Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagens talman sände den 26 februari 2002 statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag till givande av rådets förordning om ändring av konventionen om upprättande av europeisk polisbyrå (Europolkonventionen) (U 6/2002 rd) till stora utskottet för behandling och bestämde samtidigt att lagutskottet skall lämna utlåtande om ärendet till stora utskottet.
Utskottet har hört
polisöverinspektör Kaarle J. Lehmus, inrikesministeriet
lagstiftningsråd Sina Uotila, justitieministeriet
I initiativet till förordning föreslås att förfarandet för ändring av Europolkonventionen förenklas. Enligt förslaget skall konventionen kunna ändras genom rådets beslut utan ett sådant nationellt ratificeringsförfarande som i dag krävs. Samtidigt föreslås att Europeiska gemenskapenernas domstol skall få behörighet att lämna förhandsavgöranden om giltighet och tolkning av de ändringar som gjorts genom rådets beslut.
Europols befogenheter förslås bli utvidgade i två avseenden. Tjänstemän från Europol föreslås få rätt att i en stödroll delta i gemensamma utredningsgrupper som bildats av medlemsländerna. Europol föreslås också få rätt att för medlemsländerna föreslå att brottsutredning skall inledas, genomföras eller samordnas i vissa fall.
Enligt statsrådets åsikt måste förfarandet för ändring av Europolkonventionen ändras så att det blir mer flexibelt och motsvarar de krav som ställs på ett effektivt polissamarbete inom EU. Statsrådet finner att det är nödvändigt att förhållandet mellan förslaget för förenkling av ändringar av Europolkonventionen och grundlagens bestämmelser om avtalsbehörighet utreds, innan statsrådet utformar en mer detaljerad ståndpunkt.
Att utgående från Spaniens och Belgiens initiativ för ändring av Europolkonventionen så att det i framtiden skall vara möjligt att med särskilt enhälligt beslut fattat av rådet, ändra konventionen till alla delar, kunde enligt statsrådets ståndpunkt skapa en oklar situation med tanke på tillämpningen av konventionen. En möjlig modell för genomförandet av ändringen kunde vara att upphäva Europolkonventionen och ersätta denna med ett rådsbeslut med motsvarande innehåll. Genom detta tillvägagångssätt skulle inga ändringar behövas i protokollen som hänför sig till Europolkonventionen beträffande EG-domstolens behörighet, eftersom domstolens behörighet direkt utsträcker sig till rådets samtliga beslut i enlighet med artikel 34 i Fördraget om Europeiska unionen.
Statsrådet stöder utvidgningen av Europols befogenheter såtillvida att tjänstemän från Europol skall få delta i medlemsländernas gemensamma utredningsgrupper. Statsrådet förordar också att Europol ges rätt att föreslå att ett medlemsland skall inleda och genomföra brottsutredning i vissa fall.
Lagutskottet finner det viktigt att myndigheterna i EUs medlemsländer via Europol kan samarbeta effektivt för att bekämpa och utreda allvarlig, organiserad internationell brottslighet. Lagutskottet har vid behandlingen av frågan enligt sitt uppdragsområde koncentrerat sig på de förslag som gäller utvidgande av Europols befogenheter.
De föreslagna ändringarna i Europols befogenheter bygger på Amsterdamfördraget, enligt vilket rådet fem år efter det fördraget trätt i kraft skall främja samarbetet via Europol på de sätt som uppräknas i artikel 31.2 i unionsfördraget. De nu föreslagna utvidgningarna av Europols befogenheter gäller punkterna 2 a och 2 b.
Till artikel 3.1 i Europolkonventionen föreslås bli fogad en ny underpunkt 7, enligt vilken Europol kan be myndigheterna i en medlemsstat utföra eller samordna förundersökning av ett brott. Till Europols uppgifter hör bl.a. att främja informationsutbytet mellan medlemsstaternas myndigheter, att insamla, analysera och förmedla information om brott som faller inom dess verksamhetsområde samt att fördjupa den specialkunskap som medlemsstaternas förundersökningsmyndigheter använder vid brottsundersökning genom att utarbeta allmänna översikter av brottsligheten. Europol får tillgång till sådan information om brott som inte alltid finns hos myndigheterna i medlemsländerna. Därför är det motiverat att Europols befogenheter utvidgas med en rätt att ta initiativ till inledande och genomförande av förundersökning. Utskottet anser inte att en sådan rätt medför problem, eftersom ett initiativ inte är juridiskt bindande för medlemsstaten.
Vidare föreslås till konventionen bli fogad en ny artikel 3 a, enligt vilken tjänstemännen vid Europol i en stödroll kan delta i gemensamma utredningsgrupper i vissa fall. Enligt förslaget kan tjänstemännen bistå en gemensam utredningsgrupp och utbyta information med dess medlemmar inom de gränser som lagstiftningen i respektive medlemsstat medger. De får dock inte delta i användningen av tvångsmedel i samband med gripande eller anhållande. Utskottet anser inte att förslaget medför problem, eftersom tjänstemännen vid Europol inte har självständiga befogenheter vid förundersökning av brott. De tvångsmedel som används vid förundersökning finns angivna i den nationella lagstiftningen, och förslaget förutsätter inte ändring av dessa bestämmelser.
Förvaltningsutskottet meddelar vördsamt som sitt utlåtande
att utskottet omfattar regeringens ståndpunkt i saken.
Helsingfors den 24 april 2002
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Timo Tuovinen
Jag godkänner polissamarbetet inom EU vid utredning av brott och bekämpning av brottslighet. Detta gäller särskilt utbyte av information mellan myndigheter i olika länder.
Jag godkänner inte att polismyndigheter kan delta i en utredning i ett annat land ens i en stödroll. Jag förhåller mig också negativt till att Europol skall få rätt att ta initiativ till inledande och genomförande av förundersökning. Dessa åtgärder kommer stegvis att leda till att myndigheterna i ett annat medlemsland får samma rätttigheter som myndigheterna i det land där förundersökningen utförs.