RIKSDAGENS SVAR 170/2013 rd

RSv 170/2013 rd - RP 118/2013 rd

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av gymnasielagen och av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Ärende

Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lagar om ändring av gymnasielagen och av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (RP 118/2013 rd).

Beredning i utskott

Kulturutskottet har i ärendet lämnat sitt betänkande (KuUB 9/2013 rd).

Beslut

Riksdagen har antagit följande lagar:

Lag

om ändring av gymnasielagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i gymnasielagen (629/1998) 1 § 1 mom., rubriken för 2 § samt 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 10 § 1 mom., 19 § 2 mom., 20 § och 24 § 1 mom., av dem 10 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1184/1998, samt

fogas till lagen en ny 2 a § och till 7 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 454/2001, nya 5 och 6 mom. som följer:

1 kap.

Tillämpningsområde och mål

1 §

Tillämpningsområde och syfte

I denna lag föreskrivs om allmänbildande gymnasieutbildning som bygger på den grundläggande utbildningens lärokurs och är avsedd för ungdomar och vuxna. I denna lag föreskrivs dessutom om utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

2 §

Utbildningens mål

Gymnasieutbildningens mål är att stödja de studerandes utveckling till goda, harmoniska och bildade människor och samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för fortsatta studier, i arbetslivet, för fritidsintressen och en allsidig personlighetsutveckling. Målet för utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning är att ge de studerande språkliga och andra behövliga färdigheter för övergången till gymnasieutbildning. Dessutom ska utbildningen stödja de studerandes förutsättningar för livslångt lärande och för att utveckla sig under hela sitt liv.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

2 a §

Definitioner

Med invandrare avses i denna lag en person som flyttat till Finland och som vistas i landet med ett tillstånd som beviljats för annat än turism eller därmed jämförbar kortvarig vistelse eller vars uppehållsrätt har registrerats eller som har beviljats uppehållskort enligt 161 § i utlänningslagen (301/2004).

Med en person med ett främmande språk som modersmål avses i denna lag en person vars modersmål enligt vad som antecknats i det befolkningsdatasystem som avses i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009) är något annat än finska, svenska eller samiska.

3 §

Utbildningsanordnare

Undervisnings- och kulturministeriet kan bevilja kommuner, samkommuner, registrerade sammanslutningar och stiftelser tillstånd att ordna gymnasieutbildning. Tillstånd kan också beviljas för undervisning utomlands. Tillståndet inbegriper rätten att ordna utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

7 §

Undervisningens omfattning och innehåll

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Utbildning som förbereder för gymnasieutbildning är en studiehelhet som omfattar ett läsår och särskilt inbegriper studier i finska eller svenska och vid behov i andra språk samt gymnasiestudier och kunskaper och färdigheter som krävs i gymnasiestudier. Studerande i utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ska få studiehandledning.

Närmare bestämmelser om undervisningens omfattning utfärdas genom förordning av statsrådet.

10 §

Timfördelning och grunderna för läroplanen

Bestämmelser om de allmänna riksomfattande målen för utbildning som avses i denna lag och om hur den tid som används för undervisningen ska fördelas mellan undervisning i olika ämnen, ämnesgrupper och studiehandledning (timfördelning) utfärdas genom förordning av statsrådet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

19 §

Ansökan om inträde

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Särskilda bestämmelser gäller för förfarandet vid ansökan till utbildning som avses i denna lag.

20 §

Grunderna för antagning av studerande

Som studerande till gymnasieutbildning kan antas den som har genomgått den grundläggande utbildningens lärokurs eller inhämtat motsvarande tidigare lärokurs. Som studerande kan också antas den som inte har slutfört den grundläggande utbildningens lärokurs men som annars anses ha tillräckliga förutsättningar att klara av gymnasiestudierna.

Som studerande till utbildning som förbereder för gymnasieutbildning kan antas en person

1) som är invandrare eller en person med ett främmande språk som modersmål,

2) som har genomgått den grundläggande utbildningens lärokurs eller inhämtat motsvarande lärokurs eller som annars anses ha motsvarande kunskaper och färdigheter,

3) som inte har tillräckliga språkliga färdigheter att klara av gymnasiestudierna på finska eller svenska,

4) som har som mål att fortsätta studierna i gymnasiet efter den förberedande utbildningen, och

5) som inte har avlagt sådan examen som nämns i 37 § 1 mom. i universitetslagen (558/2009) eller högskoleexamen.

Utbildningsanordnaren beslutar om övriga grunder för antagning av studerande liksom även om eventuella inträdes- eller lämplighetsprov. Undervisnings- och kulturministeriet får genom förordning föreskriva närmare om grunderna för antagning av studerande. Enhetliga antagningsgrunder ska tillämpas på samtliga sökande.

Som studerande till sådan utbildning som avses i 1 mom. kan också antas den som endast har för avsikt att slutföra ett eller flera av de läroämnen som ingår i gymnasiets lärokurs.

24 §

Studietid

Gymnasiets lärokurs ska slutföras på högst fyra år, om inte studeranden av grundad anledning beviljas förlängning. Lärokursen för utbildning som förbereder för gymnasieutbildning ska slutföras på ett år, om inte förlängning beviljas på grund av sjukdom eller någon annan särskild anledning.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2014.

Utbildningsstyrelsen ska utarbeta grunder som uppfyller vad som föreskrivs i denna lag för läroplan så att utbildningsanordnarna senast den 1 augusti 2014 kan ta i bruk läroplaner med sådana grunder.

_______________

Lag

om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) rubriken för 6 § samt 6 § 2 mom. 1 punkten, rubriken för 8 § samt 8 § 1 mom. och 24 §, av dem 8 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1511/2011 och 24 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1511/2011, som följer:

6 §

Kommunens statsandel och grunden för statsandelen för utbildning som avses i gymnasielagen, för grundläggande yrkesutbildning och för yrkeshögskolor

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Grunden för kommunens statsandel fås genom sammanräkning av

1) produkten av antalet studerande inom gymnasieutbildning som ordnas av kommunen och inom utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning och det per studerande bestämda priset per enhet,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

8 §

Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för utbildning som avses i gymnasielagen, för yrkesutbildning och för yrkeshögskolor

Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och yrkeshögskolor utgör 58,11 procent och av driftskostnaderna för utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning 50 procent av det belopp som fås när det belopp som beräknats enligt 2 och 3 mom. divideras med antalet invånare i hela landet och det därigenom erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

24 §

Priserna per enhet för gymnasier

De per studerande bestämda priserna per enhet för gymnasier beräknas vart fjärde år på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla utbildningsanordnare har orsakats av utbildning som avses i gymnasielagen under året före det år som föregår det år då priserna per enhet bestäms. När priserna per enhet beräknas beaktas emellertid inte utgifterna för undervisning utomlands eller studerande som får sådan undervisning. När priserna per enhet beräknas beaktas 58 procent av antalet studerande som inlett studierna efter att de fyllt 18 år.

Priserna per enhet för kommuner och samkommuner graderas på basis av nyckeltalet för antalet studerande, i enlighet med vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet. Priset per enhet för en privat utbildningsanordnare är detsamma som priset per enhet i den kommun där utbildningen huvudsakligen ordnas. Om kommunen inte ordnar gymnasieutbildning, beräknas priset per enhet för en privat anordnare av gymnasieutbildning på samma sätt som priset per enhet för kommunen. För undervisning som ordnas utomlands bestäms priset per enhet genom att det genomsnittliga pris per enhet som föreskrivs för gymnasieutbildning enligt 23 § graderas i enlighet med vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet och vad undervisnings- och kulturministeriet bestämmer med stöd av förordningen. Undervisnings- och kulturministeriet kan dessutom höja priset per enhet på grundval av en särskild utbildningsuppgift som ålagts utbildningsanordnaren eller av andra särskilda skäl.

Priset per enhet för anordnare av gymnasieutbildning bestäms i fråga om studerande i utbildning som förbereder för gymnasieutbildning genom en gradering av det genomsnittliga pris per enhet för gymnasieutbildning som föreskrivs med stöd av 23 §.

Om en anordnare av gymnasieutbildning med stöd av 4 § 2 mom. i gymnasielagen har ålagts ordna utbildning vid en internatskola, höjs priset per enhet för elever som får inkvartering och måltider vid internatskolan, i enlighet med vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet.

Priserna per enhet bestäms så att de belopp som fås när de priser per enhet som beräknats för utbildningsanordnarna multipliceras med antalet studerande hos utbildningsanordnarna, sammanlagt motsvarar de riksomfattande totalkostnader som avses i 1 mom.

Under andra år än de som nämns i 1 mom. beräknas priserna per enhet i enlighet med denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräknandet av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

För en studerande som har inlett studierna efter det att han eller hon fyllt 18 år är priset per enhet 58 procent av det per studerande bestämda priset per enhet för utbildningsanordnaren i fråga. Detta gäller dock inte studerande som får utbildning vid en internatskola. Undervisnings- och kulturministeriet kan på grundval av en särskild utbildningsuppgift som ålagts utbildningsanordnaren eller av något annat särskilt skäl höja ett sådant pris per enhet som avses i detta moment.

Närmare bestämmelser om beräknande av priserna per enhet utfärdas genom förordning av statsrådet.

Genom förordning av statsrådet föreskrivs om de grunder enligt vilka läroämnen som slutförs i enlighet med 20 § 3 mom. i gymnasielagen omvandlas till studerandeantal och beaktas i antalet sådana studerande som avses i 1 och 5 mom. i denna paragraf, vilka har inlett studierna efter det att de fyllt 18 år.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 februari 2014.

Bestämmelserna i denna lag tillämpas på finansiering av utbildning som inleds den 1 augusti 2014 eller därefter.

_______________

Helsingfors den 10 december 2013