2 kap.
Tillstånd för utsläpp av växthusgaser
7 §
Behovet av tillstånd
En anläggning skall ha tillstånd för
utsläpp av växthusgaser. Tillstånd beviljas
av utsläppshandelsmyndigheten. Ett tillstånd beviljas
tills vidare eller av särskilda skäl för
en viss tid.
Under utsläppshandelsperioden 2005—2007 gäller
skyldigheten att ansöka om tillstånd endast koldioxidutsläpp.
För de anläggningar som avses i 4 § skall
tillstånd sökas, och tillstånd kan beviljas
i enlighet med 8—10 § på det villkoret
att tillståndet gäller förutsatt att
Europeiska gemenskapernas kommission godkänner att anläggningarna
i fråga omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter.
Om kommissionens godkännande inte erhålls, förfaller
behandlingen av tillståndsansökan, eller om tillstånd
redan har beviljats, tillståndet för utsläpp
av växthusgaser.
8 §
Tillståndsansökan
Till ansökan skall fogas med tanke på tillståndsprövningen
nödvändiga uppgifter om anläggningen,
dess verksamhet och utsläppskällor samt en plan
för övervakningen av utsläppen och för
sändandet av rapporter om utsläppen till utsläppshandelsmyndigheten.
Dessutom skall till utsläppshandelsmyndigheten innan tillstånd
beviljas lämnas in en utredning om att verksamheten får
utövas med stöd av miljöskyddslagstiftningen.
Närmare bestämmelser om innehållet i tillståndsansökan
meddelas genom en förordning av statsrådet.
En tillståndsansökan skall lämnas
in till utsläppshandelsmyndigheten minst sex månader innan
den planerade verksamheten inleds.
För de anläggningar som är verksamma
när denna lag träder i kraft skall tillstånd
för utsläpp av växthusgaser sökas
inom två månader från det lagen trätt
i kraft. Den plan för övervakning av utsläppen
som skall bifogas tillståndsansökan kan kompletteras
inom fyra månader från det lagen trätt
i kraft. Utsläppshandelsmyndigheten skall fatta beslut
om tillstånd inom fyra månader från det
lagen trätt i kraft eller senast två månader
efter det ansökan och kompletteringarna av den har tillställts
utsläppshandelsmyndigheten, om den sist nämnda
tidpunkten infaller senare.
9 §
Förutsättningar för att tillstånd
skall beviljas
Tillstånd för utsläpp
av växthusgaser beviljas verksamhetsutövaren för
en anläggning eller en del av den, om
1) verksamhetsutövarens planer för övervakning
av utsläppen och för sändande av rapporterna
om utsläppen till utsläppshandelsmyndigheten är
tillräckliga och adekvata, och
2) verksamhetsutövaren får bedriva
verksamheten med stöd av miljöskyddslagstiftningen.
Utsläppstillstånd kan beviljas trots att ett
beslut om tillstånd enligt miljöskyddslagen (86/2000)
inte har vunnit laga kraft.
10 §
Tillståndsbeslut
Ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser
kan gälla en eller flera anläggningar som samma verksamhetsutövare
har på samma förläggningsplats.
Ett tillstånd för utsläpp av växthusgaser
kan av särskilda skäl gälla en eller
flera anläggningar som innehas av flera verksamhetsutövare
på samma förläggningsplats.
Om flera verksamhetsutövare har ansökt om ett
utsläppstillstånd gemensamt, svarar de solidariskt
för att skyldigheterna enligt tillståndet uppfylls.
Verksamhetsutövarna skall när de ansöker
om tillstånd ange vem som svarar för kontakten
med myndigheterna.
Tillståndet skall innehålla uppgifter
om verksamhetsutövaren, utsläppen och deras källor,
anläggningens verksamhet samt följande tillståndsvillkor:
1) de krav som gäller övervakning
av utsläpp, i vilka fastställs övervakningsmetoder
och övervakningsfrekvens, och
2) de krav som gäller sändandet av
rapporterna om utsläppen till utsläppshandelsmyndigheten.
11 §
Ändring och justering av ett tillstånd
Verksamhetsutövaren skall på förhand
till utsläppshandelsmyndigheten anmäla alla sådana utvidgningar
av anläggningen, ändringar av verksamheten eller
av övervakningen av utsläppen, vilka kan förutsätta
att tillståndet för utsläpp av växthusgaser ändras
eller att de tillståndsvillkor som gäller övervakningen
av utsläppen justeras.
Till följd av verksamhetsutövarens anmälan kan
utsläppshandelsmyndigheten ändra tillståndet
eller justera de tillståndsvillkor som gäller övervakning
av utsläppen. Utsläppshandelsmyndigheten skall
behandla ett ärende som gäller ändring
av tillstånd och justering av tillståndsvillkor
på samma sätt som en tillståndsansökan.
Förutsätter de riktlinjer för övervakning
av utsläppen som Europeiska gemenskapernas kommission har
meddelat med stöd av utsläppshandelsdirektivet
att tillståndsvillkoren justeras, skall utsläppshandelsmyndigheten
uppmana verksamhetsutövaren att för justering
av tillståndsvillkoren lägga fram en justerad
plan för övervakning av utsläppen. Verksamhetsutövaren
skall lämna in en justerad plan inom en tidsfrist som utsläppshandelsmyndigheten
ställer.
12 §
Byte av verksamhetsutövare
Den nya verksamhetsutövaren skall till utsläppshandelsmyndigheten
anmäla att verksamhetsutövaren har bytts. Utsläppshandelsmyndigheten
skall till följd av anmälan justera utsläppstillståndet
för växthusgaser inom 30 dagar från den
dag då anmälan och nödvändig
information har tillställts myndigheten eller från
en senare tidpunkt som verksamhetsutövarna har kommit överens
om. I tillståndet skall uppgifterna om den nya verksamhetsutövaren
antecknas. Den nya verksamhetsutövaren skall svara för
de skyldigheter som avses i 6 § och att de tillståndvillkor
som avses i 10 § uppfylls från och med
den dag då tillståndet justerades.
Om endast en del av den verksamhet i anläggningen eller
anläggningarna som ingår i tillståndet
för utsläpp av växthusgaser övergår
på den nya verksamhetsutövaren, skall de bestämmelser
som gäller beviljande och ändring av tillståndet
följas, med undantag av den tidsfrist för ansökan
om tillstånd som anges i 8 § 2 mom.
Utsläppshandelsmyndigheten skall till följd av
anmälan fatta beslut om beviljande och ändring
av ett tillstånd inom 30 dagar från det anmälan
och nödvändig information och nödvändiga
planer har tillställts myndigheten eller från
en senare tidpunkt som verksamhetsutövarna har kommit överens
om. Den nya verksamhetsutövaren svarar i fråga
om en anläggning som denne har bestämmande inflytande över
för de skyldigheter som avses i 6 § och
uppfyllandet av de tillståndsvillkor som avses i 10 § från
och med den dag då tillstånd för utsläpp
av växthusgaser beviljades.
13 §
Återkallande av ett tillstånd
Verksamhetsutövaren skall till utsläppshandelsmyndigheten
anmäla om bestående urdrifttagning av en anläggning
och om att ett tillstånd som gäller anläggningens
verksamhet har förfallit på grund av 57 § i
miljöskyddslagen eller att ett tillstånd har återkallats
på grund av 59 § i miljöskyddslagen.
Utsläppshandelsmyndigheten skall återkalla ett
tillstånd för utsläpp av växthusgaser,
om
1) det tillstånd som gäller anläggningens verksamhet
har förfallit på grund av 57 § i
miljöskyddslagen eller tillståndet har återkallats
på grund av 59 § i miljöskyddslagen,
2) anläggningen permanent har tagits ur drift, eller
3) tillståndshavaren meddelar att verksamheten
inte inleds.
Utsläppshandelsmyndigheten kan återkalla ett
tillstånd för utsläpp av växthusgaser,
om
1) tillståndshavaren väsentligt har
brutit mot sina skyldigheter som gäller årligt överlämnande
av utsläppsrätter eller övervakning,
anmälan och kontroll av utsläpp, och inte trots
utsläppshandelsmyndighetens uppmaning fullgjort sina skyldigheter,
eller
2) tillståndshavaren trots uppmaning från
utsläppshandelsmyndigheten inte har anmält en
utvidgning av anläggningen eller ändringar i verksamheten
eller ändringar som gäller övervakningen
av utsläpp, vilka kan förutsätta att
utsläppstillståndet ändras eller tillståndsvillkoren justeras.
Ett ärende som gäller återkallande
av tillstånd för utsläpp av växthusgaser
kan inledas av verksamhetsutövaren eller utsläppshandelsmyndigheten.
3 kap.
Förslag till nationell fördelningsplan och
fördelningskriterierna för utsläppsrätterna
14 §
Förslaget till nationell fördelningsplan
Ett förslag till nationell fördelningsplan
görs upp över det totala antal utsläppsrätter
som skall beviljas för de verksamheter som hör
till tillämpningsområdet för denna lag
och över hur utsläppsrätterna avses bli
fördelade på varje anläggnings verksamhetsutövare.
Fördelningsplanen görs upp per utsläppshandelsperiod.
Den första utsläppshandelsperioden börjar
den 1 januari 2005 och går ut den 31 december 2007. Den
andra utsläppshandelsperioden börjar den 1 januari
2008 och går ut den 31 december 2012. Därefter
görs en nationell fördelningsplan upp för
varje därpå följande femårsperiod.
15 §
Fördelningsmetoden för utsläppshandelsperioden
2005—2007
För utsläppshandelsperioden 2005—2007
delas utsläppsrätterna gratis ut till verksamhetsutövarna.
16 §
Det totala antalet utsläppsrätter
Det totala antalet utsläppsrätter skall under utsläppshandelsperioden
2008—2012 motsvara skyldigheterna att begränsa
utsläppen enligt rådets beslut 2002/358/EG
om godkännande på Europeiska gemenskapens vägnar,
av Kyotoprotokollet till Förenta Nationernas ramkonvention om
klimatförändringar, och gemensamt fullgörande
av åtaganden inom ramen för detta, nedan beslutet
om bördefördelning, och Kyotoprotokollet (lagen
om sättande i kraft av de bestämmelser som hör
till området för lagstiftningen i Kyotoprotokollet
till Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändring
383/2002). När det totala antalet fastslås
beaktas de vägledande växthusgasutsläpp
som grundar sig på den nationella energi- och klimatstrategin
och som förorsakas av både de källor
som hör till och de som inte hör till tillämpningsområdet
för lagen.
Under utsläppshandelsperioden 2005—2007 skall
det totala antalet utsläppsrätter vara konsekvent
i förhållande till de åtgärder
genom vilka skyldigheten att begränsa utsläppen
enligt beslutet om bördefördelning och Kyotoprotokollet
eftersträvas.
17 §
Indelandet av anläggningarna i undergrupper
För förslaget till nationell fördelningsplan
indelas anläggningar, som bedriver sådana verksamheter
som avses i 2—4 §, i undergrupper enligt
verksamhetens art eller den produkt som produceras. Anläggningar
som hör till samma undergrupp tilldelas utsläppsrätter
enligt samma kriterier.
En anläggnings utsläppsrätter beräknas
särskilt för delarna i anläggningen eller
dess produktion och anläggningens totala utsläppsrätter erhålls
av summan av de särskilt beräknade utsläppsrätterna.
Indelas en anläggning eller dess produktion i flera undergrupper
som avses i 18 §, beräknas utsläppsrätterna
särskilt för varje del av anläggningen
eller dess produktion enligt fördelningskriterierna för
den undergrupp de hör till.
18 §
Undergrupperna i förslaget till nationell fördelningsplan
För förslaget till nationell fördelningsplan
delas anläggningarna eller deras delar in i följande undergrupper:
A1) industriella processer med råvarurelaterade
utsläpp,
A2) industriella processer med bränslerelaterade
utsläpp i eller nära förbundna med processen,
B1) anläggningar som drivs med bränslen
och som producerar värme eller ånga för
industrins produktionsprocesser,
B2) anläggningar som drivs med bränslen
och som producerar värme eller ånga för
industrins produktionsprocesser och värme eller ånga
för elproduktion på samma produktionsställe
(industrins kombianläggningar). Till undergruppen hör
också gasturbiner och andra motsvarande energiproduktionsanläggningar
i samband med industrianläggningar,
C1) anläggningar som drivs med bränslen
och som producerar värme eller ånga (fjärrvärme) för
leverans till ett värmedistributionsnät utanför
produktionsstället och vidare för slutlig förbrukning,
C2) anläggningar som drivs med bränslen
och som producerar värme eller ånga för
elproduktion på produktionsstället (el från
kombinerad produktion) och värme för leverans
huvudsakligen till ett värmedistributionsnät utanför
produktionsstället och vidare för slutlig förbrukning
(kombianläggningar). Till undergruppen hör
också gasturbiner som producerar fjärrvärme
och el samt motsvarande energiproduktionsanläggningar,
D) förbränningsanläggningar
som levererar ånga till en ångturbin på samma
produktionsställe vilken huvudsakligen har byggts för
elproduktion (kondenskraftverk) samt den andel som skall
räknas som kondenskraft i kombianläggningar,
E) elproducerande topp- och reservkraftverk och andra
anläggningar som sporadiskt producerar små mängder
el. Dessutom skall i undergruppen ingå kompressorstationer
i naturgasnätet. Konventionella kondenskraftverk, som ursprungligen
har byggts för annat ändamål än som
reservkraftverk och som senare har överförts eller
behållits som anläggning av reservkraftverkstyp
skall dock höra till undergrupp D.
19 §
Definitioner som gäller förslaget till nationell fördelningsplan
I förslaget till nationell fördelningsplan
avses med:
1) koefficienten för specifika utsläpp relationstalet
mellan koldioxidutsläppen från de fossila bränslen
och torv eller råvaror som en anläggning, panna
eller motsvarande förbränningsanläggningsenhet
använder under ett år och dessa bränslens
värmeinnehåll; koefficienten för specifika
utsläpp från massa- och pappersindustrins anläggningar
eller pannor utgörs av relationstalet mellan koldioxidutsläppen
från de fossila bränslen och den torv dessa använder
under ett år och summan av dessa bränslens värmeinnehåll;
i undergrupperna A1 och A2 är koefficienten för
de specifika utsläppen relationstalet mellan koldioxidutsläppen
från de råvaror och bränslen anläggningens
delprocesser använder under ett år och det totala
antalet produkter dessa delprocesser producerar under ett år.
Om man inte kan skilja åt delprocessernas produktmängder,
används den totala produktmängd anläggningen
producerar,
2) graddagstalet den årliga skillnaden
mellan utomhus- och inomhustemperaturen, vilken erhålls
genom att skillnaden mellan den hypotetiska inomhustemperaturen
(+17 oC) för varje dygn under året
i fråga och utomhustemperaturen för varje dygn
under året i fråga räknas ihop, om dygnets
medeltemperatur är under 12 oC på hösten
och under 10 oC på våren; som graddagstal för
en anläggning används det graddagstal som Meteorologiska
institutet har fastställt för det storområde
där anläggningen i fråga är
belägen,
3) en anläggnings produktionskapacitet den produktionsmängd
inom den industriella produktionen som en anläggning kunde
producera under ett år om den var i drift med en effekt
på 100 procent 24 timmar i dygnet under 365 dagar. Om produktionskapaciteten
har stigit eller sjunkit under eller efter granskningsperioden, beräknas
den genomsnittliga årskapaciteten genom att månadskapaciteterna
räknas samman. Om verksamhetsutövaren kan påvisa
att dennes kapacitet bättre kan definieras och beräknas
på basis av regler som är allmänt i användning
i branschen än med definitionen ovan, kan denna kapacitetsdefinition
användas när utsläppsrätterna
beräknas,
4) koefficienten för kapacitetsutnyttjande relationstalet
mellan anläggningens årsproduktion och produktionskapacitet.
När koldioxidutsläppen vid förbränningen
av bränslen beräknas, används som koefficienter för
specifika utsläpp och oxidationskoefficienter för
bränslena i första hand de koefficienter som fastställts
nationellt och används av Statistikcentralen och i andra
hand de koefficienter som klimatpanelen på regeringsnivå IPCC
har fastställt. Om en verksamhetsutövare på basis
av de riktlinjer som kommissionen gett för övervakning
och rapportering av utsläpp av växthusgaser (K(2004)
130 slutlig) kan visa att det är motiverat att använda
koefficienter som avviker från dem som har fastställts
i IPCC:s riktlinjer, kan dessa koefficienter användas vid
beräkningen av utsläppsrätterna för
ifrågavarande verksamhetsutövares anläggning.
20 §
Fördelningskriterierna för undergrupperna
A1 och A2 för utsläppshandelsperioden 2005—2007
De utsläppsrätter som skall beviljas anläggningarna
i undergrupperna A1 och A2 för utsläppshandelsperioden
2005—2007 beräknas genom att koefficienten för
den industriella processens genomsnittliga specifika utsläpp
multipliceras med koefficienten för den industriella processens
genomsnittliga kapacitetsutnyttjande och genom att summan av anläggningens
genomsnittliga produktionskapacitet under åren 2005—2007
multipliceras med denna produkt. Ett oljeraffinaderis utsläppsrätter
beräknas i enlighet med bestämmelserna i 21 §.
Koefficienten för det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet
beräknas på fem årsiakttagelser åren
1998—2002 så att den största och minsta koefficienten
lämnas obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde
beräknas på de resterande tre koefficienterna.
Den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp
beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998—2002
på så sätt att den största och
minsta koefficienten inte beaktas och ett aritmetiskt medelvärde
beräknas på de resterande tre koefficienterna.
Den genomsnittliga produktionskapaciteten åren 2005—2007
grundar sig på verksamhetsutövarens uppskattning.
En ändring av produktionskapaciteten åren 2005—2007
bör grunda sig på beslut som verksamhetsutövaren
har fattat och som är bindande med tanke på realiserandet
av ett projekt.
21 §
Fördelningskriterierna för oljeraffinaderierna för
utsläppshandelsperioden 2005—2007
De utsläppsrätter som skall beviljas för oljeraffinering
för utsläppshandelsperioden 2005—2007
beräknas genom att den genomsnittliga bränsleförbrukningen
multipliceras med den genomsnittliga koefficienten för
specifika utsläpp och produkten multipliceras med tre.
Till detta antal utsläppsrätter fogas den väteproduktionsmängd
som verksamhetsutövaren har uppskattat för åren
2005—2007 i ton multiplicerad med 5,6. Till det
tal som erhålls på detta sätt skall fogas
den mängd koldioxidutsläpp som förorsakas
av ökad bränsleproduktion i raffinaderiet och är
en följd av ändringar i slutproduktens struktur åren
2005—2007.
Den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp
beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998—2002
så att den största och minsta koefficienten lämnas
obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas
på de resterande tre koefficienterna.
En förbränningsanläggnings genomsnittliga bränsleförbrukning
beräknas på fem årsiakttagelser åren
1998—2002 så att det bränsle som använts
vid väteproduktion under motsvarande tid dras av från årsförbrukningen
och av de erhållna talen lämnas den största
och minsta iakttagelsen obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde
beräknas på de resterande tre iakttagelserna.
Mängderna koldioxidutsläpp av väteproduktionen och de som förorsakas av den ökade bränsleförbrukningen som sammanhänger med raffinaderiförändringen under åren 2005—2007
grundar sig på verksamhetsutövarens uppskattning.
En ändring av anläggningens verksamhet åren
2005—2007 bör grunda sig på beslut som
verksamhetsutövaren har fattat och som är bindande
med tanke på realiserandet av ett projekt.
22 §
Fördelningskriterierna för undergrupperna B1 och B2 för utsläppshandelsperioden 2005—2007
De utsläppsrätter som skall beviljas anläggningarna
i undergrupperna B1 och B2 för utsläppshandelsperioden
2005—2007 och som motsvarar ett år beräknas
genom att den genomsnittliga bränsleförbrukningen
multipliceras med den genomsnittliga koefficienten för
specifika utsläpp. Utsläppsrätterna för
massa- och pappersindustrins, metalltillverkningens samt den kemiska
industrins anläggningar i undergrupperna B1 och B2 beräknas
genom att ovan erhållna produkt multipliceras med den kända relationen
mellan kapaciteterna den 1 januari 2005 och den 30 juni 2000 i en
industriell process som är nära anknuten till
anläggningens energiproduktion.
Den genomsnittliga bränsleförbrukningen i
en förbränningsanläggning beräknas
på fem årsiakttagelser åren
1998—2002 så att den största och minsta
iakttagelsen lämnas obeaktade och ett aritmetiskt medelvärde
beräknas på de tre resterande iakttagelserna.
I fråga om massa- och pappersindustrin beräknas
bränsleförbrukningen endast i fråga om
fossila bränslen och torv.
Från den årliga bränsleförbrukningen
i en anläggning som hör till undergrupp B2 minskas
det kalkylerade bränslebehovet för den kondensel som
anläggningen producerar och härvid används
värdet 0,4 som verkningsgrad. I fråga om produktionen
av kondensel beräknas utsläppsrätterna
i enlighet med fördelningskriterierna för undergrupp
D. Utsläppsrätterna för produktionen
av kondensel i sådana anläggningar i massa- och
pappersindustrin samt oljeraffineringen som hör till undergrupp
B2 beräknas i enlighet med fördelningskriterierna
för undergrupp B2 och det kalkylerade bränslebehovet
för kondenselen minskas inte från årsiakttagelserna
av bränsleförbrukningen.
Den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp
beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998—2002
på så sätt att den största och
minsta koefficienten inte beaktas och ett aritmetiskt medelvärde
beräknas på de resterande tre koefficienterna.
Om i genomsnitt över 20 procent av värmeproduktionen
i en anläggning i undergrupp B1 eller B2 åren
1998—2002 har varit produktion av fjärrvärme,
görs vid beräkningen av utsläppsrätterna
för fjärrvärmen och motsvarande el från
kombinerad produktion en sådan temperaturkorrigering som
avses i 23 § 1 mom. 2 punkten
samt används dessutom den koefficient som fastställs
i 23 § 1 mom. 4 punkten.
Om en ny betydande förbränningsanläggning har
uppförts efter 1998 på anläggningsplatsen för
en anläggning som hör till undergrupp B1 eller
B2 och denna nya anläggning har ersatt över hälften
av de övriga förbränningsanläggningarnas
sammanräknade produktion på anläggningsplatsen,
och de ersatta förbränningsanläggningarna
eller största delen av dem kvarstår i drift t.ex.
som reserv- eller spetslastanläggningar, beräknas
varje anläggnings utsläppsrätter separat så att
som beräkningsperiod används anläggningarnas
längsta möjliga gemensamma period och i övrigt
beräknas utsläppsrätterna i enlighet med
1—5 mom.
23 §
Fördelningskriterierna för undergrupperna C1 och C2 för utsläppshandelsperioden 2005—2007
De utsläppsrätter som skall beviljas
för anläggningar i undergrupperna C1 och C2 för
utsläppshandelsperioden 2005—2007 och som motsvarar
ett år beräknas så att
1) från den årliga bränsleförbrukningen
i en anläggning i undergrupp C2 dras det kalkylerade bränslebehovet
för den kondensel som anläggningen har producerat
och härvid används värdet 0,4 som verkningsgrad
och som bränsleuppdelning i fråga om kondenselen
anläggningens bränsleuppdelning under året
i fråga,
2) anläggningens årliga bränsleförbrukning korrigeras
så att den motsvarar utomhustemperaturen på lång
sikt genom att ifrågavarande bränsleförbrukningar
multipliceras med en koefficient som erhålls när
talet 0,65 multipliceras med kvoten mellan det genomsnittliga graddagstalet åren
1971—2000 på förläggningsplatsens
storområde och det faktiska årliga graddagstalet
under den utsläppsgrundande perioden 1998—2002
och det tal som erhålls på detta sätt ökas
med 0,35. I fråga om en anläggning som hör till
undergrupp C2 görs temperaturkorrigeringen på bränsleförbrukningar,
från vilka den bränsleförbrukning som
nämns i punkt 1 har dragits av,
3) den genomsnittliga bränsleförbrukningen som
har beräknats på ovan fastställt sätt
multipliceras med koefficienten för genomsnittliga specifika
utsläpp,
4) det tal som beräknats ovan multipliceras med
summan av de beställda effekterna i de värmeavtal
som före utgången av år 2002 ingåtts mellan å ena
sidan anläggningen eller eventuellt andra anläggningar
som är kopplade till samma fjärrvärmenät
och hör till samma verksamhetsutövare och å andra
sidan fjärrvärmekunderna, och det erhållna
talet divideras med summan av de abonnerade effekterna i de värmeavtal
som ingåtts före utgången av 1997,
5) till det antal utsläppsrätter
som erhållits på detta sätt fogas det
antal utsläppsrätter som avses i punkt 1 och som
beräknats i enlighet med fördelningskriterierna
för undergrupp D.
En förbränningsanläggnings genomsnittliga bränsleförbrukning
beräknas på fem årsiakttagelser åren
1998—2002, vilka har korrigerats med ett avdrag enligt
1 mom. 1 punkten samt temperaturkorrigerats på det sätt
som fastställs i 1 mom. 2 punkten, på så sätt
att den största och den minsta iakttagelsen lämnas
obeaktade och ett aritmetiskt medelvärde beräknas
på de resterande tre iakttagelserna.
Den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp
beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998—2002,
vilka har korrigerats med ett avdrag enligt 1 mom. 1 punkten på så sätt
att den största och den minsta iakttagelsen inte beaktas och
ett aritmetiskt medelvärde beräknas på de resterande
tre iakttagelserna.
24 §
Behandlingen av fjärrvärmeanläggningar
som en helhet
Utsläppsrätterna för anläggningar
som producerar fjärrvärme till samma fjärrvärmenät
och hör till undergrupp C1 och C2 beräknas så att
1) dessa anläggningar behandlas som en helhet
genom att deras bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp
vid produktionen av fjärrvärme räknas
samman för varje år av den utsläppsgrundande
perioden,
2) för den på detta sätt
behandlade helheten fastställs utsläppsrätter
i enlighet med 23 § och de utsläppsrätter
som erhålls på detta sätt inriktas på enskilda
anläggningar i relation till hur mycket koldioxidutsläpp
dessa har haft under de gemensamma verksamhetsåren efter år
1998.
När utsläppsrätter i enlighet med
1 mom. fördelas på sådana anläggningar
som producerar fjärrvärme till olika fjärrvärmenät,
beräknas den koefficient som avses i 23 § 1 mom.
4 punkten och som beskriver utvecklingen i fråga om de abonnerade
effekterna i värmeavtalen som gäller varje fjärrvärmenät
utgående från de abonnerade effekterna i värmeavtalen
för slutkunderna i nätet.
25 §
Fördelningskriterierna för undergrupperna
D och E för utsläppshandelsperioden 2005—2007
De utsläppsrätter som skall beviljas anläggningarna
i undergrupp D för utsläppshandelsperioden 2005—2007
och som motsvarar ett år beräknas genom att den
genomsnittliga årliga bränsleförbrukningen åren
2000—2003 multipliceras med koefficienten för
de genomsnittliga specifika utsläppen under åren
2000—2003. Bränsleförbrukningen och koefficienten
för de specifika utsläppen beräknas som
ett aritmetiskt medelvärde av åren 2000—2003.
De utsläppsrätter som skall beviljas anläggningarna
i undergrupp E för utsläppshandelsperioden 2005—2007
vilka motsvarar ett år beräknas genom att den
genomsnittliga årliga bränsleförbrukningen åren
1998—2002 multipliceras med koefficienten för
de genomsnittliga specifika utsläppen under åren
1998—2002. Bränsleförbrukningen och koefficienten
för de specifika utsläppen beräknas som
ett aritmetiskt medelvärde av åren 1998—2002.
26 §
Anläggningar som blivit klara år 1998 eller
senare
De utsläppsrätter som motsvarar
ett år och som skall beviljas för utsläppshandelsperioden 2005—2007
för anläggningar eller delar av dem som blivit
klara år 1998 eller senare beräknas enligt följande:
1) för anläggningar som har blivit
klara år 1998 och som vid utgången av år
2002 hade fyra hela driftsår bakom sig beviljas utsläppsrätter enligt
fördelningskriterierna för ifrågavarande undergrupp
så att de största och minsta årsvärdena
av den verkliga bränsleförbrukningen och de specifika
utsläppen i anläggningarna dras av vid beräkningen
och så att som medelvärde för bränsleförbrukningen
och de specifika utsläppen i beräkningsformeln
används ett aritmetiskt medelvärde av de två resterande åren,
2) för anläggningar som har blivit
klara år 1999 och som vid utgången av år
2002 hade tre hela driftsår bakom sig beviljas utsläppsrätter enligt
fördelningskriterierna för ifrågavarande undergrupp,
och härvid inkluderas värdena för år 2003,
så att de största och minsta årsvärdena
av den verkliga bränsleförbrukningen och de specifika
utsläppen i anläggningarna dras av vid beräkningen.
I beräkningsformeln används som medelvärde
för bränsleförbrukning och de specifika
utsläppen det aritmetiska medelvärdet för
de resterande två åren,
3) anläggningar som har blivit klara år 2000 och
som vid utgången av år 2002 hade två hela
driftår bakom sig, tilldelas utsläppsrätter enligt
fördelningskriterierna för ifrågavarande undergrupp
och härvid medtas värdena för år 2003
och på dessa tre år beräknas ett aritmetiskt medelvärde,
4) för anläggningar som har blivit
klara år 2001 och som vid utgången av år
2002 hade ett helt driftår bakom sig, beviljas utsläppsrätter
enligt fördelningskriterierna för ifrågavarande
undergrupp och härvid medtas värdena av bränsleförbrukningen
och de specifika utsläppen år 2003 och i beräkningsformeln
används det aritmetiska medelvärdet av åren
2002 och 2003 som medelvärden för bränsleförbrukningen
och de specifika utsläppen,
5) för anläggningar som har blivit
klara år 2002 och som vid utgången av år
2003 hade ett helt driftår bakom sig, beviljas utsläppsrätter
enligt fördelningskriterierna för ifrågavarande
undergrupp och härvid medtas de uppskattningar som verksamhetsutövaren
ger om bränsleförbrukningen och de specifika utsläppen år 2004 och
genom att i beräkningsformeln använda de aritmetiska
medelvärdena av åren 2003 och 2004 som
medelvärden för bränsleförbrukningen
och de specifika utsläppen,
6) för anläggningar som har blivit
klara år 2003 och som vid utgången av maj 2004
har ett helt driftsår bakom sig beviljas utsläppsrätter
enligt fördelningskriterierna för ifrågavarande
undergrupp och genom att i beräkningsformeln som jämförelseperiod
för bränsleförbrukningen och de specifika
utsläppen används de 12 månader som följer
efter att anläggningen blivit klar samt verksamhetsutövarens
uppskattningar av den 12 månaders period som följer
på denna 12 månaders period och genom
att ett aritmetiskt medelvärde för bränsleförbrukningen
och de specifika utsläppen beräknas på dessa.
7) för anläggningar som blivit klara mellan
utgången av maj 2003 och den tidpunkt då statsrådet
i enlighet med 34 § beslutar om ett förslag till nationell
fördelningsplan, beviljas utsläppsrätter
enligt fördelningskriterierna för ifrågavarande
undergrupp genom att i beräkningsschemat använda
verksamhetsutövarens uppskattningar av bränslemängderna
och koefficienterna för specifika utsläpp för
den 12 månaders period efter det att anläggningen
blivit klar eller genom att använda de värden
som används för nya deltagare. Av dessa skall
det alternativ väljas som enligt beräkningskriterierna
ger minst utsläppsrätter.
De utsläppsrätter som skall beviljas för
anläggningar i undergrupp D, vilka har blivit klara år
2000 eller senare, beräknas med hjälp av det aritmetiska
medelvärdet av bränsleförbrukningen och
koefficienten för specifika utsläpp under en tidsperiod
enligt 1 mom. 3—7 punkten används. För
de anläggningar som hör till undergrupp E och
som har blivit färdiga år 1998 eller därefter
används det aritmetiska medelvärdet av bränsleförbrukningen och koefficienten för specifika
utsläpp under en period enligt 1 mom. 1—7 punkten.
För en anläggning som har blivit färdig år 2000
eller senare och som hör till undergrupp A1 eller
A2 och där den stegvisa stegringen av dess relativa drifttid
leder till att anläggningens utsläppsrätter
uppgår till högst 90 procent av vad dess utsläpp
var år 2003, om de beräkningskriterier som avses
i 20 § används eller om en sådan anläggnings
kapacitetsutnyttjande även bara under ett enda år
under den utsläppsgrundande perioden har varit lägre än
65 procent, beräknas utsläppsrätterna
enligt de fördelningskriterier som avses i 28 § och
som gäller nya deltagare.
27 §
Reservering för nya deltagare
I förslaget till nationell fördelningsplan
reserveras en del av utsläppsrätterna för
utsläppshandelsperioden 2005—2007 för
sådana anläggningar och ändringar av
anläggningar som avses i 2 mom. (ny deltagare),
som inte ingår i det förslag till nationell fördelningsplan
som avses i 34 § och som tas i kommersiellt bruk
innan utsläppshandelsperioden har gått ut.
Av den andel som skall reserveras för nya
deltagare beviljas utsläppsrätter
1) för en anläggning som byggs på ett
nytt eller befintligt anläggningsområde och som
hör till tilllämpningsområdet för
lagen enligt 2 eller 3 §,
2) för en anläggning som börjar
omfattas av lagens tillämpningsområde som en följd
av att den tillförda effekten i en förbränningsanläggning
som skall byggas på anläggningsplatsen sammanräknad
med den tillförda effekten hos de anläggningar
som redan finns på anläggningsplatsen överstiger
20 megawatt, eller om anläggningsplatsens sammanräknade
kapacitet annars överskrider de kapacitetsgränser
som avses i 2 §,
3) för en anläggning som kopplas
till ett fjärrvärmenät, där åtminstone
en av de förbränningsanläggningar som är
kopplade till nätet har en tillförd effekt som överstiger
20 megawatt,
4) för en befintlig anläggning med
en tillförd effekt på högst 20 megawatt,
som är en del av ett värmedistributionsnät
som betjänar samhällen och till vilket en ny anläggning
med en tillförd effekt på över 20 megawatt
ansluts,
5) för en ändring av en förbränningsanläggning,
som ökar anläggningens tillförda effekt med
20 megawatt eller minst 10 procent,
6) för en ändring av en anläggning
eller process i undergrupp A1 eller A2, vilken ökar anläggningens
eller processens produktionskapacitet så att ändringen är
minst 10 procent eller större än de gränser
som i bilagan till utsläppshandelsdirektivet nämns
för de anläggningar som omfattas av direktivet;
för massatillverkning används gränsen
för papperstillverkning på 20 ton per dag samt
7) för en anläggning som fanns innan
denna lag trädde i kraft och vars utsläpp oundvikligen ökar
med över 10 procent som en följd av kraven i Europeiska
gemenskapens lagstiftning och i vilken investeringar görs
till följd av dessa krav.
För en ändring av en anläggning eller
process, vilken avses i 2 mom. 5 och 6 punkten, beviljas utsläppsrätter
för den ändrade delen av anläggningen
eller processen och för de delar av anläggningen
eller processen, som ändringarna påverkar.
Som en följd av att en anläggnings tillstånd för
utsläpp av växthusgaser har återkallats, överförs
de av anläggningens utsläppsrätter som
inte har registrerats på dess konto i det nationella registret till den andel som har reserverats för
nya deltagare. Om den andel som har reserverats för nya
deltagare för utsläppshandelsperioden
2005—2007 inte räcker till för alla de nya
deltagare som avses ovan, skall de nya deltagarna skaffa sig utsläppsrätter
av verksamhetsutövarna i andra anläggningar eller
på marknaden. För de nya deltagare som i enlighet
med 40 § har ansökt om men ännu
inte beviljats utsläppsrätter skall de utsläppsrätter
som beviljas anpassas till det resterande antalet utsläppsrätter så att
en lika stor procentandel dras av från samtligas antal
utsläppsrätter som har beräknats enligt
28 §.
28 §
Fördelningskriterierna för nya deltagare för
utsläppshandelsperioden 2005—2007
De utsläppsrätter som skall beviljas en ny
deltagare för utsläppshandelsperioden 2005—2007
och som motsvarar ett år beräknas som en produkt
av anläggningens tillförda effekt, den årliga
utnyttjningstiden för toppeffekt för den anläggningstyp
som avses i 2 mom. och koefficienten för specifika utsläpp
vid förbränningen av det bränsle som
används som jämförelsebränsle.
Utsläppsrätter beviljas för den resterande
utsläppshandelsperioden från ingången av
den månad som följer på den då anläggningen eller ändringen
av anläggningen togs i kommersiellt bruk.
Som årliga utnyttjningstider för
toppeffekt för nya deltagare används följande
värden:
1) produktion av baslast för fjärrvärme
och till den anknuten el: 6 000 timmar per år,
2) processindustrins (massa- och pappers-, oljeraffinerings-,
kemi-, byggnadsmaterialindustri och metalltillverkning) produktion
och därmed sammanhängande värme- eller ångproduktion:
en driftstid som motsvarar 100 procentigt kapacitetsutnyttjande
i motsvarande verksamhet åren 1998—2002,
3) värme- eller ångproduktion inom övrig
industri: den genomsnittliga utnyttjningstiden för toppeffekt
för motsvarande verksamhet åren 1998—2002,
4) kondenskraftverk: 6 000 timmar per år samt
5) gasturbiner för topplast, reservpanna för fjärrvärme
eller värme eller ånga inom industrin eller en
annan motsvarande sporadiskt driven anläggning: 500 timmar
per år.
När antalet utsläppsrätter
beräknas, används följande koefficienter
för specifika utsläpp:
1) om anläggningen är planerad för
förbränning av ett flytande eller gasformigt bränsle,
används 56,0 g CO2/MJ som koefficient
för specifika utsläpp,
2) om anläggningen är planerad huvudsakligen
för förbränning av ett fast bränsle,
används 74,2 g CO2/MJ som koefficient
för specifika utsläpp, vilket motsvarar ett blandbränsle,
som innehåller 70 procent torv och 30 procent trä,
eller
3) om en ny anläggning hör till undergrupp A1 eller A2, används den lägsta verkliga
årliga
koefficienten för specifika utsläpp åren 1998—2002
för motsvarande funktion i undergruppen.
Utsläppsrätterna för en ändring
av en anläggning eller process, vilken avses i 27 § 2 mom. 6 punkten
beräknas i enlighet med samma fördelningskriterier
som för en befintlig anläggning.
29 §
Jämkning av antalet utsläppsrätter
Utsläppsrätterna kan jämkas, om beräkningsformlerna
för utsläppsrätterna för enskilda
anläggningar till följd av låg relativ
drifttid som beror på ibruktagningsfasen, ett maskinhaveri, en
brand eller ett annat skäl som har försvårat produktionen
i anläggningen leder till en uppenbar oskälighet
jämfört med konkurrerande verksamhetsutövare
som hör till samma undergrupp. Verksamhetsutövaren
skall vid ansökan om utsläppsrätter presentera
motiveringar till den jämkning denne önskar.
30 §
Anpassning av antalet utsläppsrätter till
det totala antalet.
Om det totala antalet utsläppsrätter
per anläggning beräknat enligt fördelningskriterierna
i 20—26 § och efter jämkning enligt 29 § och
utan det antal som skall avsättas för nya deltagare är större
eller mindre än det totala antalet utsläppsrätter,
som bestäms i förslaget till nationell fördelningsplan
och beslutet om beviljande av utsläppsrätter,
anpassas utsläppsrätterna per anläggning
till det godkända totala antalet på så sätt
att
1) från det godkända totala antalet
dras det antal utsläppsrätter av som skall avsättas
för nya deltagare och det härvid erhållna
resultatet divideras med summan av de utsläppsrätter
som skall beräknas utgående från 20—26
och 29 §, och
2) de utsläppsrätter som ursprungligen
erhållits per anläggning multipliceras med det
relationstal som erhålls på detta sätt.
Om det relationstal som avses i 1 mom. 2 punkten är
mindre än ett, multipliceras de utsläppsrätter
som i enlighet med fördelningskriterierna i 28 § beräknats
för nya deltagare med detta relationstal.
31 §
Force majeure
Statsrådet kan till följd av force majeure
på ansökan av en verksamhetsutövare under
utsläppshandelsperioden 2005—2007 bevilja anläggningarna
utsläppsrätter utöver de utsläppsrätter
som de har beviljats i det beslut som avses i 37 § (extra
utsläppsrätt). Som force majeure anses en
situation eller en händelse som står utanför
verksamhetsutövarens påverkningsmöjligheter
och som denne rimligtvis inte har kunnat bereda sig på och
som förorsakar en väsentlig ökning av
koldioxidutsläppen från anläggningen.
Bestämmelser om ansökans innehåll meddelas
genom förordning av statsrådet.
Statsrådet beslutar om en nationell framställning
till Europeiska gemenskapernas kommission om att extra
utsläppsrätter skall beviljas. Statsrådet
beslutar om extra utsläppsrätter så snart
Europeiska gemenskapens kommission har godkänt att extra
utsläppsrätter beviljas. Av beslutet skall framgå hur
utsläppshandelsmyndigheten bokför de extra utsläppsrätterna
på verksamhetsutövaren i det nationella registret.
De extra utsläppsrätterna är inte överförbara.
Beslutet skall ges verksamhetsutövaren för kännedom
samt tillställas utsläppshandelsmyndigheten.
4 kap.
Beslutet om förslaget till nationell fördelningsplan
och beviljandet av utsläppsrätter
32 §
Beredningen av ett förslag till nationell fördelningsplan
Handels- och industriministeriet bereder förslaget
till nationell fördelningsplan i samarbete med övriga
relevanta ministerier.
Ministeriet skall vid beredningen av förslaget till
fördelningsplan bereda verksamhetsutövarna samt
myndigheterna och övriga parter, vilkas verksamhet eller
intresse särskilt berörs av förslaget,
en möjlighet att avge utlåtande om det. När
förslaget bereds skall om ärendet dessutom informeras
på så sätt att allmänheten ges
en möjlighet att föra fram sina åsikter.
Vid hörandet och framförandet av åsikter är
det möjligt att yttra sig om de frågor som avses
i 35 § 1—5 och 7 punkten samt
om inbegripandet av anläggningarna i förslaget
till fördelningsplan.
33 §
Uppgifter som skall tillställas ministeriet och ansökan
om utsläppsrätter
Verksamhetsutövaren skall för förslaget
till nationell fördelningsplan tillställa handels-
och industriministeriet uppgifter om anläggningen, dess
verksamhet och källor till koldioxidutsläpp samt
om användningen av anläggningen och om dess utsläpp.
Närmare bestämmelser om uppgifterna och ansökan
meddelas genom förordning av statsrådet. Uppgifterna
skall för utsläppshandelsperioden 2008—2012
och de följande utsläppshandelsperioderna ges
in senast 21 månader innan ifrågavarande utsläppshandelsperiod börjar.
Verksamhetsutövaren skall ansöka om utsläppsrätter
genom en ansökan som ställs till statsrådet.
Verksamhetsutövare som i enlighet med 10 § 2 mom.
gemensamt har ansökt om utsläppstillstånd
skall ansöka gemensamt om utsläppsrätter.
I ansökan skall anges de uppgifter som avses i 1 mom.
samt uppgift om till vilka delar de har ändrats eller justerats.
I ansökan anges inte det antal utsläppsrätter
ansökan gäller. En verksamhetsutövare
kan för utsläppshandelsperioden 2008—2012
och de följande utsläppshandelsperioderna ansöka
om utsläppsrätter under den tidsfrist som avses
i 1 mom. och i samband med ansökan sända de uppgifter
som avses i 1 mom.
Ansökan skall för utsläppshandelsperioden 2008—2012
och de följande utsläppshandelsperioderna ges
in senast 15 månader innan utsläppshandelsperioden
inleds. De uppgifter som ändrats sedan ansökan
lämnats in skall verksamhetsutövaren meddela senast
15 månader innan utsläppshandelsperioden
inleds. För utsläppshandelsperioden 2005—2007
skall ansökan sändas in inom två månader
från den tidpunkt då denna lag träder
i kraft.
34 §
Statsrådets beslut om ett förslag till nationell fördelningsplan
Statsrådet beslutar om ett förslag till nationell
fördelningsplan.
Beslutet om ett förslag till nationell fördelningsplan
för utsläppshandelsperioden 2005—2007
fattas omedelbart sedan denna lag har trätt i kraft. Beslutet
om ett förslag till nationell fördelningsplan
fattas för de följande utsläppshandelsperioderna
minst 18 månader innan utsläppshandelsperioderna
inleds.
35 §
Innehållet i förslaget till nationell fördelningsplan
Av statsrådets beslut skall framgå
1) det totala antalet utsläppsrätter
jämte motiveringar,
2) metoden för fördelning av utsläppsrätter,
3) fördelningskriterierna för utsläppsrätter jämte
motiveringar,
4) antalet utsläppsrätter som skall
reserveras för nya deltagare,
5) fördelningskriterierna för de
utsläppsrätter som skall fördelas på nya
deltagare jämte motiveringar,
6) en förteckning över anläggningarna
och de utsläppsrätter som avses bli beviljade
var och en av dem jämte motiveringarna,
7) vilken del av det totala antalet utsläppsrätter
som årligen bokförs på det konto för
verksamhetsutövarnas respektive anläggning som finns
i det nationella registret,
8) hur de åsikter och yttranden som framfördes
när förslaget bereddes har beaktats.
36 §
Offentliggörande av och anmälan om förslaget till
nationell fördelningsplan
Handels- och industriministeriet anmäler förslaget
till nationell fördelningsplan till ifrågavarande
verksamhetsutövare samt Europeiska gemenskapens kommission
och övriga medlemsländer i Europeiska unionen
omedelbart efter att statsrådet har fattat beslut i saken.
Dessutom offentliggör ministeriet den nationella fördelningsplanen
elektroniskt och bereder verksamhetsutövarna och allmänheten
möjlighet att föra fram åsikter.
37 §
Beslut om beviljande av utsläppsrätter
Statsrådet fattar beslut om beviljande av utsläppsrätter
sedan Europeiska gemenskapernas kommission har behandlat förslaget
till nationell fördelningsplan. Statsrådets beslut
skall fattas minst 12 månader innan utsläppshandelsperioden
inleds.
Statsrådets beslut om utsläppshandelsperioden
2005—2007 skall fattas så snart som möjligt
sedan den tidsfrist som avses i 33 § 4 mom. och
som har reserverats för ansökan om utsläppsrätter
har gått ut och kommissionen har behandlat förslaget
till nationell fördelningsplan.
Det beslut som avses i 1 och 2 mom. baserar
sig på grunder som är förenliga med 15—27,
29 och 30 § samt på det nationella förslaget
som avses i 35 § och de ändringar som gjorts
i det utgående från behandlingen i Europeiska
gemenskapernas kommission.
38 §
Innehållet i beslutet om beviljande av utsläppsrätter
Av beslutet om beviljande av utsläppsrätter skall
framgå
1) de faktorer som avses ovan i 35 § 1—5,
7 och 8 punkten justerade,
2) de eventuella ändringar som Europeiska gemenskapernas
kommission har föreslagit i det nationella förslaget,
3) anläggningarna samt de utsläppsrätter
som skall beviljas dem jämte motiveringar.
39 §
Delgivning av och information om beslutet om beviljande av utsläppsrätter
Beslutet om beviljande av utsläppsrätter skall delges
de verksamhetsutövare som beslutet gäller samt
tillställas utsläppshandelsmyndigheten.
Handels- och industriministeriet offentliggör beslutet
elektroniskt.
40 §
Ansökan om beviljande av utsläppsrätter
till en ny deltagare
En ny deltagare skall ansöka om utsläppsrätter
genom en ansökan som ställs till statsrådet. Ansökan
skall lämnas in till statsrådet tidigast 12 och
senast 6 månader före den tidpunkt från vilken
den nya deltagaren skall börja använda de utsläppsrätter
ansökan gäller.
I ansökan skall följande uppgifter
anges:
1) en utredning av den nya anläggningen och verksamheten
i den eller av en ändring av anläggningen,
2) tidpunkten då anläggningen eller ändringen
av den tas i kommersiellt bruk samt
3) övriga uppgifter som behövs för
beräkning av antalet utsläppsrätter.
Närmare bestämmelser om uppgifternas innehåll
meddelas genom förordning av statsrådet.
41 §
Beslut om beviljande av utsläppsrätter för
en ny deltagare
En ny deltagare beviljas utsläppsrätter av statsrådet.
Av beslutet skall framgå det maximala antalet utsläppsrätter
som har beviljats den nya deltagaren och motiveringar till detta.
Utsläppsrätter beviljas för den resterande
utsläppsperioden från början av den månad
som följer på den då anläggningen
eller ändringen av anläggningen enligt verksamhetsutövarens
anmälan har tagits i kommersiellt bruk. Fördröjs
det kommersiella ibruktagandet från den tidpunkt som meddelas
i verksamhetsutövarens ansökan, registrerar utsläppshandelsmyndigheten
utsläppsrätter på verksamhetsutövarens
konto för ifrågavarande anläggning i
det nationella registret endast till det antal som motsvarar de
utsläppsrätter som skall beräknas för
tiden mellan ingången av den månad som följer
på det faktiska ibruktagandet och utgången av
utsläppshandelsperioden. Av statsrådets beslut
skall också framgå vilken del av det totala antalet
utsläppsrätter som årligen skall bokföras
på det konto i det nationella registret som gäller
verksamhetsutövarens ifrågavarande anläggning.
En förutsättning för att utsläppsrätterna
skall beviljas är att anläggningen har beviljats
tillstånd till utsläpp av växthusgaser
eller att tillståndet har ändrats eller justerats
till följd av en ändring av anläggningen.
Beslutet skall delges verksamhetsutövaren samt tillställas
utsläppshandelsmyndigheten. Handels- och industriministeriet
offentliggör beslutet elektroniskt.
5 kap.
Register
42 §
Upprättande och förande av ett register
Utsläppshandelsmyndigheten för det nationella
registret i syfte att säkerställa att årsregistreringen,
innehavet, överlåtelsen och annulleringen av utsläppsrätter
bokförs noggrant på kontot. Utsläppshandelsmyndigheten
kan på en utomstående överlåta
uppgifter som anknyter till förandet av det nationella
registret.
Registret är också nationellt register för
bokföring av utsläppsenheter enligt Kyotoprotokollet.
Bestämmelser om ibruktagandet av denna del av registret
meddelas separat.
43 §
Det nationella registrets kontakt med kommissionens centralregister
Det nationella registret står i kontakt med Europeiska
gemenskapernas kommissions centralregister som med hjälp
av en oberoende transaktionsförteckning genomför
automatiska kontroller av varje transaktion i registret för
att se till att årsregistreringen, överlåtelsen
och annulleringen av utsläppsrätter sker i enlighet
med bestämmelserna.
De nationella registren och Europeiska gemenskapernas kommissions
centralregister består av elektroniska databaser som innehåller
gemensamma uppgifter med hjälp av vilka årsregistreringen,
innehavet, överlåtelsen och annulleringen av utsläppsrätter
bevakas och det kan säkerställas att överlåtelserna
inte är oförenliga med skyldigheter enligt Kyotoprotokollet.
44 §
De krav som gäller registret och bokföring
av utsläppsenheter på kontot
I fråga om införandet i registret av årsregistreringen,
innehavet, överlåtelsen och annulleringen av utsläppsrätter
samt allmänhetens rätt att bekanta sig med de
uppgifter som ingår i registret och uppgiftssekretessen
gäller det som bestäms i den förordning
som Europeiska gemenskapernas kommission har meddelat med stöd
av artikel 19 i utsläppshandelsdirektivet, nedan kommissionens
registerförordning. Genom förordning av statsrådet
kan vid behov bestämmas om genomförandet av kommissionens registerförordning.
45 §
Innehav och överlåtelse av utsläppsrätter
En fysisk eller juridisk person kan inneha utsläppsrätter.
I registret bokförs på separata konton varje sådan
persons utsläppsrätter, på vars konto
utsläppsrätterna årligen registreras
eller till vilken sådana överlåts.
Utsläppsrätter kan överlåtas
mellan personer inom gemenskapen. Utsläppsrätterna
kan överlåtas mellan personer inom Europeiska
gemenskapen och personer i tredje länder, om utsläppsrätter
i enlighet med utsläppshandelssystemen i tredje länder
har erkänts stämma överens med det förfarande
som avses i artikel 25 i utsläppshandelsdirektivet.
6 kap.
Registrering, överlämnande och annullering av
utsläppsrätter samt deras giltighet
46 §
Årlig registrering av utsläppsrätter
Årligen senast den 28 februari registrerar utsläppshandelsmyndigheten
det antal utsläppsrätter som stämmer överens
med beslutet om beviljande av utsläppsrätter för
en anläggning på utsläppstillståndshavarens
konto för ifrågavarande anläggning i
det nationella registret.
En förutsättning för att utsläppsrätter
skall få registreras är att anläggningen
har ett giltigt tillstånd för utsläpp
av växthusgaser.
Återkallar utsläppshandelsmyndigheten tillståndet
för utsläpp av växthusgaser för
en anläggning, får utsläppshandelsmyndigheten
inte sedan tillståndet har återkallats registrera
de utsläppsrätter som avses i 1 mom. och som årligen skall
registreras på kontot för utsläppstillståndshavarens
anläggning i fråga.
47 §
Registrering av utsläppsrätter på en
ny deltagare
Utsläppshandelsmyndigheten registrerar årligen
senast den 28 februari det antal utsläppsrätter
som stämmer överens med beslutet om beviljande
av utsläppsrätter på en ny deltagares
konto i registret. Uppfylls förutsättningarna
för registrering enligt 2 mom. efter denna tidpunkt,
skall utsläppshandelsmyndigheten göra en registrering
omedelbart sedan förutsättningarna för
registreringen har uppfyllts.
En förutsättning för att utsläppsrätter
skall få registreras är att tillstånd
för utsläpp av växthusgaser har beviljats
anläggningen eller att tillståndet till följd
av en ändring av anläggningen har ändrats
och att anläggningen eller ändringen av den har
tagits i kommersiellt bruk. Verksamhetsutövaren skall informera
utsläppsmyndigheten om det kommersiella ibruktagandet.
48 §
Registrering av utsläppsrätter när
verksamhetsutövaren byts
När verksamhetsutövaren i en anläggning byts,
registreras de utsläppsrätter som stämmer överens
med det beslut som avses i 37 eller 41 § och som årligen
skall registreras på den nya verksamhetsutövarens
konto för ifrågavarande anläggning i
registret från den tidpunkt då den nya verksamhetsutövaren
har antecknats i tillståndet för utsläpp
av växthusgaser i enlighet med 12 § 1
mom.
Alla utsläppsrätter, som är förenliga
med det beslut som avses i 37 eller 41 § och som
skall registreras årligen, registreras på den
tidigare verksamhetsutövarens konto för ifrågavarande anläggning
i registret, om endast en del av verksamheten i en eller flera anläggningar
som ingår i samma tillstånd för utsläpp
av växthusgaser övergår på en
ny verksamhetsutövare. Den nya och den tidigare verksamhetsutövaren
kan dock komma överens om att en del av utsläppsrätterna
registreras på kontot för den nya verksamhetsutövarens
anläggning, sedan den nya verksamhetsutövaren
har beviljats tillstånd för utsläpp av
växthusgaser i fråga om den överlåtna verksamheten.
Ett skriftligt avtal om detta skall tillställas utsläppshandelsmyndigheten.
49 §
Skyldighet att överlämna utsläppsrätter
och utsläppsrätternas giltighet
Det antal utsläppsrätter som motsvarar de
utsläpp som varje anläggning har gett upphov till under
föregående kalenderår och som har kontrollerats
i enlighet med 7 kap. skall verksamhetsutövaren årligen
senast den 30 april överlämna till det register
som avses i 42 §.
Verksamhetsutövaren kan uppfylla sin skyldighet enligt
1 mom. genom att överlämna de utsläppsrätter
som den behöriga myndigheten i Finland eller i en annan
stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
har beviljat eller utsläppsrätter som har beviljats
i tredje land, om utsläppsrätterna i tredje land
har erkänts i enlighet med artikel 25 i utsläppshandelsdirektivet.
Utsläppsrätterna är i kraft för
fullgörande av skyldigheterna under den utsläppsperiod
för vilken de har beviljats med ett beslut enligt 37 eller 41 § eller
ett motsvarande beslut i en annan stat som hör till Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet.
50 §
Annullering av utsläppsrätter
Utsläppshandelsmyndigheten annullerar utsläppsrätter
som har överlämnats i enlighet med 49 § 1 mom.
omedelbart efter överlämnandet.
En fysisk eller juridisk person, på vars konto i registret
utsläppsrätter finns, kan skriftligen be att utsläppshandelsmyndigheten
skall annullera dem. Utsläppshandelsmyndigheten skall utan dröjsmål
annullera utsläppsrätterna.
Utsläppshandelsmyndigheten skall fyra månader
efter att varje utsläppshandelsperiod har gått
ut annullera de för respektive utsläppshandelsperiod
beviljade och registrerade utsläppsrätter, vilka
inte har överlämnats och annullerats i enlighet
med 1 eller 2 mom.
51 §
Ersättande av annullerade utsläppsrätter
Utsläppshandelsmyndigheten skall registrera utsläppsrätter
på vederbörande konto i registret för
utsläppshandelsperioden 2013—2017 och därpå följande
utsläppshandelsperioder för att ersätta
de utsläppsrätter som fanns på kontot
från föregående utsläppshandelsperiod
och som annullerats i enlighet med 50 § 3 mom.
7 kap.
Övervakning, anmälan och kontroll av utsläpp
52 §
Övervakning av, rapport om och kontroll av utsläpp
Verksamhetsutövaren skall samstämmigt, tillförlitligt
och exakt övervaka de av sina utsläpp som faller
inom lagens tillämpningsområde och göra
en rapport över dem för varje kalenderår
i enlighet med denna lag och de bestämmelser som utfärdats
med stöd av den samt de villkor som har ställts
i tillståndet för utsläpp av växthusgaser.
Verksamhetsutövaren skall sörja för
att utsläppsrapporten kontrolleras samt för att
rapporten under varje kalenderår och kontrollörens
utlåtande om den tillställs utsläppshandelsmyndigheten
senast den 31 mars följande år.
Föremål för kontrollen är övervakningssystemets
tillförlitlighet, trovärdighet och exakthet samt
de anmälda utsläppstalen och utsläppsuppgifterna.
53 §
Kontrollör som skall användas
Verksamhetsutövaren skall vid kontrollen av utsläppsrapporten
använda en kontrollör som har godkänts
i Finland med stöd av denna lag eller en kontrollör
som har godkänts vid genomförandet av utsläppshandelsdirektivet
i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Har kontrollören inte godkänts i Finland, skall
verksamhetsutövaren påvisa att kontrollören
har godkänts i en annan stat som hör till Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet.
54 §
Kontrollörens utlåtande
Kontrollören utarbetar ett utlåtande över
utsläppsrapporten, där det konstateras om utsläppsrapporten är
tillfredsställande eller inte. Av utlåtandet skall
framgå de faktorer som är väsentliga
med tanke på kontrollen. Utsläppsrapporten kan
anses tillfredsställande, om den har gjorts upp i enlighet
med 52 § 1 mom. och de totala utsläppen enligt
kontrollörens åsikt inte har meddelats väsentligt
felaktigt.
55 §
Godkännande av kontrollören
Utsläppshandelsmyndigheten godkänner
de kontrollörer som hör till tillämpningsområdet för
denna lag. En förutsättning för att en
kontrollör skall godkännas är att
1) kontrollören funktionellt och ekonomiskt är
oberoende,
2) kontrollören till sitt förfogande
har tillräckligt med yrkesskicklig och opartisk personal,
3) kontrollören har kunskaper att tillämpa
de bestämmelser och standarder som gäller utsläppshandeln
samt de riktlinjer som Europeiska gemenskapernas kommission har
utfärdat med stöd av utsläppshandelsdirektivet,
4) kontrollören känner till varje
utsläppskälla för verksamheterna på sitt
behörighetsområde och i synnerhet hur de uppgifter
uppkommer som gäller insamling, mätning, beräkning
och rapportering av talen,
5) kontrollören har den utrustning samt de
instrument och system som verksamheten förutsätter,
6) kontrollören har tillräckliga
ekonomiska resurser för att organisera verksamheten på adekvat
sätt samt för att täcka eventuellt skadeståndsansvar
samt
7) kontrollören är en i Finland registrerad
juridisk person eller en del av en sådan juridisk person.
I beslutet om godkännande fastställs kontrollörens
behörighetsområde och ställs vid behov också andra
villkor som gäller verksamheten, genom vilka säkerställs
att uppgifterna sköts korrekt.
Kontrollören skall genom en tillförlitlig
utomstående bedömning kunna påvisa att
denne uppfyller kraven i 1 mom. 1—6 punkten.
56 §
Kontrollörens anmälningsskyldighet
Kontrollören skall till utsläppshandelsmyndigheten
anmäla alla sådana förändringar
i sin verksamhet som kan inverka på förutsättningarna
att godkänna kontrollören.
57 §
Återkallande av godkännandet av en kontrollör
Uppfyller en kontrollör inte kraven enligt 55 § eller
verkar denne väsentligt i strid med bestämmelserna
eller villkoren i beslutet om godkännande, skall utsläppshandelsmyndigheten uppmana
kontrollören att korrigera sin verksamhet inom en utsatt
tid. Utsläppshandelsmyndigheten kan återkalla
ett godkännande, om kontrollören inte inom utsatt
tid har fått sin verksamhet att stämma överens
med bestämmelserna eller tillståndsvillkoren.
58 §
Utförandet av kontrolluppgifterna
Kontrollören skall utföra sin uppgift med
yrkesskicklighet och eftersträva god praxis samt beakta
de bestämmelser och rekommendationer som gäller
kontrollören. Kontrollören kan i kontrolluppgiften
använda sig av utomstående personer. Kontrollören
svarar också för de personers verksamhet som har
bistått denne.
Kontrollören skall följa utvecklingen i fråga om
de bestämmelser och standarder som gäller utsläppshandeln.
Kontrollören skall samarbeta med andra kontrollörer
på det sätt som är nödvändigt
för att säkerställa enhetliga verksamhetssätt.
Kontrollören skall vid skötseln av offentliga förvaltningsuppgifter
som avses i denna lag följa det som föreskrivs
i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999),
lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003),
förvaltningslagen (434/2003) och språklagen
(423/2003).
59 §
Bemyndigande att utfärda förordning
Närmare bestämmelser om övervakningen
av utsläpp, om den rapport som skall utarbetas om utsläppen,
om kontrollörens utlåtande, förfarandet
för godkännande av kontrollören, bedömningen
av förutsättningarna för godkännande och
om utförandet av kontrolluppgifterna utfärdas
genom förordning av handels- och industriministeriet.
8 kap.
Tillsyn och påföljder
60 §
Styrning och uppföljning
Handels- och industriministeriet sörjer för den
allmänna styrningen och uppföljningen av verkställandet
av lagen.
Utsläppshandelsmyndigheten har till uppgift att övervaka
att denna lag och de bestämmelser som meddelats med stöd
av den följs.
61 §
Insyns- och granskningsrätt
Utan hinder av den sekretess som föreskrivs i lagen
om offentlighet i myndigheternas verksamhet har utsläppshandelsmyndigheten
rätt att från det datasystem för miljövårdsinformation som
avses i 27 § i miljöskyddslagen och av verksamhetsutövarna
få de uppgifter som är nödvändiga
för övervakningen och verkställandet
av denna lag.
Utan hinder av den sekretess som föreskrivs i lagen
om offentlighet i myndigheternas verksamhet har handels- och industriministeriet
rätt att få nödvändiga uppgifter
om fördelningen av utsläppsrätterna från
det datasystem för miljövårdsinformation
som avses i 27 § i miljöskyddslagen och av verksamhetsutövarna.
För övervakning av att bestämmelserna
i denna lag och de som meddelats med stöd av den följs
har utsläppshandelsmyndigheten rätt att utföra
granskning i de lokaliteter som verksamhetsutövaren besitter
och som inte omfattas av hemfriden. Verksamhetsutövaren
skall på yrkande av den myndighet som utför granskningen
förete de handlingar och registreringar i datasystemet
samt ordna tillträde till anordningar och utrustning som
kan ha betydelse vid övervakningen av att denna lag eller
de bestämmelser som utfärdats med stöd
av den följs. Den tjänsteman som utför
granskningen har rätt att gratis ta kopior av de handlingar
som skall granskas och utskrifter av de registreringar som finns
i datasystemet.
62 §
Avgift för överskriden utsläppsrätt
Utsläppshandelsmyndigheten skall ålägga verksamhetsutövaren
att till staten betala en avgift för överskriden
utsläppsrätt, om verksamhetsutövaren
inte senast den 30 april överlämnar ett antal
utsläppsrätter som motsvarar utsläppen under
föregående kalenderår.
Beloppet för överskridningsavgiften är 100 euro
per ton koldioxidekvivalenter, för vilket utsläppsrätter
inte har överlämnats. Under utsläppshandelsperioden
2005—2007 är överskridningsavgiften dock
40 euro per ton koldioxidekvivalenter.
Utsläppshandelsmyndigheten kan tills vidare låta
bli att besluta om en överskridningsavgift, om verksamhetsutövaren
har ansökt om rättelse av kontrollörens
utlåtande eller ändring har sökts i ett
beslut som kontrollören har fattat med anledning av ett
rättelseyrkande. Utsläppshandelsmyndigheten kan
likaså låta bli att fatta beslut, om verksamhetsutövaren
har ansökt om extra utsläppsrätter till
följd av force majeure och ärendet ännu
inte har avgjorts. Överskridningsavgiften skall fastställas
när det antal utsläppsrätter som verksamhetsutövaren är
skyldig att överlämna har avgjorts på ett
sätt som har vunnit laga kraft.
63 §
Verkställande av överskridningsavgiften
En överskridningsavgift verkställs utan dom eller
beslut med iakttagande av det som bestäms i lagen om indrivning
av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/1961).
Verkställandet av överskridningsavgiften sköts
av rättsregistercentralen.
Genom förordning av statsrådet kan föreskrivas
närmare om anmälningsskyldighet mellan myndigheterna
gällande överskridningsavgiften, återbetalning
av överskridningsavgiften samt om andra motsvarande faktorer
som är nödvändiga med tanke på verkställandet
av avgiften.
64 §
Övriga påföljder som gäller
försummelse av överlämnandet av utsläppsrätter
Verksamhetsutövaren skall överlämna
ett antal utsläppsrätter som motsvarar de utsläpp
som avses i 62 § 1 och 2 mom. och som överskrider de överlämnade
utsläppsrätterna. Överlämnandet
skall göras senast i samband med att utsläppsrätterna
för följande år överlämnas.
Vid överlämnandet och annullering av en utsläppsrätt
följs vad som bestäms i 49 och 50 §.
Utsläppshandelsmyndigheten offentliggör årligen
uppgifter om de verksamhetsutövare, som inte har överlämnat
utsläppsrätter i enlighet med 49 § 1 mom.
65 §
Förbud att överlåta utsläppsrätter
Utsläppshandelsmyndigheten skall förbjuda en
verksamhetsutövare att överlåta utsläppsrätter,
om verksamhetsutövaren inte senast den 31 mars
har lämnat in en rapport över föregående års
utsläpp, vilken har kontrollerats och konstaterats vara
tillfredsställande. Förbudet gäller en
enskild anläggning. Förbudet gäller tills
vidare, till dess en rapport som har kontrollerats i enlighet med
54 § har lämnats in till utsläppshandelsmyndigheten.
66 §
Administrativt tvång
Utsläppshandelsmyndigheten kan ålägga
den som bryter mot denna lag eller mot en bestämmelse som
utfärdats med stöd av den att rätta till sin
försummelse eller annars uppfylla sin skyldighet. Denna
skyldighet kan förenas med vite eller hot om att verksamheten
avbryts helt eller delvis eller att en åtgärd
som lämnats ogjord utförs på den försumliges
bekostnad.
På vite, hot om avbrott och hot om att låta
utföra åtgärden tillämpas vad
som bestäms i viteslagen (1113/1990).
67 §
Utsläppshandelsförseelse
Den som avsiktligt eller av grov oaktsamhet
1) försummar att ansöka om tillstånd
för utsläpp av växthusgaser, vilket avses
i 7 §,
2) försummar att göra anmälan enligt 11—13 § eller
anmäler felaktiga uppgifter,
3) försummar att lämna in de uppgifter
som avses i 33 § 1 mom. eller lämnar in felaktiga uppgifter
för förslaget till nationell fördelningsplan
eller beslutet om beviljande av utsläppsrätter,
eller
4) försummar att förete de handlingar
och registreringar som avses i 61 § 3 mom.
skall, om inte strängare straff föreskrivs
för gärningen i någon annan lag, för utsläppshandelsförseelse dömas
till böter.
Den som bryter mot ett förbud eller åläggande
som har fastställts med stöd av denna lag och förenats
med vite, skall inte dömas till straff för samma
gärning.
68 §
Utsläppshandelsmyndighetens avgifter
Utsläppshandelsmyndigheten har rätt att ta
ut en avgift för behandling av ett tillstånd,
en anmälan, ett godkännande eller ett annat ärende
enligt lagen. Utsläppshandelsmyndigheten har dessutom rätt
att ta ut en avgift för uppgifter som gäller skötseln
av kontona i det nationella registret.
Närmare bestämmelser om utsläppshandelsmyndighetens
avgiftsbelagda prestationer och om de avgifter som skall tas ut
för dem meddelas genom förordning av handels-
och industriministeriet med iakttagande av vad som bestäms i
lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).
9 kap.
Ändringssökande och verkställandet
av beslut
69 §
Ändringssökande i ett beslut av utsläppshandelsmyndigheten
Ändring i ett beslut som utsläppshandelsmyndigheten
har meddelat med stöd av denna lag söks genom
besvär på det sätt som föreskrivs
i förvaltningsprocesslagen (586/1996).
Ett beslut som utsläppshandelsmyndigheten med stöd
av 13 § 2 och 3 mom. har fattat om återkallande
av ett tillstånd skall trots att ändring har sökts
följas i fråga om förbudet enligt 46 § 3
mom. att registrera utsläppsrätter, om inte besvärsmyndigheten
bestämmer något annat.
Ett förbud mot överlåtelse av utsläppsrätter som
utsläppshandelsmyndigheten har meddelat med stöd
av 65 § skall följas trots att ändring
har sökts, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något
annat.
I en avgift som utsläppshandelsmyndigheten har fastställt
för en offentligrättslig prestation söks ändring
på det sätt som föreskrivs i lagen om
grunderna för avgifter till staten.
70 §
Ändringssökande i ett beslut av en kontrollör
Rättelse i kontrollörens utlåtande
får sökas hos kontrollören inom 14 dagar
från det sökanden delgivits utlåtandet.
Till ett utlåtande skall fogas anvisningar om rättelseyrkande.
I det beslut som kontrollören har meddelat i ett rättelseförfarande
får ändring sökas genom besvär
hos förvaltningsdomstolen på det sätt som
bestäms i förvaltningsprocesslagen.
71 §
Ändringssökande i ett beslut av statsrådet
I ett beslut om beviljande av utsläppsrätter som
statsrådet har fattat med stöd av 37 §,
i ett beslut om beviljande av utsläppsrätter till
nya deltagare som statsrådet fattat med stöd av
41 § samt i ett beslut om extra utsläppsrätter
som statsrådet fattat i enlighet med 31 § söks ändring genom
besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på det
sätt som bestäms i förvaltningsprocesslagen.
I ett beslut av statsrådet får ändring
inte sökas till den del beslutet gäller det totala
antalet utsläppsrätter eller den andel som reserverats
för nya deltagare.
Högsta förvaltningsdomstolen skall behandla besvären
skyndsamt.
Ett beslut av statsrådet skall följas trots
att ändring har sökts. De befogenheter att avbryta eller
förbjuda verkställandet eller annars bestämma
om verkställandet som med stöd av förvaltningsprocesslagen
ankommer på fullföljdsdomstolen tillämpas
inte på verkställandet av beslutet.