Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 10 februari 2004 en proposition med förslag till lag om ändring av lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån samt till lag om ändring av lagen om delägarbostäder som finansieras med räntestödslån för hyresbostäder (RP 8/2004 rd) till miljöutskottet för beredning.
Utskottet har hört
lagstiftningsråd Tiina Rautio, miljöministeriet
äldre budgetsekreterare Päivi Valkama, finansministeriet
kreditchef Harri Biström, Statskontoret
chefsjurist Jaana-Maarit Huuhka, Statens bostadsfond
ombudsman Timo Heinonen, Asuntokiinteistö- ja rakennuttajaliitto ASRA ry
Regeringen föreslår att lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån ändras så att maximibeloppet för räntestödslån för hyresbostäder ska höjas från nuvarande 90 procent till 95 procent av de godkända kostnaderna för projektet. Den föreslagna ändringen gör det möjligt att ändra räntestödsvillkoren så att de motsvarar aravalånesystemet så bra som möjligt. Också någon annan säkerhet än en inteckningssäkerhet som har en bättre förmånsrätt än andra lån ska kunna godkännas som säkerhet för ett räntestödslån. Lagens paragraf om delgivning föreslås bli upphävd, eftersom förvaltningslagen som trädde i kraft i början av året innehåller motsvarande bestämmelser om delgivning av beslut. Ikraftträdelsebestämmelsen ändras så att överklagande av ett sådant beslut genom vilket Statens bostadsfond upphäver sitt beslut om att ett samfund utses till ett allmännyttigt bostadssamfund innan lagen har trätt i kraft tillåts.
Lagen om delägarbostäder som finansieras med räntestödslån för hyresbostäder föreslås bli ändrad så att initialinvesteringen för ägaren till en minoritetsandel uppgår till högst 20 procent av anskaffningsvärdet, och närmare bestämmelser om dess storlek utfärdas genom förordning.
Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter att de har antagits och blivit stadfästa.
Med hänvisning till propositionen och övrig utredning anser utskottet att lagförslagen är nödvändiga och lämpliga. Utskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar.
Propositionen bygger på regeringens uttalande i september 2003 om att den bostadspolitiska funktionaliteten av räntestödslångivningen ska förbättras genom att villkoren för räntestödet utvecklas samt på regeringens bostadspolitiska program av den 29 januari 2004. I programmet presenteras utvecklingen av räntestödslångivningen som en åtgärd för att öka social bostadsproduktion.
Förslaget innebär att boendeutgifterna för första året i räntestödshus sjunker till samma nivå som boendeutgifterna i aravahus. Också höjningen av maximibeloppet för räntestödslån från 90 procent till 95 procent av de godkända kostnaderna bör understödjas, så att systemet kan bli enhetligt med villkoren för aravalån.
Utskottet anser att räntestödsvillkoren bör utvecklas i enlighet med villkoren för aravalån, vilket gör systemen bostadspolitiskt och socialt likvärdiga. Regeringens proposition baserar sig på ett åtgärdsprogram som strävar till att öka social bostadsproduktion, främja byggandet av nya bostadsområden och öka fritt finansierad hyresbostadsproduktion. Den föreslagna ändringen har en ganska liten betydelse med avseende på helheten. Till en viss del sätter den dock fart på bostadsproduktionen.
Utskottet påpekar att genomförandet av regeringens bostadspolitiska program är av central betydelse för en långsiktig bostadspolitik. Det är viktigt att programmets mål, bl.a. en ökad social bostadsproduktion, konkretiseras. Ur riksdagens synvinkel är det svårare att gestalta helheten när programmet genomförs med hjälp av enstaka lagförslag i stället för en helhetsreform. Av de förslag till åtgärder som framförts i det bostadspolitiska programmet finner utskottet utvecklingen av aravasystemet och propositionen gällande bestämmelserna om allmännyttig bostadsproduktion mycket viktiga. Utskottet påskyndar behandlingen så att propositionerna så snabbt som möjligt kan ges till riksdagen.
Med stöd av det ovan anförda föreslår miljöutskottet
att lagförslaget godkänns utan ändringar.
Helsingfors den 5 mars 2004
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Marja Ekroos