Detaljmotivering

Lag om ändring av lagen om samhällstjänst

Ingress.

Utskottet har gjort en del lagtekniska justeringar i ingressen.

5 a §. Uppskov av eller avbrott i verkställigheten.

Regeringen föreslår en ny 5 a § om uppskov av eller avbrott i verkställigheten. Uppskov och avbrott i de situationer som paragrafen avser ska prövas av Brottspåföljdsmyndigheten och förutsätter att den angivna orsaken verkligen hindrar att personen avtjänar sin samhällstjänst. Uppskov och avbrott för viss tid betyder att verkställigheten senareläggs. Vid misstanke om fusk behöver Brottspåföljdsmyndigheten inte medge uppskov eller avbrott. Dessutom kan verket återta beviljade uppskov och avbrott.

Enligt 1 mom. kan Brottspåföljdsmyndigheten skjuta upp eller avbryta verkställigheten av samhällstjänsten för viss tid, om det på grund av att den dömde är sjuk, deltar i missbrukarrehabilitering, fullgör värnplikten eller av någon annan jämförbar och godtagbar orsak finns ett tillfälligt hinder för att utföra samhällstjänsten. Enligt momentet är alltså sjukdom ett godtagbart skäl för att skjuta upp samhällstjänsten för viss tid. Enligt motiven är det tänkt att bestämmelsen ska tillämpas när en sjukdom medför relativt långvarig arbetsoförmåga. Avbrott ska alltså inte göras vid vanlig förkylning eller andra liknande kortvariga sjukdomar eftersom den typen av frånvaro förekommer så ofta att det resursmässigt inte är rationellt att fatta ett beslut om avbrott i sådana fall. Men om oförutsedd kortvarig sjukfrånvaro återkommer flera gånger kan Brottspåföljdsmyndigheten på grundval av 6 § 2 mom. förlänga samhällstjänsten enligt verkställighetsplanen med högst tre månader. För att det också i lag ska vara entydigt när den dömdes sjukdom tillåter att verkställigheten skjuts upp eller avbryts föreslår lagutskottet att 1 mom. preciseras och bara ska gälla andra än kortvariga sjukdomar som det sägs i motiven till propositionen. För tydlighetens skull framhåller utskottet också att den dömdes skyldighet enligt 7 § 4 punkten att underrätta Brottspåföljdsmyndigheten om hinder att infinna sig för tjänstgöring och att på anmodan visa upp ett giltigt intyg eller information om hindret bland annat gäller sjukdom oberoende av sjukdomstidens längd.

Av tydlighetsskäl föreslår utskottet att både värnplikt och civiltjänst anges som exempel på godtagbara skäl. Med hänvisning till erfarenheterna av samhällstjänst anser utskottet vidare att omsorg om barn under tiden för moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004) bör nämnas som exempel på godtagbara skäl. Då kan föräldraskap och mindre barns intresse beaktas vid samhällstjänst. Till exempel perioden för moderskapspenning gäller en relativt kort tid före och efter barnets födelse som är den mest kritiska för moderns och barnets hälsa och omsorgen om barnet. Perioden med faderskapspenning bör nämnas dels på grund av föräldraskapet, dels av jämställdhetsskäl. Också föräldraledighet efter moderskapspenningen kan vara ett godtagbart skäl för att skjuta upp eller avbryta verkställigheten för viss tid till exempel när omsorgen om ett litet barn de facto i så hög grad är beroende av den dömda att det blir orimligt svårt att avtjäna samhällstjänst samtidigt.

Enligt 2 mom. kan verkställigheten skjutas upp också när avtjänandet av ett ovillkorligt fängelsestraff eller någon annan samhällspåföljd är ett hinder för att inleda verkställigheten. Det handlar då om att ett ovillkorligt fängelsestraff och samhällstjänst delvis verkställs samtidigt. I 6 kap. 11 § i strafflagen anges de situationer då samhällstjänst inte får utdömas på grund av ett fängelsestraff. Bestämmelsen gäller omständigheter som ska beaktas när straff utdöms, medan momentet i lagen om samhällstjänst avser att verkställa redan utdömda straff och att möjliggöra verkställighet av olika typer av straff. Bestämmelsen i strafflagen hindrar därför inte att det föreslagna momentet tas in i lagen om samhällstjänst.

7 §. Den dömdes skyldigheter.

Lagutskottet föreslår att 3 punkten utvidgas med att kravet på korrekt beteende inte bara ska gälla tjänstgöringsplatsen utan också andra situationer under samhällstjänsten.

7 a §. Kontroll av drogfrihet.

I 2 mom. ingår de åtgärder som kontrollen av drogfrihet ger anledning till. Om den dömde med stöd av utandningsprov konstateras vara alkoholpåverkad ska Brottspåföljdsmyndigheten vidta de åtgärder som avses i 7 b § eller 8 § 1 mom. I 7 b § föreskrivs det om skriftlig eller muntlig anmärkning och i 8 § om situationer då den dömde gör sig skyldig till grovt brott mot skyldigheter och detta måste anmälas till åklagare. Om den dömde har använt narkotika måste Brottspåföljdsmyndigheten alltid vidta de åtgärder som avses i 8 § 1 mom.

På ett praktiskt plan finns det skillnader i allvarlighetsgraden i de situationer då den dömde är alkoholpåverkad. Därför är det motiverat att Brottspåföljdsmyndigheten ska kunna vidta åtgärder beroende på hur allvarligt brottet är. Av formuleringen att döma är det inte helt klart när verket ska vidta åtgärder enligt 7 b § respektive enligt 8 § 1 mom. För att det ska vara klart att åtgärder enligt 8 § 1 mom. kräver att det alkoholpåverkade tillståndet enligt en samlad bedömning är grovt, föreslår utskottet att formuleringen i 7 a § 2 mom. preciseras.

8 §. Grovt brott mot skyldigheter.

Paragrafen föreskriver om grovt brott mot skyldigheter. Enligt 1 mom. innebär detta bland annat den dömde är berusad på tjänstgöringsplatsen. Utskottet hänvisar till 7 a § 2 mom. och föreslår att momentet får en hänvisning till 7 a § 2 mom. för tydlighetens skull att det krävs en samlad bedömning av omständigheterna för att ett berusat tillstånd som beror på alkohol ska betraktas som grovt brott mot skyldigheter.