Motivering
Sammantaget sett anser utskottet att propositionen behövs
och fyller sitt syfte. Det tillstyrker lagförslagen utan ändringar.
Bestämmelser om väsentliga tekniska krav för byggnader
ingår i de nya 117 a—117 g § i markanvändnings-
och bygglagen (RP 81/2012 rd - MiUU 5/2012 rd).
De nya bestämmelserna uppfyller grundlagens krav på lagstiftningsnivå och de
bildar en materiellrättslig grund för förfarande
i propositionen för att påvisa överensstämmelse.
Den föreslagna lagen har tre förfaranden för nationellt
godkännande av byggprodukter: typgodkännande,
kontrollintyg och certifiering av tillverkningskontrollen. En byggprodukts
prestanda kan också kontrolleras specifikt på byggplatsen
om den inte har påvisas på något annat sätt.
Bestämmelserna behövs eftersom det annars inte
går att garantera säkerhet och hållbarhet
på andra byggprodukter än de som det krävs
CE-märkning för. Kravet på produktgodkännande underlättar
följaktligen arbetet för både tillverkare
och byggnadstillsynsmyndigheter.
Utskottet påpekar att ändringar inte har några direkta
konsekvenser för hushållens byggbeslut. Den största
effekten för hushållen uppkommer om certifieringen
på byggplatsen ökar avsevärt eftersom
det är hushållen som ska stå för
alla dessa merkostnader. Tack vare att det frivilliga nationella
produktgodkännandet fortsätter minskar dock risken.
CE-märkning enligt EU:s förordning om byggprodukter
Propositionen gäller godkännande av byggprodukter
när en produkt inte ingår i tillämpningsområdet
för den harmoniserade byggstandarden eller produkten inte
har genomgått europeisk teknisk bedömning, det
vill säga inte får använda CE-märkning.
EU:s förordningEuropaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande
av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter
och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG. om
byggprodukter träder i kraft i sin helhet den 1 juli 2013
och det betyder att största delen av byggprodukterna måste
CE-märkas. Uppskattningsvis kring 80 procent av alla byggprodukter
omfattas av obligatorisk CE-märkning och ungefär
20 procent ingår i tillämpningsområdet
för den föreslagna lagen. CE-märkning
har varit obligatorisk i tjugo år redan i alla EU-länder
utom Finland, Sverige, Storbritannien och Irland. Länderna
har ett stort antal småföretag och har därför
varit undantagna märkningstvånget. Nu har läget
förändrats och CE-märkning är
obligatorisk i alla länder från och med den 1
juli 2013.
Under utskottsbehandlingen påpekades det att den obligatoriska
CE-märkningen medför behov av utbildning, mer
arbete och större kostnader som relativt sett är
större för mindre företag. Bland annat
sågföretagare kommer att ha ett särskilt
behov av kompetens och utbildning. Processen för godkännande
av byggprodukter orsakar småföretag med liten
omsättning orimligt stora extra kostnader i relation till
deras storlek, anser jord- och skogsbruksutskottet i sitt utlåtande
och påpekar att målet bör vara att minimera kostnaderna.
Miljöutskottet påpekar att EU:s förordning om
byggprodukter inte genomförs genom nationell lagstiftning
som fallet är med direktiv, utan EU-förordningar är
direkt tillämplig lag. Förordningen är
redan godkänd och håller på att genomföras
så det går inte längre att påverka
innehållet. Det är trots det viktigt att stödja
genomförandet genom rådgivning och anvisningar.
I Finland pågår det landsomfattande projektet RakPuuCE
2012—2014. Projektet har sammanställt skriftligt
material om CE-märkning för mindre sågföretag,
bland annat dokumentmallar för produktkontroll (FPC-manualer).
Projektet har samarbetat om dokumenten med de anmälda organen,
byggproduktindustrin och miljöministeriet. Dessutom arrangerar
RakPuuCE utbildning om CE-märkning och hållfasthetsklassificering
av konstruktionsvirke i hela landet. Det är viktigt för
att det ska vara lättare att genomföra förordningen.