Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Justerat 2.0r
Förhandlingarna leds av förste vice talman Sirkka-Liisa Anttila.
Vid namnuppropet antecknas följande ledamöter som frånvarande:
__________
Antecknas till protokollet att talmanskonferensen har behandlat följande anmälningar om frånvaro från plenum på grund av uppdrag i anknytning till riksdagsarbetet:
29.9 ledamöterna
2—4.10 ledamöterna
2—5.10 ledamot
2—6.10 ledamöterna
Antecknas till protokollet att talmanskonferensen har behandlat följande anmälning om frånvaro från plenararbetet på grund av sjukdom:
29.9 ledamot
Antecknas till protokollet att talmanskonferensen har beviljat följande ledamöter befrielse från plenararbetet av annan orsak:
Förste vice talmannen meddelar att republikens president i dag den 29 september 2006 har överlämnat regeringens propositioner RP 152—170/2006 rd till riksdagen.
Förste vice talmannen:
Republikens president har i dag den 29 september 2006 återtagit regeringens proposition RP 43/2004 rd med förslag till lag om ändring av 52 § sjukförsäkringslagen.
Enligt 19 § i arbetsordningen skall behandlingen av en proposition avslutas om den återtas.
Riksdagen föreslås besluta meddela social- och hälsovårdsutskottet, som har sagda proposition för behandling, om att denna återtagits.
Förslaget godkänns.
Förste vice talmannen meddelar att talmanskonferensens förslag till ändring av riksdagens arbetsordning och lagen om riksdagens tjänstemän, upphävande av instruktionen för statsrevisorerna och till riksdagens beslut om ändring av 5 § i instruktionen för riksdagsbiblioteket och riksdagens räkenskapsstadga (TKF 2/2006 rd) har delats ut till ledamöterna.
Med hänvisning till en reglering av utskottsplatserna anhåller ledamot Marjaana Koskinen om befrielse från uppgiften som ersättare i stora utskottet. Talmanskonferensen förordar anhållan.
Anhållan godkänns.
Fyllnadsval till stora utskottet förrättas vid plenum på tisdag den 3 oktober kl. 14. Kandidatlistorna för fyllnadsvalet skall enligt 13 § i valstadgan lämnas in till centralkansliet senast på tisdag kl. 11.
Utom dagordningen meddelar jag att ledamot Tarja Cronberg och 75 andra ledamöter den 28 september 2006 har framställt till statsrådet en interpellation om att barnfamiljernas situation måste förbättras (IP 4/2006 rd).
Jag ger nu ordet till ledamot Cronberg som i egenskap av den första undertecknaren föredrar interpellationen.
Tarja Cronberg /gröna:
Ärade talman! Vi ställer följande interpellation:
"Till riksdagen
Trots att välståndet i vårt samhälle har ökat faller allt fler barnfamiljer under fattigdomsstrecket. Av budgetmanglingen blev det småsmulor kvar för de fattigaste barnfamiljerna, en höjning på hela sex euro och det i första hand till underhållsstöd för ensamförsörjare. Det här kallade regeringen en satsning på barnfamiljerna och befolkningsgrupperna med de lägsta inkomsterna — och myste av belåtenhet över sin egen förträfflighet. Det frammanglade budgetbeslutet och tidigare beslut under regeringsperioden räcker inte på långa nejder när för att nå de mål som regeringen skrev in i sitt program för att trygga och främja barnens välfärd och förbättra barnfamiljernas villkor.
Regeringens misslyckade familjepolitik avslöjas också i en rad undersökningar på området. Samtidigt som den positiva ekonomiska utvecklingen har gjort livet lättare för majoriteten av barnfamiljer har vi fått allt fler barnfamiljer som fastnat i en ogynnsam inkomstutveckling. Barnfamiljernas försörjningsproblem har samband dels med situationen på arbetsmarknaden, dels med försämrade familjepolitiska förmåner i reella termer.
Familjepolitiska inkomstöverföringar spelar en mindre roll för barnfamiljernas inkomster. För fattigdomsrisken har det haft en stor effekt att nivån på minimiförmåner och icke indexrelaterade förmåner släpar efter den allmänna höjningen i inkomstnivån och t.o.m. efter prisutvecklingen. År 1990 utgjorde utgifterna i huvudgruppen familjer och barn omkring 13 procent av alla socialutgifter. År 2003 var utgifterna 11 procent; de hade med andra ord sjunkit med två procentenheter. De familjepolitiska inkomstöverföringarna per hushåll till barnfamiljer har i reella termer minskat med omkring 10 procent från 1990.
År 1990 var de fattiga barnfamiljerna i Finland 28 000 med 50 000 barn, men 2003 hade de ökat till 63 000 och antalet barn till 131 000. Fattigdomsrisken har ökat speciellt i ensamförälderfamiljer, men riskgruppen omfattar också familjer med flera barn och familjer med barn under tre år.
Enligt en färsk utredning finns det omkring 170 000 arbetslösa i Finland som lever enbart på grundskydd. I den här typen av hushåll lever 120 000 barn. Familjerna lever på inkomster som ligger under den fastlagda fattigdomsgränsen i EU, alltså på 750 euro per månad. Hur barnets grundläggande behov ska tillgodoses under sådana förhållanden är givetvis ett stort frågetecken.
Sysselsättningstalet för barnfamiljer i gruppen 30—49 år ligger 7—8 procent under nivån före lågkonjunkturen. I gruppen 20—29 år, alltså personer i rätt ålder att bilda familj, ligger sysselsättningstalet hela 15 procentenheter lägre än före lågkonjunkturen. Sysselsättningsläget för ensamförälderfamiljer har försämrats mer än för andra barnfamiljer. Samtidigt har vi fått allt fler ensamförälderfamiljer. I början av 1990-talet var de kring 90 000 och 2003 uppe i 118 000.
Vi har allt fler fattiga och missgynnade barn och följdverkningarna är därefter. Barn i fattiga familjer under minimilevnadsstandard har ofta ingen möjlighet till hobbyer eller att delta i skolutflykter. Knappa inkomster leder mycket ofta till att föräldrarna har sämre livskontroll. Om föräldrarna mår dåligt gör också barnen det och det ger i sin tur allt tydligare utslag i skolan och barnskyddet. Under de senaste tio åren har antalet barn inom den öppna socialvården och antalet omhändertagna barn ökat i oroväckande takt. Finland är i full fart på väg mot ett barnens klasssamhälle där de som har de sämsta utgångspunkterna får se sina möjligheter till en god barndom urholkas ytterligare, om inte regeringen tar sig an deras sak under pågående regeringsperiod.
På grund av det ovanstående och med hänvisning till 43 § i Finlands grundlag framställer vi följande interpellation för den behöriga ministern:
Vad kommer regeringen att göra för att bromsa upp utvecklingen mot ökad ojämlikhet bland barn och för att förbättra barnfamiljeförsörjarnas situation på arbetsmarknaden?
Helsingfors den 28 september 2006
Enligt 22 § 1 mom. i arbetsordningen remitteras interpellationen utan debatt till statsrådet för att besvaras.
Enda behandlingen
Berättelse B 1/2006 rd
Grundlagsutskottets betänkande GrUB 7/2006 rd
Till grund för behandlingen ligger grundlagsutskottets betänkande nr 7.
Vid behandlingen av ärendet är också riksdagens justitieombudsman Riitta-Leena Paunio närvarande.
Behandlingen av ärendet avbryts.
Andra behandlingen
Regeringens proposition RP 39/2006 rd
Kommunikationsutskottets betänkande KoUB 15/2006 rd
Ärendet utesluts från dagordningen.
Regeringens proposition RP 105/2006 rd
Social- och hälsovårdsutskottets betänkande ShUB 16/2006 rd
Regeringens proposition RP 54/2006 rd
Ekonomiutskottets betänkande EkUB 9/2006 rd
Regeringens proposition RP 92/2006 rd
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottets betänkande AjUB 8/2006 rd
Plenum avslutas kl. 13.29.