Statsminister Jyrki Katainen (översättning): Regeringens mål är ett öppet, rättvist och djärvt Finland. Bakom dessa ord ligger regeringens gemensamma värderingar och hela regeringens handlingslinje.

Öppet är motsatsen till slutet. Att Finland har kunnat bli ett av de länder som har den högsta välfärden är helt och hållet den internationella handelns och det internationella samarbetets förtjänst. Kunnande, idéer och produkter har fötts i Finland. Det har lönat sig att arbeta och att sysselsätta människor i Finland. Det förflutna säger dock inget om framtiden, utan vår välfärd måste skapas på nytt varje dag.

Det finländska arbetet utgör grunden för allt. Kultur och kunnande måste blomstra i Finland. Vårt land måste byggas på ett sådant sätt att det är lönsamt att förädla innovationer till företagande och arbete här i Finland. Vi måste se till att det finländska arbetet är konkurrenskraftigt och att arbete alltid lönar sig för var och en. Hittills har vi hört till vinnarna inom globaliseringens utveckling. Ju friare handeln i världen har blivit, desto bättre har Finland klarat sig. Därför har Finland gynnats av att världen blivit öppnare såväl ekonomiskt som politiskt sett.

Det finns de som anser att självständighet är att "vi beslutar om allt själva". Ett sådant sätt att tänka leder till isolering och slutenhet. I slutändan finns en skenbar beslutanderätt, men i verkligheten innebär det ett oansenligt inflytande över finländarnas angelägenheter. Finland måste sitta med och påverka vid de bord där de beslut som gäller oss fattas. Isolering är inte självständighet. Robinson Crusoe får säkert fatta alla beslut själv på sin ö, men då blir de frågor man beslutar om rätt få. På samma sätt minskar välfärden och friheten.

Jag tror att de tidigare generationerna — de som tryggade vårt fosterlands frihet — ville se ett Finland som agerar självständigt och aktivt bland andra nationer. Frihet och självständighet är ord som står för gärningar och samarbete — inte för att bara existera och att isolera sig.

Öppet står också för öppenhet gentemot andra människor och kulturer och mot sådant som är annorlunda, såväl ute i världen som här hemma i Finland. Det betyder inte bara att man tolererar och accepterar det som är annorlunda. Det betyder att man värdesätter och värnar om olikheter. Kreativitet, nya sätt att tänka och nya verksamheter uppkommer när olikheter möts. Allt börjar med att människor respekterar varandra. Regeringen har förbundit sig att arbeta för öppenhet och kulturrikedom. Vi godkänner inte rasism.

Vår välfärd är beroende av om det föds nya idéer i Finland, om vårt samhälle sporrar människor till att omsätta sina idéer i företagsamhet och om det lönar sig att arbeta och att låta utföra arbeten i Finland. Vi måste kunna se över vår välfärdsmodell så att den motsvarar dagens och morgondagens behov. Vi står inför stora utmaningar. Av de europeiska länderna förändras åldersstrukturen snabbast i Finland. Vi har den snabbaste ökningen av antalet människor som ska försörjas i förhållande till antalet förvärvsarbetande. Detta kräver djärva reformer för att trygga servicen och välfärden.

Den senaste finanskrisen och depressionen medförde ett gap på ungefär åtta miljarder euro mellan statens inkomster och utgifter. Det måste nu målmedvetet fyllas igen när tillväxten har kommit igång.

När det gäller statsfinanserna är regeringens målsättning entydig. Vi har beslutat att få till stånd en tydlig minskning av statens skuldkvot under denna valperiod. För att detta mål ska kunna nås innehåller regeringsprogrammet anpassningsåtgärder på 2,5 miljarder euro netto. Regeringen kommer årligen att följa upp skuldsättningens utveckling. Om de åtgärder som det nu har beslutats om inte räcker till för att åtgärda skuldkvoten vidtar vi nya åtgärder.

Regeringen bygger upp sin ekonomiska politik på så sätt att finska staten behåller sitt nuvarande kreditbetyg, det vill säga det bästa möjliga, även i fortsättningen. För detta krävs en konsekvent, trovärdig och målmedveten ekonomisk politik av regeringen, och förmåga att vid behov även reagera snabbt på förändringar i vår omvärld. Om ekonomin förlorar sin trovärdighet och kreditbetyget försämras leder det till ökade kostnader för skuldskötseln och innebär att skattebetalarnas pengar kastas i sjön. Frågan är om vi vill lägga pengarna på räntor för statslån eller på service. Man måste minnas att förtroende inte är en bestående förmån, utan det måste förtjänas på nytt och på nytt. Detta är viktigt för att medborgarna och företagen ska kunna lita på att de har en framtid i Finland.

En ännu större utmaning än statsfinanserna är det hållbarhetsgap som hotar hela den offentliga ekonomin. Detta betyder att man inte längre i fortsättningen klarar av att finansiera servicen och inkomstöverföringarna i vår åldrande välfärdsstat med de arbetande finländarnas skatter. Det vill säga att om vi inte djärvt ser över våra strukturer kommer våra pengar inte att räcka till för skolor, hälsovårdscentraler, äldreomsorg och pensioner under kommande år. Vårt nordiska välfärdssamhälle är framgångsrikt så länge vi kan och vågar förnya oss. Det är nödvändigt att få skuldkvoten inom statsfinanserna att börja minska, men samtidigt räcker det inte enbart med den åtgärden för att hållbarhetsgapet ska kunna fyllas igen. Vi behöver också omstruktureringar. Till de viktigaste hör att förlänga människors tid i arbetslivet och att genomföra en ännu djärvare kommunreform.

Utgångspunkten för och den yttersta målsättningen med kommunreformen är att garantera varje medborgare en högklassig och jämlik service på hållbar grund. Målet med reformen är en livskraftig kommunstruktur baserad på starka primärkommuner. En stark primärkommun består av naturliga pendlingsområden och är tillräckligt stark ekonomiskt sett för att kunna sörja för basservicen till kommuninvånarna.

En annan mycket viktig strukturell reform vid sidan av kommunreformen är förlängningen av tiden i arbetslivet. Vi finländare måste nå samförstånd när det gäller långsiktiga lösningar för hur tiden i arbetslivet kan förlängas, finansieringen av arbetspensionssystemet tryggas och ett tillräckligt pensionsskydd garanteras. Åtgärder behövs såväl i början av yrkeskarriären som i mitten och slutet. Precis som det också står i regeringsprogrammet har arbetsmarknadsorganisationerna förbundit sig att förhandla och vidta nödvändiga åtgärder för att nå det uppställda målet. Regeringen har för egen del förbundit sig att idka ett gott och aktivt samarbete med arbetsmarknadsorganisationerna.

Arbetsoförmåga är den största orsaken till att tiden i arbetslivet förkortas. Därför satsar regeringen på att förebygga arbetsoförmåga och förbättra arbetsmöjligheterna för dem som är partiellt arbetsföra. Detta förutsätter att i synnerhet företagshälsovården, rehabiliteringen och arbetslivet utvecklas. Ett gott arbetsliv hjälper en också att orka arbeta längre. Arbetsplatserna spelar en nyckelroll när det gäller att förbättra arbetshälsan och få människor att orka arbeta. Där som arbetet utförs finns också den största sakkunskapen om hur saker och ting kan göras smartare i fortsättningen.

Utan företagande och den ekonomiska tillväxt och de arbetsplatser som den privata sektorn bidragit med skulle det inte finnas någon finsk välfärd. Regeringen vinnlägger sig särskilt om att det också i framtiden ska löna sig att vara företagare, att sysselsätta och att skapa tillväxt i Finland. Utöver industriella exportprodukter ska vi exportera innovationer och tjänster. Det finns många möjligheter bl.a. inom cleantech-området som bygger på miljö- och energiteknik. De stora linjerna för det omfattande finländska forsknings- och utvecklingsfinansieringssystemet måste granskas från en ny synvinkel. Det är viktigt att få finansieringssystemet att fungera bättre och på detta sätt finna ny drivkraft för företagens tillväxt och internationalisering.

Lindring av samfundsskatten förbättrar finländska företags konkurrenskraft på den internationella marknaden och ökar viljan att investera i Finland. De sänkningar av skatten på energi, som sänker skogs- och metallindustrins energiskatteavgifter med 120 miljoner euro per år, främjar också industrins konkurrenskraft.

Skapandet av tillväxt är inte endast regeringens sak utan också arbetsmarknadsorganisationerna bör bära sitt ansvar. Det behövs nu ett nytt slags samarbete i Finland. Regeringen är för sin del redo att med metoder som stöder konkurrenskraften och bättre sysselsättning och köpkraft främja uppkomsten av en arbetsmarknadslösning. Jag kommer i augusti att sammankalla företrädarna för arbetsmarknadsorganisationerna för att i samarbete med regeringen söka metoder för att svara på denna utmaning.

Arbete är det bästa socialskyddet. En av regeringens tyngdpunkter är att främja sysselsättningen. Vi har reserverat nästan 140 miljoner euro för satsningar för bekämpandet av ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten. Vi kommer att genomföra samhällsgarantin för unga. I praktiken innebär det att alla unga under 25 år och nyutexaminerade under 30 år erbjuds en arbets-, praktik-, studie-, ungdomsverkstads- eller rehabiliteringsplats senast inom tre månader från det att arbetslösheten börjat. Varje individ bör ha jämlika möjligheter till framgång, att utnyttja sina talanger, förverkliga sig själv och att ta hand om sig själv och sina närmaste.

Regeringen går i sin föregångares fotspår och kommer att förbättra grundskyddet ytterligare. De som har de allra lägsta inkomsterna ska få det avsevärt bättre ställt. Man kommer att ta särskilt väl hand om dem som inte kan ta hand om sig själva. Äldre människors rätt till god vård ska tryggas genom äldreomsorgslagen. Under denna regeringsperiod kommer grundskyddet att förbättras med över 330 miljoner euro. De som är beroende av grundskyddet får det bättre genom att grunddagpenningen och arbetslöshetsunderstödet höjs med hundra euro per månad. Utöver detta kommer regeringen att höja grundavdraget vid kommunalbeskattningen och arbetsinkomstavdraget, utkomststödet och det allmänna bostadsbidraget, rikta mera stöd till ensamförsörjare och binda studiestödet till index. Efter denna valperiod kommer alla minimiförmåner att vara bundna till index. I fortsättningen kommer nivån för dessa att automatiskt bevaras då priserna stiger.

Finlands framgång och finländarnas välfärd är i hög grad beroende av det internationella samarbete vi bedriver inom ekonomin och politiken. Finlands utrikespolitik grundar sig även i fortsättningen på aktivitet, initiativ och kontinuitet. Finland bär ansvar inte bara för sina egna medborgare utan även internationellt sett. Inom EU-politiken driver vi framför allt reformer som förbättrar EU:s ekonomiska konkurrenskraft globalt, den inre marknadens funktion och unionens allmänna effektivitet. Europapolitiken präglas av en positiv och målmedveten men realistisk linje.

I sina bilaterala relationer ämnar regeringen satsa allt kraftigare på Ryssland, Förenta staterna och de växande ekonomierna. De nordiska och de baltiska ländernas centrala ställning i utrikespolitiken kvarstår dock. Inom utrikespolitiken blir de internationella ekonomiska frågorna ett nytt prioritetsområde. Syftet är att stödja särskilt de små och medelstora företagens internationalisering och export av produkter och tjänster, och på detta sätt skapa nya arbetsplatser i Finland. När det gäller handelspolitiken stöder Finland en fri och rättvis handel och främjar integreringen av utvecklingsländerna i den internationella ekonomin.

Ett framgångsrikt Finland grundar sig på värderingar som omfattar bildning, tolerans, omsorg och uppmuntran. Regeringen förbinder sig till att arbeta för att: den offentliga ekonomins finansiella bas i Finland tryggas, det skapas nytt arbete, hållbar tillväxt och konkurrens i Finland samt, fattigdomen och ojämlikheten i Finland minskas och de svagaste tas om hand. Vi arbetar alltså för att även kommande generationer ska må bra i Finland. Det är skäl att utvärdera all regeringens verksamhet och alla regeringens beslut mot detta — och endast mot detta mål.