1 §
Lagens syfte
Syftet med denna lag är att öka säkerheten
och smidigheten inom fartygstrafiken under isförhållanden
samt att förebygga miljöolägenheter som
fartygstrafiken kan orsaka.
2 §
Lagens tillämpningsområde
I denna lag bestäms om fartygs isklasser och isbrytarassistans
till fartyg.
3 §
Isklasser
Fartyg hör till isklasser enligt följande:
1) till isklass I A Super fartyg vars konstruktion,
maskineffekt och övriga egenskaper är sådana
att de kan ta sig fram under svåra isförhållanden,
i regel utan isbrytarassistans,
2) till isklass I A fartyg vars konstruktion, maskineffekt
och övriga egenskaper är sådana att de
kan ta sig fram under svåra isförhållanden,
vid behov med isbrytarassistans,
3) till isklass I B fartyg vars konstruktion, maskineffekt
och övriga egenskaper är sådana att de
kan ta sig fram under medelsvåra isförhållanden,
vid behov med isbrytarassistans,
4) till isklass I C fartyg vars konstruktion, maskineffekt
och övriga egenskaper är sådana att de
kan ta sig fram under lätta isförhållanden,
vid behov med isbrytarassistans,
5) till isklass II fartyg vars skrov är av
stål och som är konstruerade för gång
i högsjö och som trots att fartygen inte är
förstärkta för gång i is med
eget framdrivningsmaskineri kan ta sig fram under mycket lätta
isförhållanden,
6) till isklass III fartyg som inte hör till
någon av isklasserna i 1—5 punkten.
4 §
Isklassbestämmelser och motsvarighetsförteckning
Sjöfartsverket utfärdar närmare bestämmelser
om de krav som gäller fartygs konstruktion, maskineffekt
och övriga isgångsegenskaper och om metoder för
bestämmande av isklass samt om skillnaderna mellan de olika
isklasserna.
Sjöfartsverket fastställer en förteckning över finska
isklasser som motsvarar godkända klassificeringssällskaps
klassbeteckningar och utfärdar närmare föreskrifter
i ärendet.
5 §
Godkännande av isklass som bestämts genom
alternativt förfarande
Sjöfartsverket kan godkänna att ett fartygs
isklass bestäms på annat än i 4 § 1
mom. avsett sätt, om fartyget är så konstruerat
att dess isgångsförmåga motsvarar isgångsförmågan
hos ett fartyg i samma isklass.
6 §
Godkännande av bestämmelserna i Europeiska unionens
medlemsstater, Turkiet och stater som hör till Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet
Ett fartyg som har godkänts enligt isklassbestämmelserna
i en annan medlemsstat i Europeiska unionen, i Turkiet
eller i en stat som hör till Europeiska frihandelssammanslutningen
och som är part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
likställs med fartyg som uppfyller de isklassbestämmelser
som Sjöfartsverket har utfärdat med stöd
av 4 § 1 mom., förutsatt att fartyget är
lika säkert som ett fartyg som uppfyller isklassbestämmelserna
i Finland.
7 §
Bestämmande och fastställande av isklass
Ett fartygs isklass bestäms på basis av den klassbeteckning
som ett godkänt klassificeringssällskap utfärdat
för fartyget och den motsvarighetsförteckning
som fastställts av Sjöfartsverket med stöd
av 4 § 2 mom. Sjöfartsverket gör på basis
av redarens anmälan en anteckning om fartygets isklass
i sitt isklassregister.
Om ett fartyg saknar klassbeteckning utfärdat av ett
godkänt klassificeringssällskap, fastställer
Sjöfartsverket fartygets isklass på redarens ansökan
med hjälp av den metod som avses i 4 § 1 mom.
eller 5 § eller i överensstämmelse med isklassbestämmelserna
i en stat som avses i 6 §. Redaren skall ge Sjöfartsverket
de uppgifter och utredningar som behövs för fastställande
av isklass. Sjöfartsverket utfärdar närmare
föreskrifter om de uppgifter och utredningar som behövs. Sjöfartsverket
gör en anteckning om isklass i sitt isklassregister.
Anteckningen om ett fartygs isklass i isklassregistret är
i kraft så länge fartygets klassbeteckning eller
de omständigheter som utgör grund för fastställande
av isklassen inte förändras. Om fartygets klassbeteckning
eller de omständigheter som utgör grund för
fastställande av fartygets isklass förändras,
skall redaren underrätta Sjöfartsverket, som gör
en anteckning om fartygets nya isklass i isklassregistret eller
vid behov fastställer en ny isklass för fartyget
med stöd av 2 mom. och gör en anteckning
om det i isklassregistret.
8 §
Isklass som avviker från isklassbestämmelserna
Om det finns grundad anledning att misstänka att ett
fartygs isklass eller isgångsegenskaper väsentligt
avviker från vad som förutsätts i de bestämmelser
som nämns i 4 §, kan Sjöfartsverket för
bestämmande av fartygets isklass begära tilläggsuppgifter
och utredningar eller göra en inspektion på fartyget
och på basis av uppgifterna och utredningarna eller resultatet
av inspektionen bestämma fartygets isklass. Inspektionsrätten
gäller dock inte hemfridsskyddade utrymmen.
Redaren skall utan dröjsmål tillställa
Sjöfartsverket de uppgifter och utredningar som avses i 1
mom.
9 §
Återkallande av isklass och fastställande
av ny isklass
Om ett fartyg har skadats eller konstruktionens skick av någon
annan orsak har blivit sämre, skall Sjöfartsverket
vid behov återkalla den isklass som fastställts
för fartyget och fastställa en ny lägre
isklass som motsvarar fartygets förmåga att gå i
is och konstruktionens skick.
Redaren skall till Sjöfartsverket anmäla en
isskada eller en annan skada som försämrar fartygets
skick.
10 §
Isbrytarassistans
Sjöfartsverket sörjer för tillgången
till isbrytarassistans på finskt vattenområde
då isförhållandena kräver det.
Assistansen omfattar de hamnar som Sjöfartsverket utsett
till vinterhamnar och andra platser som Sjöfartsverket
bestämmer särskilt. I hamnområdena svarar
respektive hamn för assistansen.
Sjöfartsverket sörjer för tillgången
till isbrytarassistans även utanför finskt vattenområde, om
assistans till eller från finska hamnar behövs för
att trygga Finlands utrikeshandel eller om den baserar sig på ett
samarbetsavtal med en annan stat.
Sjöfartsverket kan av säkerhetsskäl
eller på grund av prioriteringar i trafiken begränsa
isbrytarassistansen i fråga om ett område eller
en hamn. Sjöfartsverket beslutar om begränsningar i
assistansen utgående från väderleks-
och isförhållandena samt fartygets isklass och
dödvikt. Sjöfartsverket kan även beakta
fartygets maskineffekt och den lastmängd fartyget
transporterar, om särskilt svåra isförhållanden
kräver det.
Sjöfartsverket kan på ansökan
i enskilda fall bevilja ett fartyg rätt till isbrytarassistans
till en hamn eller ett område till vilka assistansen har begränsats
enligt 3 mom., om
1) isförhållandena tillfälligt är
lättare,
2) det är fråga om en specialtransport,
brådskande fall av energiförsörjning
eller risk för att produktionen i en fabrik kan stanna
upp, eller
3) fartyget i övrigt vore berättigat
till assistans men dess dödvikt ligger högst fem
procent under föreskriven dödvikt.
11 §
Avgifter för beslut
För fastställande av ett fartygs isklass tas
avgift ut så som föreskrivs i lagen om grunderna för
avgifter till staten (150/1992).
12 §
Ändringssökande
Ändring i beslut som Sjöfartsverket har fattat med
stöd av denna lag kan sökas på det sätt
som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996).
Ändring i avgift som tas ut när Sjöfartsverket fastställt
isklass kan sökas enligt 11 b § i lagen om grunderna
för avgifter till staten.
13 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den
20 .
Genom denna lag upphävs 9 och 67 § i förordningen
av den 17 april 1924 angående handelsfartyg (103/1924),
av dem 9 § sådan den lyder i förordning
28/1973.
Åtgärder som verkställigheten av
lagen förutsätter får vidtas innan lagen
träder i kraft.
14 §
Övergångsbestämmelse
De isklassintyg som utfärdats med stöd av 14 § i
lagen om farledsavgift (708/2002) före denna lags
ikraftträdande gäller till dess att fartygets
isklass med stöd av denna lag har antecknats i det isklassregister
som förs av Sjöfartsverket, dock senast till den
31 december 2006.