7 §

Tobaksprodukter får i näringsverksamhet säljas eller på annat sätt överlåtas endast i sådana minutförsäljningsförpackningar som avses i denna paragraf och i 7 a § 1 och 2 mom. Förpackningarna ska innehålla minst 30 gram rulltobak, 20 cigaretter eller 10 cigariller. Cigarrer kan säljas även separat. Cigarrer som säljs separat ska vara försedda med behöriga anteckningar.

Tobaksprodukter får inte, med undantag för cigarrer, säljas i minutförsäljningsförpackningar som innehåller mindre förpackningar eller som kan delas upp i mindre förpackningar.

Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet kan det föreskrivas om den i 1 och 3 mom. avsedda märkningens storlek, placering, text, bilder, alternering, inramning och hur den i övrigt ska anges.

Angående de uppgifter på minutförsäljningsförpackningar för tobaksprodukter som hänför sig till påförande av punktskatt gäller särskilda bestämmelser.

Bestämmelsen i 3 mom. om användningen av finska och svenska i märkningen gäller inte tobaksprodukter eller rökdon som exporteras, inte heller försäljning av tobaksprodukter eller rökdon för försäljning på fartyg eller luftfartyg i yrkesmässig internationell trafik eller försäljning av tobaksprodukter eller rökdon i en butik för skattefria varor på ett sådant fartyg eller en flygplats.

8 §

Reklam och indirekt reklam som gäller tobaksprodukter är förbjuden. Såsom indirekt reklam betraktas i synnerhet främjande av försäljningen av tobaksprodukter i samband med reklam för någon annan nyttighet på så sätt att ett etablerat kännetecken för en tobaksprodukt oförändrat eller ändrat så att det ändå kan igenkännas används som kännetecken för nyttigheten eller att man annars associerar till en bestämd tobaksprodukt. Vad som ovan bestäms om tobaksprodukter gäller även tobak, tobakssurrogat, tobaksimitationer och rökdon. Vad som ovan bestäms om reklam gäller även tobakssponsring och annan säljfrämjande verksamhet.

Vad som bestäms i 1 mom. ska dock inte tilllämpas på reklam i en sådan publikation som har tryckts och publicerats utanför Europeiska unionen och som inte i första hand är avsedd för Europeiska unionens marknad och vars huvudsakliga syfte inte är att göra reklam för tobak, tobaksprodukter, tobakssurrogat, tobaksimitationer eller rökdon.

Tillverkaren eller importören av tobak, tobaksprodukter, tobakssurrogat, tobaksimitationer och rökdon kan trots bestämmelserna i 1 mom. vid marknadsföringen av en produkt lämna dem som deltar i försäljningen uppgifter om produktens pris, sammansättning, egenskaper och tillverkning samt andra motsvarande produktuppgifter. Närmare bestämmelser om innehållet i produktuppgifterna kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

8 a §

Det är förbjudet att ha tobaksprodukter och deras varumärken synliga vid detaljförsäljning av tobaksprodukter.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas inte på sådana försäljningsställen med egen ingång som huvudsakligen säljer tobaksprodukter och rökdon och där de tobaksprodukter som säljs inte kan ses utanför försäljningsstället.

Bestämmelserna i 1 mom. gäller inte försäljning av tobaksprodukter på fartyg i internationell sjöfart.

En detaljförsäljare av tobaksprodukter får på begäran av den som köper tobaksprodukter visa honom eller henne en tryckt varukatalog med bilder på förpackningarna till de tobaksprodukter som finns till detaljförsäljning på försäljningsstället. Detaljförsäljaren får också på begäran av köparen ge honom eller henne en tryckt förteckning över tobaksprodukterna och deras priser. Närmare bestämmelser om varukatalogens och förteckningens innehåll och utformning utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.

9 §

Anknytning av tobak, tobaksprodukt, tobakssurrogat, tobaksimitation och rökdon till försäljning eller överlåtelse av andra produkter eller till utförande av tjänster är förbjuden.

10 §

Tobaksprodukter får inte säljas eller på annat sätt överlåtas till den som inte har fyllt 18 år.

Personer som säljer tobaksprodukter ska ha fyllt 18 år. Den som inte har fyllt 18 år får dock sälja tobaksprodukter, om försäljningen sker under övervakning av en person som har fyllt 18 år.

Rökdon får inte i näringsverksamhet säljas eller på annat sätt överlåtas till den som inte har fyllt 18 år.

En näringsidkare som säljer tobaksprodukter eller rökdon ska på egen bekostnad göra upp och genomföra en plan för egenkontroll för att förbuden enligt 1 och 3 mom. ska iakttas. Genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om uppgörandet av planen för egenkontroll samt föreskrivs om planens innehåll och genomförande.

10 a §

Det är förbjudet att importera, sälja eller på annat sätt överlåta tobak som är avsedd för oralt bruk. Importförbudet gäller också anskaffning och mottagande av sådan tobak per post eller på annat motsvarande sätt från länder utanför Finland. En privatperson får dock för personligt bruk som resgods föra in högst 30 dosor tobak som är avsedd för oralt bruk, förutsatt att en dosa innehåller högst 50 gram sådan tobak.

Det importförbud som avses i 1 mom. gäller inte produkter i stängda försäljningslokaler eller lager ombord på fartyg och luftfartyg i internationell trafik.

Det är förbjudet att sälja tobaksprodukter från automat.

Det är förbjudet att sälja tobaksprodukter på tullauktion och på platser som nämns i 12 § 1 mom. 1 och 2 punkten.

11 §

Den som inte har fyllt 18 år får inte föra in eller inneha tobaksprodukter.

12 §

Om en näringsidkare tillåter tobaksrökning i sin förplägnadsrörelses serveringsutrymme utomhus eller inom något annat utomhusområde som är i hans besittning, ska han se till att tobaksrök inte sprider sig till förplägnadsrörelsens lokaler genom öppna fönster, dörrar eller andra öppningar eller via ventilationen.

Ett bostadsaktiebolag eller en annan bostadssammanslutning kan förbjuda tobaksrökning på gemensamma utomhusområden i närheten av byggnadens friskluftsintag, på lekområden för barn och på gemensamma balkonger som innehas av bolaget eller sammanslutningen.

13 §

Innehavare av sådana lokaler och allmänna kommunikationsmedel och arrangörer av sådana offentliga tillställningar som avses i 12 § 1 mom. 3—6 punkten kan dock tillåta tobaksrökning i ett för ändamålet reserverat rum eller i en del av lokalen eller utrymmet, under förutsättning att tobaksrök inte kan sprida sig till de utrymmen där tobaksrökning är förbjuden. För tobaksrökning får dock inte ett särskilt rum eller annat utrymme ordnas i anslutning till en lokal som främst används av personer som inte har fyllt 18 år.

Rökning får också tillåtas i högst ett av tio inkvarteringsrum för gäster på hotell eller andra inkvarteringsrörelser. Oberoende av antalet rum får tobaksrökning dock tillåtas i tre inkvarteringsrum. I detta fall ska det ses till att de anställda inte utsätts för tobaksrök när de arbetar i dessa rum.

Tobaksrökning kan dessutom tillåtas i restauranger och andra förplägnadsrörelser på fartyg i internationell sjöfart när serveringsutrymmet är mindre än 50 m². Av ett serveringsutrymme som är större får högst 50 procent reserveras för rökare. Tobaksrök får då inte sprida sig till det område där tobaksrökning är förbjuden. De restaurangutrymmen i samma restauranghelhet som är öppna samtidigt betraktas som en och samma restaurang. Med serveringsutrymme avses utrymme reserverat för intagande av mat och dryck som serveras där.

En arbetsgivare är skyldig att, efter att ha avtalat med de anställda eller med deras representant, förbjuda tobaksrökning eller begränsa den så att de anställda inte ofrivilligt utsätts för tobaksrök i sådana arbetsutrymmen på arbetsplatsen där tobaksrökning inte är förbjuden enligt 12 § 1 mom. 5 punkten.

Vad som i 12 § 1 mom. 5 punkten och i 4 mom. i denna paragraf föreskrivs om förbjudande och begränsning av tobaksrökning i gemensamma utrymmen, för allmänheten avsedda lokaler och arbetsutrymmen på arbetsplatser tilllämpas inte på ett arbetsutrymme i en anställds eller en näringsidkares eller annan yrkesutövares hem, eller på ett annat arbetsutrymme som används endast av medlemmarna i samma familj och av andra som bor i samma hushåll.

Innehavare av sådana lokaler eller utomhusområden och arrangörer av sådana offentliga tillställningar som avses i 12 § och innehavare av utrymmen som reserverats för tobaksrökning enligt 1—3 mom. ska sätta upp anslag som informerar om rökförbudet och om utrymmen som reserverats för tobaksrökning, om det inte är fråga om fysiska personers hem. Närmare bestämmelser om anslaget och dess placering kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

13 e §

Arbetarskyddsmyndigheten, den kommunala tillsynsmyndigheten enligt 14 a § och vid behov polisen ska underrätta den i 41 och 42 § i alkohollagen (1143/1994) avsedda tillståndsmyndigheten om brott mot bestämmelserna om rökrum samt byggnadstillsynsmyndigheten om brott mot bestämmelser och föreskrifter om byggande och underhåll eller reparations- och ändringsarbeten när det gäller rökrum. Tillståndsmyndigheten enligt alkohollagen ska underrätta arbetarskyddsmyndigheten och den kommunala tillsynsmyndigheten om brott mot bestämmelserna om rökrum och tobaksrökning utomhus som den observerar. Arbetarskyddsmyndigheten och den kommunala tillsynsmyndigheten enligt 14 a § i denna lag ska underrätta varandra om brott mot de bestämmelser och föreskrifter som avses ovan.

14 b §

Om inte något annat bestäms i denna lag övervakar arbetarskyddsmyndigheterna att bestämmelserna i 12 § 1 mom. 5 punkten och 13 § 4 mom. om förbud mot och begränsning av tobaksrökning iakttas på arbetsplatserna, enligt vad som bestäms i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006).

Tullen övervakar att de begränsningar av införseln som avses i 7 b § i denna lag och de förbud mot införsel som avses i 10 a § 1 mom. och 11 § i denna lag iakttas.

Polisen övervakar att 12 § 1 mom. 4, 5 och 8 punkten iakttas.

17 §

Kommunen ska på eget initiativ eller på basis av gjorda anmälningar förrätta inspektioner av lagrings- och försäljningsplatser för tobaksprodukter samt övervaka hur tobaksprodukter och rökdon säljs och hålls synligt framlagda vid försäljningsdisken, egenkontrollen av försäljningen av tobaksprodukter och rökdon, reklam och annan säljfrämjande verksamhet som gäller tobaksprodukter och rökdon samt iakttagandet av rökförbud och rökrestriktioner inom sitt verksamhetsområde.

18 §

Om reklam görs för tobaksprodukter, tobakssurrogat, tobaksimitationer eller rökdon eller om försäljningen av dem annars främjas på ett sätt som strider mot 7 a § 3 mom. eller 8 eller 9 §, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården förbjuda den som beställt eller utfört reklamen eller den säljfrämjande åtgärden samt anställda hos dem att fortsätta och upprepa förfarandet som strider mot bestämmelserna.

Också då tillstånds- och tillsynsverket prövar förutsättningarna för att godkänna ett provningslaboratorium eller för att återkalla ett godkännande kan det utfärda ett i 2 mom. avsett försäljningsförbud, om verket har grundad anledning att ifrågasätta riktigheten i uppgifterna om laboratoriet eller behörigheten i laboratoriets verksamhet. När verket förordnar om försäljningsförbud ska det ta hänsyn till om den som tillverkar eller importerar tobaksprodukterna och rökdonen för att uppfylla förpliktelserna i denna lag har möjlighet att anlita något annat godkänt provningslaboratorium under den tid saken behandlas.

Tillstånds- och tillsynsverket kan förplikta en tillverkare eller importör som avses i 2 mom. att inom den tid som verket bestämmer dra bort tobaksprodukten eller rökdonet från marknaden.

Tillstånds- och tillsynsverket ska besluta att återkalla försäljningsförbudet eller skyldigheten att dra bort produkten från marknaden omedelbart efter att det inte längre finns någon grund enligt denna lag att ha kvar förordnandet.

19 §

Om det på grund av omfattningen eller betydelsen av ett förfarande som strider mot de föreskrifter som avses i 18 § 1 och 2 mom. är nödvändigt att snabbt hindra att förfarandet fortsätts eller upprepas, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården meddela ett temporärt förbud innan ärendet avgörs slutligt. Ett förordnande om temporärt förbud träder i kraft genast och kan återkallas innan ärendet avgörs slutligt.

20 §

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan när det fattar beslut om ett förbud enligt 18 § 1 och 2 mom. eller 19 § eller om en i 18 § 4 mom. avsedd bortdragning från marknaden förplikta den som förbudet eller föreläggandet gäller att inom utsatt tid och på det sätt som verket bestämmer vidta en rättelseåtgärd, om detta ska anses nödvändigt på grund av de uppenbara olägenheter som det mot bestämmelserna stridande förfarandet orsakar.

Tillstånds- och tillsynsverket eller en kommun kan förena ett förbud som verket eller kommunen utfärdar med stöd av bestämmelserna i denna lag med vite eller hot om att en åtgärd som inte vidtagits inom utsatt tid utförs på den försumliges bekostnad. På vite och hot om tvångsutförande tillämpas vad som bestäms om detta i viteslagen (1113/1990), om inte något annat föreskrivs i denna lag.

21 §

Ändring får inte genom besvär sökas i ett beslut om förbud eller ett förordnande om temporärt förbud som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har meddelat på grund av reklam eller annan säljfrämjande verksamhet i strid med 7 a § 3 mom. eller 8 eller 9 § eller på grund av att en tobaksprodukts minutförsäljningsförpackning strider mot 7 § 1—3 mom. eller 7 a § 1 eller 2 mom. eller i verkets beslut om vitesföreläggande eller hot om tvångsutförande.

I ett beslut om att förena ett förbud med vite eller hot om tvångsutförande som kommunen eller dess i 14 a § avsedda tjänsteinnehavare har fattat i ett ärende som avses i 1 mom. i denna paragraf får ändring inte sökas genom besvär. Den som har förelagts vitet eller hotet om tvångsutförande kan genom ansökan föra ärendet till verket inom 14 dagar från delfåendet av anvisningarna. En part som har meddelats ett beslut av tillstånds- och tillsynsverket kan föra ärendet till marknadsdomstolen så som anges i 3 mom.

Den som av tillstånds- och tillsynsverket har meddelats ett i 1 mom. avsett beslut om förbud eller förordnande om temporärt förbud eller förelagts vite eller hot om tvångsutförande, kan genom ansökan föra ärendet till marknadsdomstolen inom 30 dagar från delfåendet av beslutet eller förordnandet.

Marknadsdomstolen dömer ut vite som kommunen eller tillstånds- och tillsynsverket har förelagt och fattar beslut om verkställighet av hot om tvångsutförande i ärenden som avses i 1 mom., på ansökan av den som har förelagt vitet eller hotet om tvångsutförande.

Förvaltningsdomstolen dömer ut vite som tillstånds- och tillsynsverket eller kommunen har förelagt den som handlat i strid med 5, 6 eller 6 a—6 c § samt som kommunen förelagt den som handlat i strid med 10, 10 a eller 12 § eller 13 § 1—3 eller 6 mom. och fattar beslut om verkställighet av hot om tvångsutförande, på ansökan av den som förelagt vitet eller hotet om tvångsutförande.

31 §

Den som gör reklam för tobak, tobaksprodukter, tobakssurrogat, tobaksimitationer eller rökdon eller på annat sätt främjar försäljningen av dessa eller annars handlar i strid med 7 a § 3 mom. eller 8, 8 a eller 9 §, ska för förseelse vid marknadsföring av tobak dömas till böter. Detta gäller den som beställt eller utfört reklamen, den säljfrämjande åtgärden eller någon annan åtgärd samt anställda hos dem.

31 a §

Den som gör reklam för tobak, tobaksprodukter, tobakssurrogat, tobaksimitationer eller rökdon eller på annat sätt främjar försäljningen av dessa eller annars handlar i strid med 7 a § 3 mom. eller 8 eller 9 § så att förfarandet också som helhet bedömt ska anses vara grovt på grund av det sätt på vilket det genomförts, målgruppens ålder eller storlek eller den ekonomiska nytta som förfarandet medfört, ska för brott vid marknadsföring av tobak dömas till böter eller fängelse i högst två år. Detta gäller den som beställt eller utfört reklamen, den säljfrämjande åtgärden eller någon annan åtgärd samt anställda hos dem.

31 c §

31 d §

Den som i näringsverksamhet säljer eller på annat sätt överlåter tobaksprodukter som inte har testats i ett i enlighet med 6 a § godkänt provningslaboratorium eller om vilka det inte har lämnats sådana uppgifter som avses i 6 c § eller vars märkningar på försäljningsförpackningarna inte överensstämmer med 7 § 1—3 mom. eller 7 a § 1 och 2 mom., ska för försäljning av produkter som strider mot tobakslagen dömas till böter.

31 e §

Den som i landet för in tobaksprodukter i strid med 7 b eller 11 § eller tobak som är avsedd för oralt bruk i strid med 10 a § 1 mom. ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för tobaksproduktförseelse dömas till böter.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

33 a §