningarna
om lokalarrangemangen i sig. I fråga om den sammanslagna
förvaltningsdomstolen i Kuopio är det dock inte önskvärt
med avseende på domstolen eller de anställda att
förvaltningsdomstolen arbetar på två olika
ställen. Utskottet vill därför betona
att hela personalen inom en snar framtid bör placeras på samma
ställe. Dessutom fäster utskottet uppmärksamhet
vid att hyreskontrakten för justitieförvaltningens
lokaler är långfristiga och att villkoren är
osmidiga; de gör det nämligen svårt att
genomföra nödvändiga lokalförnyelser
och nå besparingar.
Närheten till domstolen och parternas ställning
En del av medborgarna kan till följd av omstruktureringen
få anmärkningsvärt längre väg
till domstolen. Det får dock inte i praktiken någon betydande
verkan på tillgången till rätten och parternas
ställning, anser utskottet, eftersom merparten av ärendena
i förvaltningsdomstolen behandlas skriftligen och ärendena
huvudsakligen behandlas skriftligen också i hovrätten. Också i
de situationer då det behövs en muntlig förhandling
kan domstolen ordna den på annat håll än
placeringsorten. Permanenta sammanträdesplatser ska nämligen
finnas kvar för hovrätten och förvaltningsdomstolen
i Kouvola och för förvaltningsdomstolen i Rovaniemi.
Dessutom kan det sammanträdesplatsen i Kouvola ha personal
för ordnande av huvudförhandlingar inom Östra
Finlands hovrätt högst till utgången
av 2016. Det betyder att huvudförhandlingarna från Kouvolaområdet
huvudsakligen sköts av de anställda vid Östra
Finlands hovrätt som blir kvar på sammanträdesplatsen
i Kouvola, och det uppstår inga större behov av
att ordna reseting. Efter övergångsperioden ordnar
hovrätten reseting också i Kouvola. Kostnaderna
för dem beräknas uppgå till 60 000—70
000 euro per år. Enligt erhållen utredning baserar
sig bedömningen på kostnader för reseting
vid Vasa och Rovaniemi hovrätter. Kostnaderna har avpassats
enligt det beräknade antalet reseting i Kouvola. I bedömningen
ingår också överföringen av
Kajanalands och Hyvinge tingsrätt till en annan hovrätts domkrets.
Det har länge varit vanligt att ordna reseting. Det är
särskilt vanligt inom Vasa och Rovaniemi hovrätter.
Reseting medför extra belastningar för personalen
som tvingas resa, men enligt Vasa hovrätts bedömning är
nyttan klart större än besväret. Enligt
en utredning som Vasa hovrätt utförde 2011 medför
resetingen också betydande årliga besparingar
för staten och parterna. Mot bakgrunden av detta anser
utskottet det angeläget att reseting ordnas vid behov.
Likaså bör man i möjligaste mån
använda sig av videoförhandlingar: det kan också minska
parternas resebehov.
Filialkanslier
Enligt de beräkningar som utskottet har fått
av justitieministeriet kan det på kort sikt medföra något
större besparingar i lokalkostnaderna jämfört
med regeringens förslag om Kouvola får behålla
filialkanslier för både hovrätten och
förvaltningsdomstolen i stället för permanenta
sammanträdesplatser. Ett filialkansli i Rovaniemi för
förvaltningsdomstolen skulle däremot inte spara
in mer på utgifterna för hyror eftersom hyreskostnaderna
i detta avseende skulle förbli oförändrade.
Regeringens alternativ blir därför billigare på sikt
i fråga om totalkostnader för lokaler senast 2022
på grund av fördelarna med samlade funktioner.
Då man dessutom beaktar att de muntliga förhandlingarna
i förvaltningsdomstolarna är få kan det
enligt utskottets mening inte anses vara behövligt eller
motiverat att filialkanslier lämnas kvar i Kouvola och
Rovaniemi för förvaltningsdomstolarna. Att lämna kvar
filialkanslier kan enligt uppgift också äventyra
målen för reformen, som går ut på att
funktionerna ska samlas i större enheter. En annan tänkbar
följd är att domstolarnas praktiska arbete och
ledningen av dem försvåras. Också personalbesparingarna
förutsätter att domstolsenheterna faktiskt sammanslås.
Personalens ställning
Omstruktureringen av hovrätterna och förvaltningsdomstolarna
innebär att personalen vid Kouvola hovrätt och
Kouvola förvaltningsdomstol kommer att arbeta
i Kuopio och att personalen vid Rovaniemi förvaltningsdomstol
kommer att arbeta i Uleåborg. Anställda vid Kouvola hovrätt
kan dock stanna i Kouvola högst till utgången
av 2016 för att arrangera huvudförhandlingar.
Den ordinarie personalen vid domstolarna ska tryggas motsvarande
tjänster i den sammanslagna domstolen. För de
anställda som inte har möjlighet att flytta till
annan ort försöker man enligt justitieministeriet
ordna möjlighet att övergå till andra
verk inom ministeriets förvaltningsområde inom
pendlingsområdet eller i huvudstadsregionen.
Omstruktureringen medför besvär för
personalen som tvingas flytta för att kunna fortsätta jobba,
i värsta fall flera hundra kilometer bort. Utskottet vill
betona att omstruktureringen ska beredas och verkställas
på ett sätt som särskilt minimerar olägenheter
och besvär för personalen.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
i lagförslagen innehåller bestämmelser
om förfaranden vid personalförflyttningen och
utnämningen av domare. Republikens president utnämner
på det sätt som avses i lagen om utnämning
av domare och utan att tjänsterna förklaras lediga
de som innehar ordinarie tjänst som president vid Kouvola
hovrätt och de som innehar ordinarie tjänst som
lagman och hovrättsråd vid Kouvola hovrätt
till motsvarande tjänster vid Östra Finlands hovrätt
(lagförslag 1). Likaså utnämner republikens
president på det sätt som avses i lagen om utnämning
av domare och utan att tjänsterna förklaras lediga
de som innehar ordinarie tjänst som överdomare
eller förvaltningsrättsdomare vid Rovaniemi förvaltningsdomstol till
motsvarande tjänster vid Uleåborgs förvaltningsdomstol
och de som innehar ordinarie tjänst som förvaltningsrättsdomare
vid Kouvola förvaltningsdomstol till motsvarande tjänster vid
Kuopio eller Tavastehus förvaltningsdomstol (lagförslag
2). I fråga om övriga förflyttningar
av domare till andra tjänster ska besluten fattas i enlighet
med 47 § i statstjänstemannalagen.
Enligt 103 § 1 mom. i grundlagen får en domare
inte förklaras förlustig sin tjänst på annat sätt än
genom dom av domstol. Enligt momentet får en domare inte
heller utan eget samtycke förflyttas till en annan tjänst,
om inte förflyttningen beror på omorganisation
av domstolsväsendet. Enligt förarbetena till bestämmelsen
(RP 1/1998 rd) gäller momentet
principen om domares oavsättlighet. Syftet med att ge domarna
en från andra tjänstemän avvikande rätt
att kvarstå i tjänsten är att trygga
domstolarnas oavhängighet. Av bestämmelsen följer
emellertid inte att en domare i samband med en sådan omorganisation
får flyttas endast till en annan domartjänst eller
till en tjänst som är förenad med den
för en domartjänst kännetecknande oavsättligheten (GrUU
3/1994 rd). Enligt 47 § i statstjänstemannalagen
kan en domare förflyttas enbart till en tjänst
vars behörighetsvillkor domaren uppfyller och som kan anses
vara lämplig för honom eller henne.
Den proposition som gällde indragning av omsättningsskatterätten
(RP 143/1993 rd) innehöll inga
specialbestämmelser om förflyttning av domare
för övergångsperioden, utan förflyttningarna
skulle göras enligt statstjänstemannalagen. I
sitt utlåtande innan den nya grundlagen stiftades ansåg
grundlagsutskottet att förflyttningarna av domare kan göras
enligt dessa bestämmelser, men enligt utskottets uppfattning bör
man dock överväga att genom lag bestämma vilka
omsättningsskatterättsdomare som ska förflyttas
till någon annan domartjänst (GrUU 3/1994
rd). Grundlagsutskottets ställningstagande framställs
som ett uttalande som inte påverkar lagstiftningsordningen.
Med hänvisning till grundlagsutskottets utlåtande
föreslog lagutskottet i sitt betänkande att lagförslaget
skulle kompletteras med bestämmelser om förflyttning av
domare (LaUB 11/1994 rd).
Mot bakgrunden av de nu föreslagna bestämmelserna
och deras motiv handlar det enligt lagutskottets åsikt
om en omorganisation av hovrätterna och förvaltningsdomstolarna.
Propositionen omfattar specialbestämmelser om förflyttningar
och utnämningar av domare, vilket i ljuset av grundlagsutskottets
ovan nämnda utlåtande kan anses motiverat. Bestämmelserna
preciserar delvis vilka domare som utnämns till motsvarande
tjänster i en annan hovrätt eller förvaltningsdomstol,
men delvis omfattas förflyttningarna av domare av 47 § i
statstjänstemannalagen. Utskottet ser mot bakgrunden av
det ovan anförda inga hinder för en sådan
lösning.
Omorganisationen av domstolarna kan genomföras t.ex.
så att en domstol läggs ner och förenas
med en annan domstol eller så att bägge domstolarna
läggs ner och i stället inrättas en ny domstol.
Utifrån propositionen anser lagutskottet att omstruktureringen
av hovrätterna handlar om att Kouvola hovrätt
läggs ner och förenas med Östra Finlands
hovrätt. Att domstolens domkrets blir betydligt större
betyder allmänt taget inte utan andra förändringar
att det inrättas en ny domstol, anser lagutskottet. En ändring
av domstolens namn behöver inte heller få en sådan
följd, om inte någonting annat ändras.
Lagutskottet föreslog ovan att Kuopio förvaltningsdomstol
ska heta Östra Finlands förvaltningsdomstol och
att Uleåborgs förvaltningsdomstol ska heta Norra
Finlands förvaltningsdomstol för att namnen på förvaltningsdomstolarna
bättre ska motsvara domkretsarna som blir avsevärt
större i geografiskt hänseende. I dessa fall kan
man enligt utskottets mening anse att det handlar om att inrätta
nya förvaltningsdomstolar. I så fall finner utskottet
det motiverat att också personalen vid Kuopio förvaltningsdomstol
och Uleåborgs förvaltningsdomstol flyttas och
utnämns till de nya förvaltningsdomstolarna på samma
sätt som den nuvarande personalen vid Kouvola förvaltningsdomstol
och Rovaniemi förvaltningsdomstol. Till följd
av det måste övergångsbestämmelserna
i fråga om förvaltningsdomstolarna kompletteras
enligt utskottets detaljerade förslag nedan. Eftersom utskottet
i fråga om hovrätterna på ovan konstaterade
grunder har ansett att det handlar om att Kouvola hovrätt
dras in och förenas med Östra Finlands hovrätt,
har reformen inte en sådan effekt på ställningen
för Östra Finlands hovrätt och dess anställda
att den nuvarande personalen vid Östra Finlands hovrätt
på samma sätt som i fråga om den nuvarande
personalen vid Kouvola hovrätt borde utnämnas
till tjänster vid den blivande Östra Finlands
hovrätt.
Ikraftträdande
Reformen avses enligt propositionen träda i kraft den
1 januari 2014. I överensstämmelse med det sagda
föreslår utskottet att förvaltningsrätternas
namn ändras och att förfarandet med att utnämna
personal utvidgas. I praktiken blir det ca 70 nya utnämningsbeslut.
Av dem gäller omkring hälften domare. Utskottets ändringsförslag återverkar
på reformens ikraftträdande. Enligt uppgift från
justitieministeriet kan reformen träda i kraft tidigast
den 1 april 2014.
Detaljmotivering
1. Lag om ändring av hovrättslagen
1 §. Hovrätterna.
I paragrafens 1 mom. förtecknas de hovrätter
som är allmänna överrätter och
i 2 mom. föreskrivs det att Östra Finlands
hovrätt har permanent sammanträdesplats i Kouvola. Utskottet
föreslår av tydlighets- och informationsskäl
att 2 mom. kompletteras med ett omnämnande om att Östra
Finlands hovrätt har sitt säte i Kuopio.
2. Lag om ändring av 1 och 2 § i lagen om
förvaltningsdomstolarna
1 §. Förvaltningsdomstolarna.
I paragrafens 1 mom. förtecknas de allmänna
regionala förvaltningsdomstolarna och i 2 mom. föreskrivs
det om förvaltningsdomstolarnas permanenta sammanträdesplatser.
Med hänvisning till den allmänna motiveringen
föreslår utskottet att Kuopio förvaltningsdomstols
namn ändras till Östra Finlands förvaltningsdomstol
och att Uleåborgs förvaltningsdomstols namn ändras
till Norra Finlands förvaltningsdomstol. Således
bör 1 och 2 mom. justeras. Dessutom föreslår
utskottet att 2 mom. av tydlighets- och informationsskäl kompletteras
med ett omnämnande om att Östra Finlands förvaltningsdomstol
har sitt säte i Kuopio och Norra Finlands förvaltningsdomstol
i Uleåborg.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen.
Utskottet föreslår att förvaltningsdomstolarnas namn ändras
i 2, 3, 5, 7 och 8 mom. på samma sätt
som i 1 §.
I paragrafens 3 mom. föreskrivs det om förflyttning
av personal. Med hänvisning till den allmänna
motiveringen föreslår utskottet att momentet kompletteras
med bestämmelser om att domare i ordinarie tjänst
vid Uleåborgs förvaltningsdomstol utnämns
till motsvarande tjänster vid Norra Finlands förvaltningsdomstol
och att domare i ordinarie tjänst vid Kuopio förvaltningsdomstol
utnämns till motsvarande tjänster vid Östra
Finlands förvaltningsdomstol.
5. Lag om ändring av renskötsellagen
45 §. Besvär över Renbeteslagsföreningens
beslut.
Enligt paragrafen ska besvär anföras hos Uleåborgs
förvaltningsdomstol. Med hänvisning till den allmänna
motiveringen och detaljmotiveringen till lagförslag 2 föreslår
utskottet att förvaltningsdomstolens namn ändras
till Norra Finlands förvaltningsdomstol.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen.
Utskottet föreslår samma ändring
i 2 mom. som i 45 §.
6. Lag om ändring av 10 § i lagen om försök med
vikariehjälp för renskötare
10 §. Ändringssökande.
Paragrafen gäller överklagande av beslut av
Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA). Med hänvisning
till det som sagts ovan föreslår utskottet att
hänvisningarna till Uleåborgs förvaltningsdomstol
i 1 och 2 mom. ändras till hänvisningar
till Norra Finlands förvaltningsdomstol.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen.
Utskottet föreslår samma ändring
som i 10 §.