1
Överenskommelsernas innehåll och förhållande till lagstiftningen i Finland
Det centrala innehållet i överenskommelserna beskrivs nedan tema för tema. Varje överenskommelse är resultatet av bilaterala förhandlingar mellan Finland och respektive fördragsslutande stat och därför skiljer sig temaindelningen i artiklar och artikelnumreringen åt mellan överenskommelserna. För varje temaområde anges vilken artikel området hänför sig till i de olika överenskommelserna.
Inledning, tillstånd för förvärvsarbete och reciprocitet i beviljande av tillstånd. I inledningen till överenskommelserna eller i en särskilt artikel i frågan uttrycker parterna sin önskan att tillåta fritt utövande av förvärvsarbete för familjemedlemmar till medlemmar av diplomatiska och konsulära beskickningar samt i vissa fall för familjemedlemmar till medlemmar av representationer vid internationella organisationer som fullgör ett officiellt uppdrag inom deras territorier. Tillstånd för förvärvsarbete beviljas på reciprocitetsbasis.
Bestämmelser om reciprocitet när det gäller att tillåta förvärvsarbete och bevilja tillstånd finns i artikel 1 i överenskommelserna mellan Finland och Argentina samt mellan Finland och Brasilien och i artikel 2 i överenskommelserna mellan Finland och Israel samt mellan Finland och Vietnam och i inledningen till överenskommelsen mellan Finland och Serbien.
Definitioner. I artikeln definieras de centrala termerna i respektive överenskommelse. Centrala begrepp för tillämpningen av överenskommelser om familjemedlemmar och makar är "anställd", "familjemedlem" och "förvärvsarbete". För tydlighetens skull har i vissa överenskommelser också termen "anställd" definierats, med vilket den krets av utsända anställda på vilkas familjemedlemmar överenskommelsen är tillämplig exakt beskrivs. I överenskommelser där definitionen av ”anställd” inte används separat, framgår den väsentliga avgränsningen av beskickningspersonalen av annat i avtalstexten.
I merparten av överenskommelserna avses med "familjemedlem" en make eller därmed i enlighet med den sändande statens lagstiftning jämförbar person till en utsänd anställd, samt den anställdas ogifta barn under 18 år i beroendeställning. Genom hänvisningen till den sändande statens lagstiftning formas innehållet i definitionen av familjemedlem med avseende på anställda och deras familjemedlemmar utsända av Finland enligt lagstiftningen i Finland, medan det med avseende på familjemedlemmar till fördragsstaternas utsända anställda på motsvarande sätt formas enligt dessa länders lagstiftning. I Finland framgår definitionen av familjemedlem av 37 § i utlänningslagen. Med hänvisningen till den sändande statens lagstiftning har strävan främst varit att säkerställa jämlika möjligheter för par av samma kön att söka sig till Finlands beskickningar runtom i världen genom att göra makens förvärvsarbete i stationeringslandet möjligt också när den sändande statens lagstiftning inte erkänner parförhållanden mellan personer av samma kön.
Enligt 37 § i utlänningslagen (380/2006) är en familjemedlem maken till en i Finland bosatt person samt ett ogift barn under 18 år vars vårdnadshavare den i Finland bosatta personen eller dennes make är. Familjemedlem är också en person av samma kön, om partnerskapet har registrerats nationellt. Med makar jämställs personer, oavsett kön, som fortlöpande lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden. En förutsättning för jämställandet är att de har bott tillsammans i minst två år. Boendetid förutsätts inte, om de berörda personerna gemensamt har vårdnaden om ett barn eller om det finns andra vägande skäl. Vägande skäl har i praktiken varit ett officiellt meddelande från representationen om familjebandet. Med ett barn jämställs också ett ogift barn under 18 år som barnets vårdnadshavare har den faktiska vårdnaden om, och som är i behov av faktisk omvårdnad den dag då ansökan om uppehållstillstånd avgörs, men för vilket det inte kan fås någon officiell utredning om vårdnadsförhållandet (fosterbarn).
I överenskommelsen mellan Finland och Argentina anses som "familjemedlem" en person som den sändande staten underrättar den mottagande staten om och som den mottagande staten erkänner höra till den utsända anställdas hushåll. En mera exakt definition av en familjemedlem kommer i det fallet att bli beroende av praxis som etableras mellan staterna. Detsamma gäller för makens del överenskommelserna mellan Finland och Brasilien och mellan Finland och Vietnam, där en familjemedlem definieras som en make eller stadigvarande partner i enlighet med lagstiftningen i vardera staten. Med avseende på familjemedlemmar till diplomatisk personal utsänd av Argentina, Brasilien och Vietnam utgår tolkningen från 37 § i utlänningslagen.
Definitionerna ingår i artikel 2 i överenskommelsen mellan Finland och Argentina och i artikel 1 i överenskommelserna mellan Finland och Brasilien, Finland och Israel, Finland och Serbien samt Finland och Vietnam. Eftersom en familjemedlem i Finland definieras i 37 § i utlänningslagen, hör definitionen av familjemedlem till området för lagstiftningen.
Administrativa arrangemang i anknytning till förvärvsarbetet. Förvärvsarbete med stöd av en överenskommelse om familjemedlemmar och makar förutsätter en officiell begäran till protokollavdelningen hos den mottagande statens utrikesministerium från den sändande statens diplomatiska eller konsulära beskickning eller representation vid en internationell organisation. Behörig myndighet i Finland är utrikesministeriets protokolltjänster.
Efter att en begäran har inkommit undersöker den behöriga myndigheten ärendet och meddelar, när avsaknaden av legala hinder har säkerställts, officiellt och utan dröjsmål den sändande statens behöriga diplomatiska eller konsulära beskickning eller representation vid en internationell organisation att den berörda familjemedlemmen har beviljats tillstånd för förvärvsarbete.
Praxis för uppehålls- och arbetstillstånd i Finland redogörs i avsnitt 2.2 Nuläget.
När det gäller stater med vilka Finland har ingått en överenskommelse om familjemedlemmar och makar får en familjemedlem eller make med stöd av överenskommelsen Migrationsverkets uppehållstillstånd för arbetstagare utan arbetskraftspolitisk prövning. Ett uppehållstillstånd utfärdat av utrikesministeriet med stöd av 69 § i utlänningslagen återkallas när en familjemedlem eller make börjar förvärvsarbeta och personen i fråga ges ett nytt personkort där uppehållsrätten inte nämns. Denna praxis följer principen om ett enda tillstånd och syftar till att förhindra eventuella oklarheter till följd av två samtidigt giltiga uppehållstillstånd.
Tillståndet att förvärvsarbeta upphör i regel när tillståndshavaren inte längre har status som familjemedlem, när anställningen eller uppdraget som tillståndet gällde upphör, när den utsända anställdas tjänsteuppdrag i den mottagande staten upphör eller när endera av parterna i överenskommelsen om familjemedlemmar och makar säger upp överenskommelsen. Tidsfristerna för när tillståndet upphör på grund av omständigheter utanför familjemedlemmens kontroll varierar i en del av överenskommelserna. En familjemedlems diplomatiska status i Finland upphör dock alltid när den utsända anställdas tjänsteuppdrag upphör och den anställda avlägsnar sig ur landet.
Förvärvsarbete som utförs med stöd av en överenskommelse om familjemedlemmar och makar berättigar inte en familjemedlem att fortsätta sin vistelse i den mottagande staten eller att fortsätta förvärvsarbetet i fråga eller att påbörja annat förvärvsarbete i den mottagande staten efter att tillståndet för förvärvsarbete har upphört att gälla. Tillfällig vistelse i egenskap av familjemedlem till en diplomat beaktas inte heller som sådan vistelse som enligt 56 § i utlänningslagen krävs för beviljande av permanent uppehållstillstånd, i det fallet att familjemedlemmen senare ansöker om uppehållstillstånd.
Bestämmelser om administrativa arrangemang som gäller förvärvsarbete ingår i artikel 4 i överenskommelsen mellan Finland och Argentina, artikel 2 i överenskommelsen mellan Finland och Brasilien, artikel 3 i överenskommelserna mellan Finland och Israel samt Finland och Serbien samt i artikel 3 och 4 i överenskommelsen mellan Finland och Vietnam. Bestämmelser om tillstånd för förvärvsarbete och förfarandet därvidlag finns i 5 kap. i utlänningslagen. Bestämmelsen hör till området för lagstiftningen.
Erkännande av examina, uppdrag som kräver specialkompetens och uppdrag med restriktioner som hänför sig till den nationella säkerheten. En överenskommelse om familjemedlemmar och makar innebär inte ett automatiskt reciprokt erkännande av examina, betyg eller studier mellan parterna. Ett sådant erkännande förutsätter att gällande förfaranden i den mottagande staten samt bestämmelser i lag och förvaltning i frågan följs. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att enhetliga yrkeskvalifikationer följs nationellt för uppgifter som kräver specialkompetens.
Tillstånd för en familjemedlem att förvärvsarbeta med stöd av en överenskommelse innebär inte heller befrielse utifrån personliga egenskaper, yrkeskompetens eller andra orsaker från normalt tillämpliga krav, förfaranden eller avgifter i ett anställningsförhållande.
I princip ingår det inga restriktioner vad avser förvärvsarbetets karaktär eller art i överenskommelserna. I överenskommelserna med Argentina, Brasilien, Israel och Serbien reserveras den mottagande staten rätt att avslå en ansökan om tillstånd för sådant förvärvsarbete som av säkerhetsskäl endast får utföras av en medborgare i den mottagande staten, eller inom vissa sektorer som är viktiga med tanke på den nationella säkerheten. Även utan en uttrycklig bestämmelse av detta slag bör det anses att den mottagande staten inte är skyldig att bevilja tillstånd för förvärvsarbete med stöd av en överenskommelse om familjemedlemmar och makar när det gäller uppgifter till vilka det enligt den nationella lagstiftningen endast kan utses medborgare i den mottagande staten.
Bestämmelser om erkännande av examina och om restriktioner med hänvisning till den nationella säkerheten ingår i artikel 3 i överenskommelsen mellan Finland och Argentina, i artiklarna 6 och 7 i överenskommelsen mellan Finland och Brasilien, i artiklarna 2 och 3 i överenskommelsen mellan Finland och Israel och i artikel 2 överenskommelserna mellan Finland och Serbien och mellan Finland och Vietnam. För erkännande av examina ansvarar i Finland Utbildningsstyrelsen som är nationell kontaktpunkt inom den generella ordningen för erkännande av examina inom EU. Utbildningsstyrelsen ger information om ordningen för erkännande av examina och om förfarandena i sammanhanget. Bestämmelser om erkännande av examina finns till exempel i lagen om den tjänstebehörighet som högskolestudier utomlands medför (531/1986) och i lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1093/2007). I statstjänstemannalagen (750/1994) räknas de tjänster upp till vilka endast finska medborgare kan utses och som alltså bildar stommen för uppdrag till vilka arbetstillstånd inte beviljas med stöd av bestämmelserna i överenskommelserna om restriktioner i uppgifter på grund av den nationella säkerheten. Sådana tjänster är bland annat tjänster i ministerierna som kanslichef, statssekreterare och avdelningschef, tjänster inom utrikesförvaltningen, domartjänster, tjänster som chef för ett ämbetsverk, polismanstjänster, tjänster vid försvarsministeriet, försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet samt tjänster vid skyddspolisen. Utöver förteckningen över tjänster i statstjänstemannalagen bör det beaktas att även arbeten inom den privata sektorn kan omfattas av de restriktiva bestämmelserna i överenskommelserna när de innefattar skötsel av uppgifter som påverkar den nationella säkerheten. Bestämmelserna hör till området för lagstiftningen. Frågan har behandlats också i promemorian från juni 2015 av arbetsgruppen som utreder betydelsen av dubbelt medborgarskap vid utnämning till tjänst hos staten (FM 26/2015).
Civil- eller förvaltningsrättslig immunitet. Med stöd av bestämmelsen har en familjemedlem, som har immunitet med stöd av diplomatkonventionen, konsulärkonventionen eller något annat tillämpligt internationellt instrument, och som förvärvsarbetar i enlighet med en överenskommelse om familjemedlemmar och makar inte immunitet i civilrättsligt eller förvaltningsrättsligt hänseende eller beträffande verkställigheten av domar när det gäller gärningar eller försummelser i samband med förvärvsarbetet i fråga som faller inom den mottagande statens civilrättsliga eller förvaltningsrättsliga jurisdiktion. Med stöd av artikel 4 i överenskommelsen mellan Finland och Israel sträcker sig ett hävande av den civilrättsliga eller förvaltningsrättsliga immuniteten emellertid inte till immunitet beträffande verkställigheten av domar, vilket förutsätter ett separat hävande av immuniteten.
Bestämmelsen innebär inte att man avstår från civilrättslig och förvaltningsrättslig immunitet till andra delar än vad som gäller gärningar och försummelser i samband med förvärvsarbetet.
Bestämmelser om civil- och förvaltningsrättslig immunitet ingår i artikel 5 i överenskommelserna mellan Finland och Argentina och mellan Finland och Vietnam, i artikel 3 i överenskommelsen mellan Finland och Brasilien och i artikel 4 i överenskommelserna mellan Finland och Israel samt Finland och Serbien. I Finland regleras rättskipning samt genomsökning, beslag och kvarstad och andra slag av tvångsåtgärder i lag. Rättslig immunitet innebär befrielse från domsrätt. Befrielsen från tvångsåtgärder med avseende på egendom gäller olika slag av administrativa och processuella tvångsmedel och säkringsåtgärder. Överenskommelsernas bestämmelser om civilrättslig och förvaltningsrättslig immunitet hör till området för lagstiftningen.
Straffrättslig immunitet. Hävande av straffrättslig immunitet som utgår från diplomatkonventionen, konsulärkonventionen eller något annat tillämpligt internationellt instrument följer inte direkt av bestämmelserna i överenskommelserna om familjemedlemmar och makar utan kräver en uttrycklig åtgärd från den sändande staten.
När det gäller en familjemedlem som har straffrättslig immunitet med stöd av något av de fördrag som nämns ovan och som åtalas för ett brott begånget i samband med förvärvsarbetet ska den mottagande staten framföra en officiell skriftlig begäran till den sändande staten om hävande av denna familjemedlems straffrättsliga immunitet och den sändande staten ska då allvarligt överväga att bifalla begäran.
Den sändande statens bifall till hävande av den straffrättsliga immuniteten innefattar inte ett bifall som hänför sig till verkställigheten av en eventuell dom. Verkställigheten av en dom förutsätter en separat begäran om hävande av immuniteten beträffande domens verkställighet, och den sändande statens bifall till denna begäran.
Bestämmelser om straffrättslig immunitet ingår i artikel 6 i överenskommelserna mellan Finland och Argentina och mellan Finland och Vietnam, artikel 3 i överenskommelsen mellan Finland och Brasilien och artikel 5 i överenskommelserna mellan Finland och Israel samt Finland och Serbien. På samma sätt som den civilrättsliga och förvaltningsrättsliga jurisdiktionen regleras också den straffrättsliga jurisdiktionen i Finland i strafflagen (39/1889) och i straffprocesslagstiftningen. Bestämmelserna hör följaktligen till området för lagstiftningen.
System för beskattning och social trygghet. På förvärvsarbete som utförs med stöd av överenskommelserna om familjemedlemmar och makar tillämpas lagstiftningen om beskattning och social trygghet i den stat där arbetet utförs.
Bestämmelser om system för beskattning och social trygghet ingår i artikel 7 i överenskommelserna mellan Finland och Argentina och mellan Finland och Vietnam, artikel 8 i överenskommelsen mellan Finland och Brasilien och i artikel 6 i överenskommelserna mellan Finland och Israel samt Finland och Serbien. Grunderna för skattskyldigheten bestäms enligt 81 § i grundlagen (731/1999) genom lag, med avseende på förvärvsinkomster särskilt i inkomstskattelagen (1535/1992). Bestämmelserna om social trygghet är likaså på lagnivå eftersom de gäller individens rättigheter och skyldigheter (80 § i grundlagen). Överenskommelsernas bestämmelser om system för beskattning och social trygghet hör följaktligen till området för lagstiftningen.
Tvistlösning. Till den del det har avtalats om tvistlösning ska tvister rörande tolkningen eller tillämpningen av överenskommelserna lösas via diplomatiska kanaler genom ömsesidigt samråd. Överenskommelsen mellan Finland och Argentina innefattar ingen bestämmelse om tvistlösning.
Bestämmelser om tvistlösning ingår i artikel 8 i överenskommelserna mellan Finland och Serbien samt mellan Finland och Vietnam, i artikel 9 i överenskommelsen mellan Finland och Brasilien och i artikel 7 i överenskommelsen mellan Finland och Israel.
Ändring av överenskommelsen. Ändring av överenskommelserna kräver godkännande av bägge parter även utan någon uttrycklig bestämmelse om detta. I en del av överenskommelserna fastställs det trots det att överenskommelsen kan ändras på ömsesidig överenskommelse genom notväxling. På ikraftträdandet av ändringar tillämpas samma förfaranden som på ikraftträdandet av själva överenskommelsen.
Bestämmelser om ändring av överenskommelserna ingår i artikel 9 i överenskommelserna mellan Finland och Brasilien samt mellan Finland och Vietnam och i artikel 8 i överenskommelsen mellan Finland och Israel.
Ikraftträdande. Förutsättningen för att överenskommelserna ska träda ikraft är att fördragsparterna behandlar respektive överenskommelse i enlighet med sina nationella förfaranden.
Bestämmelserna om ikraftträdande ingår i artikel 12 i överenskommelsen mellan Finland och Argentina, i artikel 10 i överenskommelsen mellan Finland och Brasilien och i artikel 9 i överenskommelserna mellan Finland och Israel, mellan Finland och Serbien samt mellan Finland och Vietnam.
4
Behovet av riksdagens samtycke och behandlingsordning
I 94 § 1 mom. i grundlagen sägs att riksdagens godkännande krävs för fördrag och andra internationella förpliktelser som innehåller sådana bestämmelser som hör till området för lagstiftningen eller annars har avsevärd betydelse, eller som enligt grundlagen av någon annan anledning kräver riksdagens godkännande. Enligt grundlagsutskottets tolkningspraxis avser riksdagens grundlagsfästa befogenhet alla de bestämmelser i internationella förpliktelser som i materiellt hänseende hör till området för lagstiftningen. En bestämmelse ska anses höra till området för lagstiftningen, om 1) den gäller utövande eller begränsning av någon grundläggande fri- eller rättighet som är skyddad i grundlagen, 2) den i övrigt gäller grunderna för individens rättigheter och skyldigheter, 3) den sak som bestämmelsen gäller enligt grundlagen ska föreskrivas i lag, 4) det finns lagbestämmelser om den sak som bestämmelsen gäller, eller om 5) det enligt rådande uppfattning i Finland ska lagstiftas om saken. Frågan påverkas inte av om en bestämmelse strider mot eller överensstämmer med en lagbestämmelse i Finland (GrUU 11/2000 rd, GrUU 12/2000 rd och 45/2000 rd).
De bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i överenskommelserna om familjemedlemmar och makar som föreläggs riksdagen för godkännande gäller administrativa arrangemang i samband med förvärvsarbete, civil- och förvaltningsrättslig samt straffrättslig jurisdiktion och hävande av sådan, tillämpning av det finländska systemet för beskattning och social trygghet på förvärvsarbete i Finland som görs med stöd av överenskommelserna, erkännande av examina samt restriktioner i beviljandet av arbetstillstånd med hänvisning till den nationella säkerheten. Även artiklarna i överenskommelserna med de centrala definitionerna bör anses höra till området för lagstiftningen till den del begreppen som definieras i överenskommelserna rör sådant som hör till området för lagstiftningen. I det fallet påverkar definitionerna indirekt innehållet i och tillämpningen av de materiella bestämmelser som hör till området för lagstiftningen och hör därför också själva till området för lagstiftningen (GrUU 6/2001 rd och GrUU 24/2001 rd). Definitioner som hör till området för lagstiftningen bör med stöd av vad som anförts ovan ses definitionen av familjemedlem.
Med stöd av vad som anförts ovan och i enlighet med 94 § i grundlagen föreslås
att riksdagen godkänner
den i Helsingfors den 11 december 2014 ingångna överenskommelsen mellan Republiken Finland och Republiken Argentina om fritt utövande av förvärvsarbete för familjemedlemmar till diplomatisk, konsulär, administrativ och teknisk personal i deras diplomatiska och konsulära beskickningar samt representationer vid internationella organisationer,
den i Brasília den 1 december 2015 ingångna överenskommelsen mellan Republiken Finlands regering och Förbundsrepubliken Brasiliens regering om förvärvsarbete för familjemedlemmar till diplomatisk, konsulär, militär, administrativ och teknisk personal,
den i Helsingfors den 11 mars 2015 ingångna överenskommelsen mellan Republiken Finlands regering och Staten Israels regering om förvärvsarbete för familjemedlemmar till en medlem av en diplomatisk eller konsulär beskickning,
den i Helsingfors den 9 oktober 2014 ingångna överenskommelsen mellan Republiken Finlands regering och Republiken Serbiens regering om utövande av förvärvsarbete för familjemedlemmar till anställda vid deras diplomatiska och konsulära beskickningar samt representationer vid internationella organisationer, samt
den i Hanoi den 20 november 2015 ingångna överenskommelsen mellan Republiken Finlands regering och Socialistiska republiken Vietnams regering om förvärvsarbete för familjemedlemmar till medlemmar av diplomatiska eller konsulära beskickningar eller ständiga representationer vid internationella organisationer.