Motivering

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning finner utskottet förslaget nödvändigt och ändamålsenligt. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar, men med följande anmärkningar.

Utskottet noterar att det huvudsakliga syftet med propositionen är att stimulera byggbranschen strukturpolitiskt och att skapa arbetstillfällen. Regeringen föreslår att en fullmakt på 125 miljoner euro för strukturrelaterat understöd reserveras i statens första tilläggsbudget. Enligt uppskattning stöder man därmed sysselsättningen med 17 000 årsverken, av vilka 3 200 är nya. Utskottet stöder propositionen och påpekar att man utifrån erfarenheterna av motsvarande strukturrelaterade understöd kan anta att understödet kommer att vara effektivt och få ned arbetslösheten.

Vårt befintliga byggnadsbestånd blir allt äldre och samtidigt ökar dess reparationsskuld hela tiden. Den byggda egendomen utgör 70 procent av vår nationalegendom och man ser med oro på att dess tillstånd försämras. Enligt utredningen Rakennetun omaisuuden tila 2007 finns det ca 350 000 lägenheter i radhuslängor i Finland. Längorna är i genomsnitt ca 23 år gamla och reparationsbehovet kommer att fördubblas under de kommande tio åren. Antalet lägenheter i flervåningshus är ca 1,2 miljoner och dessa hus är i genomsnitt 30 år. Också behovet av ombyggnad av flervåningshusen kommer att öka de närmaste åren. Antalet enfamiljshus (egnahemshus) är cirka en miljon och dessa byggnader är i genomsnitt 41 år. Målet för åtgärder som gäller byggnader och boende bör vara såväl att förbättra energieffektiviteten och minska utsläppen som att öka användningen av förnybar energi. Därför är målsättningen för lagförslaget dels att stimulera byggandet och öka sysselsättningen, dels att få i gång nödvändiga reparationer för att förbättra och upprätthålla bostadsbeståndet i flervåningshus och radhus i både bostadsaktiebolag och hyreshus. Reparation av småhus stöds huvudsakligen genom hushållsavdraget.

Bara cirka en procent av bostadsbeståndet förnyas varje år, och därmed är de resultat som uppnås via nybyggnad marginella när man betraktar hela byggnadsbeståndet. Utskottet framhåller att även klimat- och energistrategin kräver att det befintliga beståndet förbättras så att utsläppsmålen kan hållas. När det befintliga byggnadsbeståndet byggs om måste man kräva att energieffektiviteten blir märkbart bättre, så att inte de förbättringsmöjligheter som finns går förlorade för flera årtionden och därmed också möjligheterna till utsläppsminskningar i dessa objekt. Därmed finns det inte bara konjunkturpolitiska orsaker att främja ombyggnad, utan man kan också motivera det med klimatpolitiska orsaker.

Enligt 3 § 3 mom. i den föreslagna lagen ska åtgärderna vara godtagbara med tanke på energieffektivitet. I praktiken krävs det bygglov för reparationsåtgärder som är betydelsefulla med avseende på energieffektivitet, och då görs det en bedömning av åtgärdernas energieffektivitet inom tillståndsförfarandet, exempelvis i fråga om fönster, fasad och ny installationsteknik. Exempelvis motiveras fönsterbyte vanligen uttryckligen med bättre energieffektivitet. Men också de reparationsåtgärder som inte kräver tillstånd ska vara godtagbara med avseende på energieffektiviteten. Å andra sidan är en stor del av de åtgärder som kan stödjas sådana att de har liten inverkan på energieffektiviteten. Detta gäller exempelvis rör- och gårdsarbeten.

Utskottet anser det vara motiverat att ett tidsbegränsat konjunkturrelaterat understöd är så enkelt som möjligt både för dem som söker understödet och rent administrativt. Därmed är det acceptabelt att det inte finns likadana tekniska kriterier för understöd enligt detta lagsförslag som när det gäller energiunderstöd. Men det får inte innebära att man ger avkall på kravet på energieffektivitet, som helt klart är ett villkor för att understöd ska beviljas. Utskottet pekar på att det är kommunerna som ska bevilja understödet och att kommunerna har mycket olika förutsättningar för att fullgöra denna uppgift. Således måste miljöministeriet och Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet lyckas med att ta fram fullgoda anvisningar till stöd för kommunerna. Då ska man också beakta att systemet införs med mycket kort varsel och inte är i kraft särskilt länge.

Understöd enligt lagförslaget kan beviljas bara 2009, och byggarbetena ska påbörjas mellan den 1 februari och 31 december 2009. Dessutom krävs det att arbetena ska vara färdiga senast den 31 december 2010. Det har under sakkunnigutfrågningen framgått att det finns en risk med att lagen bara gäller en viss tid, alltså att man inte hinner slutföra projekten enligt planerna till exempel på grund av finansieringsproblem eller om projektplaneringen blir bristfällig på grund av de snäva tidsramarna. Detta är i och för sig befogade farhågor, men utskottet anser ändå att tidsbegränsningen kan godkännas eftersom syftet är att bidra till att ombyggnadsprojekt startas så snart som möjligt i ett läge där nybyggandet stannat av så gott som helt.

Därmed betonar utskottet att man måste ge akt på hur understödet fungerar och vilken effekt systemet får och , om recessionen fortsätter, förbereda sig i god tid på att fatta beslut om en förlängning av systemet så att understödet kan beviljas också 2010. I detta sammanhang måste man också bedöma om det ska krävas att ombyggnaden ger en betydligt bättre energieffektivitet och om understödet ska differentieras utifrån energieffektivitet (Utskottet förslag till uttalande).