Motivering

I enlighet med sitt behörighetsområde behandlar utskottet redogörelsen ur samhällsplaneringens och markanvändningspolitikens synvinkel. Den debatt som förts om lagstiftningen och dess konsekvenser har för handelns del gällt närmast regleringen beträffande de stora detaljhandelsenheterna. Markanvändningsstyrningen är en viktig fråga när det gäller stora enheter, men samhällsstrukturens allmänna utveckling är en minst lika väsentlig faktor som styr handeln och annan service. Förutsättningarna för en ekologiskt hållbar och ekonomisk samhällsstruktur är också att näringslivets verksamhetsbetingelser beaktas och att tillgången till service tryggas. Delfaktorer i en fungerande samhällsstruktur är ett tillräckligt befolkningsunderlag och en fast samhällsstruktur i kombination med trafikplanering.

Utskottet framhåller behovet av att till följd av klimatförändringen minska på utsläppen av växthusgaser från trafiken. Med tanke på detta blir det allt viktigare att kombinera markanvändningsplaneringen och trafikplaneringen så att samhällsstrukturen inte faller sönder. En splittrad samhällsstruktur bidrar till privatbilism och därmed spelar en samordnad planering av markanvändning och trafiksystem en stor roll för uppkomsten av effektiva strukturer och mindre utsläpp. För att hålla utsläppen under kontroll är det viktigt att upprätthålla och förbättra kollektivtrafiken och en ekoeffektiv infrastruktur i stadsregioner. Utskottet påpekar att denna synvinkel inte behandlas i redogörelsen. Effekterna på trafikmängden är så stora att det eventuellt också vore nödvändigt att ta med stora handelsenheter i förteckningen över projekt som kräver en miljökonsekvensbedömning enligt förordningen om miljökonsekvensbedömning.

Hur fast servicestrukturen är och hur mångsidigt den kan nås kommer i framtiden också att bero på bränsleprisutvecklingen. Oljepriset väntas allmänt stanna på den nuvarande höga nivån och ytterligare stiga till följd av den ökande efterfrågan i hela världen och oroligheterna i Mellanöstern. Att servicen finns nära och kan nås på andra sätt än med privatbil kommer därför att vara en allt viktigare faktor som påverkar konsumenternas beteende.

Att befolkningen åldras är också en strukturell variabel som hittills inte beaktats. Konsumenten upplever att det blir svårare att nå servicen då åldern för med sig begränsade möjligheter att färdas dagligen. Detta erbjuder möjligheter att utveckla nya serviceformer eller uppliva gamla, t.ex. webbutiker, hemtransport och butiksbussar.

Förhandsstyrningen av placeringen av handelsenheter går i stor utsträckning ut på att trygga den integrerade samhällsstrukturen och servicetillgången. Dessa mål kommer att få allt större betydelse i framtiden.

I markanvändnings- och bygglagen trädde bestämmelser om förhandsstyrning av stora detaljhandelsenheter i kraft på våren 1999. Syftet med bestämmelserna var att genom förhandsstyrning av placeringen av de stora detaljhandelsenheterna försöka stärka stadscentra och att trygga tillgången på butiksservice i fråga om dagligvaror också inom bostadsområdena. Stora detaljhandelsenheter får inte placeras utanför ett område som i landskaps- eller generalplanen är avsett för centrumfunktioner, om inte området i detaljplanen särskilt har anvisats för detta ändamål. Bestämmelserna har i regel ansetts fungera.

Bestämmelserna om öppettider anses ha gett små butiker en konkurrensfördel, som de har kunnat utnyttja. De små supermarknaderna har inte kunnat hålla ställningarna, medan de stora supermarknaderna och hyperstormarknaderna har ökat i antal och förbättrat sin försäljning. Dagligvaruhandeln anser att bestämmelserna bör liberaliseras, medan specialvaruhandelns åsikt är att lagstiftningen har styrt handeln mot centrumen och bidragit till att en mångsidig stadsstruktur kunnat bevaras.

Utskottet konstaterar att det i redogörelsen inte föreslås några ändringar i lagstiftningen, utan att det närmast är fråga om att öppna en diskussion om hur bestämmelserna inverkar på servicenätets utveckling, tillgången till butikstjänster och konkurrensen mellan butiker av olika typ.

Utskottet instämmer i synpunkten på hur bestämmelserna fungerar och framhåller behovet av att vidareutveckla samarbetet mellan kommunerna och handeln.

Vid förhandsstyrningen av placeringen av handelsenheter är det nödvändigt att beakta att servicen också ska kunna nås med kollektivtrafik. Det kan vara fråga om rätt små faktorer, som ändå har stor betydelse för de val som kunderna gör i sin vardag. Exempelvis placeras busshållplatserna ofta vid en större väg nära den stora handelsenheten, så att det inte är långt att gå till fots från hållplatsen, men ändå besvärligt. Alternativt kunde busslinjen planeras så att den går via den stora handelsenheten. Det kan också finnas efterfrågan på marknadsbaserade innovationer så som kollektivtrafikbiljetter som butiken erbjuder på samma sätt som man idag på vissa ställen får rabatt på parkeringsavgiften då man handlar i butiken.

För konsumenterna och den regionala strukturen är det viktigt var Alko, penningspel, bankautomater, postombud, apotek och andra liknande tjänster finns.

I redogörelsen behandlas utvecklingen av planläggningsprocesserna. Utskottet påpekar att kommunerna konkurrerar om butikstjänsterna och att detta ofta utgör ett hinder för samarbetet vid markanvändningsplaneringen. Landskapsplansnivån är motiverad med tanke på ett tillräckligt omfattande perspektiv. Dessutom stödjer utskottet tanken på att kommunerna kan utveckla gemensamma delgeneralplaner för att ändamålsenligt styra placeringen av stora handelsenheter och utveckla sitt samarbete. Utskottet fäster också uppmärksamhet vid begreppet utrymmeskrävande specialvaruhandel, som har visat sig vara problematiskt och bristfälligt reglerat.

Utskottet framhåller också den kulturella förändring som skett i våra konsumtionsvanor. I strävan mot en mer hållbar livsstil är det väsentligt att åstadkomma en samhällsstruktur som ger möjligheter till mångsidig service och minskar behovet av färdmedel. Hyperstormarknaderna blir offentliga vistelserum, om man inte kan åstadkomma trivsamma miljöer i stadscentrumen, där många andra serviceformer försvagas medan dagligvaruhandeln koncentreras på andra ställen och lockar specialvaruaffärerna med sig. Visionen om en övergång från en materialistisk till en mer servicebetonad konsumtionskultur ger också möjligheter till ekologisk utveckling. Den ökade fritiden och den åldrande befolkningens konsumtionsvanor kommer i framtiden att ha en stor inverkan på konsumenternas förväntningar. Ett samhälle med mer hållbar konsumtion förutsätter också en kulturell förändring. Ett initiativ till diskussion i dialogen om detta vore också lämpligt i redogörelsen.