Motivering

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning anser utskottet att lagförslaget är nödvändigt och motiverat. Utskottet tillstyrker lagförslaget i propositionen men med följande ändringar.

Enligt förslaget höjs den gräns som leder till att bostadsbidraget justeras under den pågående stödperioden från 160 till 300 euro. Justeringen sker oavsett om månadsinkomsterna stiger eller sjunker med minst 300 euro. Tidpunkten för justeringen preciseras till ingången av den månad då de förändrade eller nya inkomsterna förtjänas.

Utskottet anser det vara motiverat att höja gränsen för hur mycket månadsinkomsterna får stiga, eftersom den gällande gränsen lett till många justeringar och varit administrativt tungrodd. Den nuvarande gränsen är så pass låg att det har varit svårt för hushållen, åtminstone de som består av flera personer, att hålla reda på när de sammanlagda inkomsterna förändrats så att bostadsbidraget behöver justeras. Följden har varit att det ofta förekommit överbetalningar och återkrav av bidrag. En höjd gräns för justering gör systemet klarare för bidragstagarna. En höjning kan också sporra bidragstagare att skaffa små tilläggsinkomster, eftersom de inte längre lika lätt kommer att leda till att bostadsbidraget omedelbart sänks. Enligt uppgift tvekar arbetslösa att söka tillfälliga anställningar inte bara på grund av att de inte sporras till det ekonomiskt sett, utan framför allt på grund av osäkerheten när det gäller inkomsternas kontinuitet. Att ta emot deltidsarbete eller visstidsanställning kan leda till att utbetalningen av bostadsbidrag avbryts, och detta kan i sin tur leda till att en familj med låga inkomster har problem med ekonomin i flera månader.

Miljöutskottet anser emellertid att gränsen för justering bör kvarstå på 160 euro i de fall där inkomsterna sjunker. Om hushållets inkomster minskar exempelvis på grund av sjukdom eller arbetslöshet, är behovet av ett bostadsbidrag som snabbt rättar till situationen stort. Om gränsen för justering av bostadsbidrag höjs till 300 euro även när det gäller inkomstbortfall kommer många familjer att tvingas söka andra bidrag för sin försörjning. De inbesparingar som görs i bostadsbidragen skulle således överföras på kommunerna och belasta deras anslag för utkomststöd.

Den enhetliga justeringsgräns som regeringen föreslår för både inkomstökning och inkomstminskning är kostnadsneutral. Enligt miljöministeriets uppskattning kommer statens utgifter att öka med cirka en miljon euro, om justeringsgränsen höjs till 300 euro för de fall där inkomsterna stiger, men hålls kvar på den nuvarande nivån för de fall där inkomsterna sjunker. Detta skulle innebära att anslaget för bostadsbidrag höjs med ca en miljon euro, dvs. 0,2 procent. Utskottet anser detta vara en synnerligen liten avvikelse från principen om kostnadsneutralitet. Tilläggskostnaderna måste anses vara skäliga, eftersom man på detta sätt kan få bostadsbidragen och det samordnade systemet för social trygghet att fungera väsentligt mycket bättre med tanke på den mest utsatta delen av befolkningen. Dessutom blir det mer attraktivt att ta emot jobb, vilket delvis kompenserar för de kostnader som en oförändrad justeringsgräns när inkomsterna sjunker medför. Detta sänker totalkostnaden för revideringen. Vidare går det att spara in administrativa utgifter, och systemet blir mer rimligt. Utskottet föreslår därför att justeringsgränsen kvarstår på 160 euro vid inkomstbortfall.