Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
RSv 19/2006 rd - RP 200/2005 rd
Regeringen har till 2005 års riksmöte överlämnat sin proposition med förslag till lag om ändring av lagen om hälsovården inom försvarsmakten och av vissa lagar som har samband med den (RP 200/2005 rd).
Försvarsutskottet har i ärendet lämnat sitt betänkande (FsUB 1/2006 rd).
Nu församlade riksmöte har antagit följande lagar:
I enlighet med riksdagens beslut
ändras i lagen av den 20 mars 1987 om hälsovården inom försvarsmakten (322/1987) 4, 5, 6—9, 9 a samt 10 och 11 §,
av dem 5 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1262/1992 och 367/1998, 6 § sådan den lyder delvis ändrad i sistnämnda lag samt 9 a § sådan den lyder i lag 1682/1995 som följer:
Försvarsmakten anordnar den bedömning av tjänstedugligheten som hör till företagshälsovården.
Försvarsministeriet kan besluta att hälsovårdstjänster av särskilda skäl skall ges också andra än dem som nämns i 3 § 1 mom.
Hälsovårdstjänster enligt 3 § som tillhandahålls dem vars hälsovård försvarsmakten ansvarar för är avgiftsfria.
I fråga om ersättningar som för andra hälsovårdstjänster tas ut hos dem som erhåller sådana föreskrivs i enlighet med lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).
Den allmänna planeringen, styrningen och tillsynen i fråga om hälsovården inom försvarsmakten ankommer under försvarsministeriets ledning på huvudstaben.
För den regionala planeringen och den operativa ledningen av hälsovården vid undantagsförhållanden ansvarar staberna för försvarsgrenarna.
För hälsovårdsarrangemangen på basnivå ansvarar Centralen för militärmedicin samt garnisonernas hälsostationer som är underställda den.
Inom försvarsmakten finns för hälsovården hälsovårdspersonal samt verksamhetsställen för hälsovården, Militärapoteket och sjukvårdsmaterieldepån så som närmare bestäms genom förordning av statsrådet.
Hälsovård kan anordnas genom att tjänster anskaffas hos en kommun, en samkommun eller någon annan offentlig eller privat serviceproducent, på det sätt som särskilt avtalas.
Har ett sjukhus för vilket samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt är huvudman, en kommunal hälsovårdscentral eller någon annan offentlig serviceproducent gett en person vars hälsovård försvarsmakten ansvarar för hälso- och sjukvårdstjänster och har om ersättningen ingenting överenskommits särskilt, bestäms den ersättning som försvarsmakten skall betala enligt de kostnader som servicen åsamkat sjukvårdsdistriktet och hälsovårdscentralen.
Bestämmelser om skyldigheten att hemlighålla uppgifter i journalhandlingar som avses i denna lag finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) och lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994).
Inom försvarsmakten ges utbildning som betjänar hälsovården inom försvarsmakten så som närmare bestäms genom förordning av statsrådet.
Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet.
_______________
Denna lag träder i kraft den 20 . För hälsoundersökning på förhand av de uppbådspliktiga betalas ersättning enligt 9 § först för hälsoundersökningar som utförs den 1 januari 2008 eller därefter.
Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.
fogas till folkhälsolagen av den 28 januari 1972 (66/1972) en ny 24 § i stället för den 24 § som upphävts genom lag 684/1982 och en ny 25 § i stället för den 25 § som upphävts genom lag 248/1997, som följer:
En sådan kommun eller samkommun för folkhälsoarbetet som är huvudman för en hälsovårdscentral kan överenskomma med försvarsmakten om tillhandahållandet av hälso- och sjukvårdstjänster för personer vars hälsovård försvarsmakten ansvarar för enligt 3 § 1 mom. i lagen om hälsovården inom försvarsmakten (322/1987). Undersökningar och vård enligt överenskommelsen, med undantag av brådskande öppen sjukvård, kan tillhandahållas på andra grunder och snabbare än i fråga om sådana tjänster enligt denna lag som tillhandhålls för invånarna i kommunen eller samkommunens medlemskommuner. Skötseln av kommunens eller samkommunens lagstadgade uppgifter får inte äventyras av att överenskommelser ingås och tjänster enligt överenskommelse tillhandahålls.
För kontroller, undersökningar och behandlingar av uppbådspliktiga på en hälsovårdscentral skall försvarsmakten till den kommun eller samkommun som är huvudman för hälsovårdscentralen betala en ersättning som motsvarar kostnaderna för utförandet av tjänsterna.
Ersättningen för tjänsterna enligt 24 § fastställs på grundval av överenskommelse mellan kommunen eller samkommunen och försvarsmakten. Har överenskommelse om ersättning inte träffats, skall försvarsmakten till hälsovårdscentralen betala en ersättning som motsvarar kostnaderna för utförandet av tjänsterna. För brådskande öppen sjukvård enligt 14 § 1 mom. 10 punkten skall försvarsmakten dessutom till hälsovårdscentralen betala en ersättning som motsvarar kostnaderna för utförandet av tjänsten, även om någon särskild överenskommelse om sådan vård inte har träffats.
Denna lag träder i kraft den 20 . Lagens 25 § 1 mom. träder dock i kraft först den 1 januari 2008.
ändras i lagen av den 1 december 1989 om specialiserad sjukvård (1062/1989) 30 § 1 mom., sådant det lyder i lag 652/2000, samt
fogas till 15 § ett nytt 2 mom. och till lagen en ny 43 b § som följer:
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt kan med försvarsmakten avtala om tillhandahållandet av specialiserad sjukvård för personer vars hälsovård försvarsmakten ansvarar för enligt 3 § 1 mom. i lagen om hälsovården inom försvarsmakten (322/1987). Undersökningar och vård enligt avtalen, med undantag av brådskande sjukvård, kan tillhandahållas på andra grunder och snabbare än i fråga om sådana tjänster enligt denna lag som tillhandhålls för invånarna i sjukvårdsdistriktets medlemskommuner. Skötseln av samkommunens lagstadgade uppgifter får inte äventyras av att avtal ingås och tjänster enligt avtal tillhandahålls.
Sjukhus och andra verksamhetsenheter i samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt skall i första hand användas för att bereda invånarna i samkommunens medlemskommuner sjukvård, om inte något annat följer av arrangemangen enligt 11 § eller avtalen enligt 13—15 §.
Ersättningen för tjänsterna enligt 15 § fastställs på grundval av avtal. Har överenskommelse om ersättning inte träffats, skall försvarsmakten till sjukvårdsdistriktet betala en ersättning som motsvarar de kostnader som utförandet av tjänsterna medfört. För brådskande sjukvård enligt 30 § 2 mom. skall försvarsmakten dessutom till sjukvårdsdistriktet betala en ersättning som motsvarar kostnaderna för utförandet av tjänsterna, även om någon särskild överenskommelse om sådan vård inte har träffats.
Denna lag träder i kraft den 20 .
Helsingfors den 14 mars 2006