Motivering
Med hänvisning till propositionens motivering och annan
utredning finner utskottet propositionen lämplig och angelägen.
Utskottet tillstyrker lagförslaget med följande
anmärkningar.
Utskottet konstaterar att utsläppen och användningen
av fluorerade växthusgaser (F-gaser) begränsas
genom Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 842/2006 om vissa fluorerade växthusgaser.
Syftet med regeringens proposition med förslag till lag
om ändring av miljöskyddslagen är att
genomföra de nationella åtgärder som
förordningen om fluorerade växthusgaser förutsätter.
I EG-förordningen föreskrivs bland annat om en
skyldighet att kontrollera olika slag av utrustning, att återvinna
F-gaser för att säkerställa deras återanvändning, till
regenerering eller destruktion, minimibehörighetskrav för
personal, skyldighet att märka utrustning och produkter
och begränsningar av och förbud mot användningen.
F-gaserna i atmosfären härstammar från mänsklig
verksamhet, de har inga naturliga utsläppskällor.
Till F-gaser hör bland annat fluorkolväten (HFC-föreningar),
perfluorkolväten (PFC-föreningar) och svavelhexafluorid
(SF6-föreningar). Utsläppen av F-gaser i Europeiska gemenskapen
var 1995 totalt 65 miljoner ton koldioxidekvivalenter, det vill
säga omkring två procent av de totala utsläppen
av växthusgaser i gemenskapen.
I Finland var utsläppen av F-gaser 2006 0,8 miljoner
ton koldioxidekvivalenter, alltså omkring 1 procent av
alla växthusgasutsläpp. Det beräknas
att utsläppen av att F-gaser i Europa utan begränsningar
skulle öka till omkring 98 miljoner ton koldioxidekvivalenter
fram till 2010, vilket motsvarar 2—4 procent av den beräknade
totala mängden växthusgasutsläpp. Den ökade
andelen F-gaser växthusgaser kommer sig av att inte minst
kyl- och luftkonditioneringsanläggningarna fortsatt ökar.
Utskottet påpekar att utsläppen av F-gaser också bör
uppmärksammas, trots att de totala utsläppen för
tillfället inte är särskilt stora, eftersom
de i annat fall sannolikt ökar i fortsättningen.
Dessutom är det viktigt att man i linje med försiktighetsprincipen
klarlägger och tar hänsyn till eventuella andra
negativa effekter av dessa ämnen när man tar fram
substanser som ersätter F-gaser.
I Finland används F-gaser huvudsakligen som kylmedium
i kyl- och luftkonditioneringsanläggningar och värmepumpar
i liten skala också i aerosoler, fogskum och elöverförings-
och släckningsanläggningar. Alla de gaser som
begränsas genom EG-förordningen används
inte längre eller tillverkas inte längre i Finland,
framhåller utskottet.
Regeringen föreslår att miljöskyddslagen ändras
bland annat för att behörighetskraven för dem
som utför service på anläggningar eller
system som innehåller kylämnen eller lösningsmedel
ska motsvara minimibehörighetskraven i EG-förordningen.
Genom förordningar av statsrådet kommer närmare
bestämmelser att utfärdas om behörighetskraven
för personer eller verksamhetsutövare, innehållet
i anmälningar och anmälningsförfarandet
och tillsynsmyndigheternas uppgifter. Genom regelbunden service och
kontroll av anordningar och system för att upptäcka
läckage kan man hindra att F-gaser släpps ut i
atmosfären. Utskottet understryker att det behövs
adekvat utbildning, rådgivning och information när
reformen genomförs.
Enligt propositionen kommer bestämmelserna om tillsyn
och förvaltningstvång i miljöskyddslagen
att kompletteras så att tillsynen motsvarar den i EG-förordningen.
Straffbestämmelserna ändras såtillvida
att det blir straffbart att bryta mot EG-förordningen,
miljöskyddslagen och statsrådets förordning
som utfärdats med stöd av den. Utskottet påpekar
att det i motiven till straffbestämmelserna i 116 § i
propositionen felaktigt sägs att det ska vara straffbart
att handla i strid också med 108 c § 1
och 2 mom. om personers och verksamhetsutövares anmälan till
säkerhetsteknikcentralen för övervakningen och
för verifieringen av behörigheten. I 116 § i propositionen
finns emellertid ingen straffbestämmelse om åtgärder
i strid med 108 c § 1 och 2 mom.
Finlands miljöcentral ska enligt förslaget
vara den behöriga myndigheten enligt förordningen om
fluorerade växthusgaser, noterar utskottet. Miljöcentralen
har redan nu uppgifter av motsvarande slag, till exempel att genomföra
ozonförordningen. Den deltar också i Finland i
förberedelserna för den årliga rapporten
om växthusgasutsläpp enligt Kyotoprotokollet till
FN:s klimatkonvention och har därmed beredskap att utföra
de uppgifter som hör till den behöriga myndigheten.
I propositionen framhålls (s. 12/2) att Finlands
miljöcentral har tillräcklig sakkunskap för de
uppgifter som reformen för med sig och att några
tilläggsresurser inte behövs. Utskottet påpekar
att det i propositionen i fråga om miljöcentralens
nya uppgifter bara hänvisas till insamling av information
om mängden F-gaser. Reformen kommer emellertid att innebära
också andra förpliktelser för miljöcentralen
och att det kan bli svårt att genomföra dem effektivt
utan extra resurser för ändamålet. De
nya uppgifterna har att göra med insamling av information
om mängderna framställd, importerad och exporterad
gas. Dessutom kommer centralens experter att vara fullt sysselsatta
med att informera om ändringarna och ge råd åt
verksamhetsutövare i branschen. Utskottet kräver
att man ser till att miljöcentralen i samband med reformen
garanteras adekvata resurser för att klara av sina nya uppgifter.