RIKSDAGENS SVAR 203/2014 rd

RSv 203/2014 rd - RP 117/2014 rd

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om försök som gäller minskning av kommunernas föpliktelseter och styrning samt stöd för sektorsövergripande verksamhetsmodeller

Ärende

Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lag om försök som gäller minskning av kommunernas föpliktelseter och styrning samt stöd för sektorsövergripande verksamhetsmodeller (RP 117/2014 rd).

Beredning i utskott

Förvaltningsutskottet har i ärendet lämnat sitt betänkande (FvUB 31/2014 rd).

Beslut

Riksdagen har antagit följande lag:

Lag

om försök som gäller minskning av kommunernas förpliktelser och styrning samt stöd för sektorsövergripande verksamhetsmodeller

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §

Lagens syfte

Denna lag syftar till att öka försökskommunernas handlingsmöjligheter genom att minska de förpliktelser som dessa kommuner har enligt lag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av lag, samt till att minska den styrning som gäller fullgörandet av förpliktelserna. Lagen syftar till att i försökskommunerna främja utvecklandet och tillämpningen av klientorienterade och sektorsövergripande tillvägagångssätt och servicestrukturer med hjälp av vilka kommunerna kan sköta sina lagstadgade uppgifter på ett lönsamt och produktivt sätt alltmedan de uppfyller de krav som lagstiftningen ställer på serviceinnehållet.

2 §

Kommunförsök och deltagande kommuner

Kommunförsök enligt denna lag samt kommuner, kommungrupper eller samkommuner (försökskommuner) som kan delta i kommunförsöken är

1) försöket med integrerade verksamhetsmodeller för välfärd, i vilket Kouvola, Kuopio och Uleåborg, en kommungrupp som består av Tavastehus, Hattula och Janakkala, en kommungrupp som består av Joensuu, Kontiolahti och Liperi, en kommungrupp som består av Jyväskylä, Hankasalmi, Joutsa, Laukaa, Luhanka, Muurame, Petäjävesi, Toivakka och Uurainen, en kommungrupp som består av Villmanstrand, Imatra, Lemi, Luumäki, Savitaipale, Taipalsaari, Parikkala, Rautjärvi och Ruokolahti och samkommunen Etelä-Karjalan sosiaali- ja terveydenhuollon kuntayhtymä som inrättats av kommuner som hör till denna kommungrupp samt en kommungrupp som består av Tammerfors, Kangasala, Nokia, Birkala, Vesilahti och Ylöjärvi kan delta,

2) försöket med utbildningstjänster, i vilket en kommungrupp som består av Riihimäki, Hausjärvi och Loppi kan delta,

3) försöket med tillsyn över kommunernas verksamhet, i vilket Kuopio, en kommungrupp som består av Jyväskylä, Hankasalmi, Joutsa, Laukaa, Luhanka, Muurame, Petäjävesi, Toivakka och Uurainen, en kommungrupp som består av Tammerfors, Kangasala, Nokia, Birkala, Vesilahti och Ylöjärvi samt en kommungrupp som består av Vasa och Korsholm kan delta,

4) försöket med boendeservice, i vilket Kouvola och Vanda, en kommungrupp som består av Joensuu, Kontiolahti och Liperi samt en kommungrupp som består av Riihimäki, Hausjärvi och Loppi kan delta,

5) försöket med kommunernas och Folkpensionsanstaltens samarbete, i vilket Vanda kan delta,

6) försöket med ungdomsgarantin, i vilket Helsingfors, Kouvola, Uleåborg, Rovaniemi och Vanda samt en kommungrupp som består av Forssa och Ypäjä, en kommungrupp som består av Joensuu, Kontiolahti och Liperi, en kommungrupp som består av Jyväskylä, Hankasalmi, Joutsa, Laukaa, Luhanka, Muurame, Petäjävesi, Toivakka och Uurainen, en kommungrupp som består av Träskända, Hyvinge, Kervo, Mäntsälä, Sibbo, Borgnäs, Nurmijärvi och Tusby, en kommungrupp som består av Lahtis, Hollola, Hämeenkoski, Iitti, Kärkölä och Nastola samt en kommungrupp som består av Villmanstrand, Imatra, Lemi, Luumäki, Savitaipale, Taipalsaari, Parikkala, Rautjärvi och Ruokolahti och samkommunen Etelä-Karjalan sosiaali- ja terveydenhuollon kuntayhtymä som inrättats av kommuner som hör till denna kommungrupp kan delta.

2 kap.

Försöket med integrerade verksamhetsmodeller för välfärd

3 §

Främjande av integrerade verksamhetsmodeller för välfärd

Syftet med försöket med integrerade verksamhetsmodeller för välfärd är att främja skapandet och tillämpningen av klientorienterade och yrkesövergripande verksamhetsmodeller när kommunernas lagstadgade tjänster tillhandahålls och produceras, med målsättningen att verksamheten ska vara effektiv och verkningsfull. Dessutom syftar försöket till att man vid planeringen av verksamheten på ett övergripande sätt ska främja hanteringen av information om levnadsförhållandena för den som använder tjänsterna (klienten) och om klientens individuella servicebehov, i enlighet med hans eller hennes intressen och genom att trygga skyddet för hans eller hennes privatliv och personuppgifter.

4 §

En gemensam serviceplan i ett sektorsövergripande samarbete

En individuell serviceplan enligt denna paragraf kan helt eller delvis sammanslås med en eller flera andra individuella serviceplaner, om sammanslagningen kan anses vara befogad med tanke på servicehelheten för klienten i fråga. Syftet med sammanslagningen är att samordna klientens olika servicebehov och tjänster på ett ändamålsenligt sätt samt att effektivisera förvaltningen. I den gemensamma serviceplanen kan det emellertid endast ingå sådana uppgifter som är behövliga med tanke på servicehelheten för klienten.

Trots det som någon annanstans i lag eller med stöd av lag föreskrivs om en kommunal myndighets skyldighet att utarbeta en serviceplan får, i syfte att tillhandahålla tjänster för klienten och under de förutsättningar som anges i 1 mom., följande i lag eller förordning föreskrivna planer helt eller delvis slås samman:

1) service- och vårdplanen enligt 7 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000),

2) klientens vårdplan enligt bestämmelser som utfärdats med stöd av socialvårdslagen (710/1982),

3) aktiveringsplanen enligt 5 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001),

4) integrationsplanen enligt 11 § i lagen om främjande av integration (1386/2010),

5) vård- och rehabiliteringsplanen enligt 24 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010), vård- och serviceplanen för hemsjukvård enligt 25 § i den lagen och den individuella, medicinska rehabiliteringsplanen enligt 29 § i den lagen,

6) planen för undersökning, vård eller medicinsk rehabilitering enligt 4 a § i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992),

7) de planer som avses i bestämmelser som med stöd av hälso- och sjukvårdslagen utfärdats om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga,

8) serviceplanen enligt 3 a § i lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987),

9) planen för specialomsorg enligt bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977),

10) klientens rehabiliteringsplan enligt bestämmelser som utfärdats med stöd av lagen om missbrukarvård (41/1986),

11) vård- och serviceplanen enligt 7 § i lagen om stöd för närståendevård (937/2005),

12) serviceplanen enligt 16 § i lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012),

13) den utredning av behovet av barn- och familjeinriktat barnskydd samt klientplan som avses i 3 § i barnskyddslagen (417/2007) och den klientplan som avses i 30 § i den lagen,

14) rehabiliteringsplanen enligt 7 a § i lagen om barndagvård (36/1973),

15) den plan i samband med intensifierat stöd som avses i 16 a § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), den individuella plan för anordnande av undervisning som avses i 17 a § i den lagen samt den individuella plan för ordnande av undervisning för en avstängd elev som avses i 36 a § i den lagen,

16) den individuella plan för ordnande av undervisning som avses i 20 § i lagen om yrkesutbildning (630/1998).

Det specialomsorgsprogram som avses i 34 § i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda och beslut om särskilt stöd enligt 17 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, vilka vardera har samband med serviceplanerna, får samordnas med de individuella serviceplaner som nämns i 2 mom. inom ramen för samma sektorsövergripande process.

5 §

Administrering av gemensamma serviceplaner

Beslut om att inleda ett försök med sammanslagning av planer enligt denna lag fattas av det kollegiala organ i kommunen som är behörigt i ärendet. I beslutet ska det fastställas vilket kommunalt ämbetsverk eller vilken kommunal verksamhetsenhet som ansvarar för försöket med sammanslagning av planer. Om en samkommun enligt 5 § i lagen om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007) som någon av de ovannämnda kommunerna är medlem i deltar i försöket med sammanslagning av planer, ska ett kollegialt organ i samkommunen för dess vidkommande besluta om inledande av försöket med sammanslagning av planer och vilket organ eller vilken verksamhetsenhet inom samkommunen som ska ansvara för försöket.

Sammanslagningen av planerna kan planeras och genomföras som ett sektorsövergripande samarbete, om de planer som ska slås samman utarbetas vid olika myndigheter eller vid olika funktioner inom en och samma myndighet, eller om ett samarbete över sektorsgränserna i övrigt behövs för att genomföra försöket och fullfölja dess syfte.

Det sektorsövergripande samarbete som avses i 2 mom. omfattar olika myndigheter och andra aktörer i enlighet med klientens servicebehov. En av de yrkesutbildade personer som deltar i samarbetet ska vara klientansvarig.

6 §

Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter

För sammanslagning och genomförande av planer får sekretessbelagda uppgifter lämnas ut med klientens uttryckliga samtycke eller om det särskilt föreskrivs i lag.

Utöver det som föreskrivs i 1 mom. får sekretessbelagda uppgifter lämnas ut för sammanslagning och genomförande av planer om

1) klienten på grund av sjukdom eller skada eller av en därmed jämförbar orsak saknar förutsättningar att bedöma betydelsen av samtycket och klienten saknar en laglig företrädare, och

2) uppgiften är nödvändig för att i enlighet med denna lags syfte utreda huruvida det genom sammanslagning av planerna går att förbättra servicehelheten när man ordnar vård och omsorg eller andra tjänster för klienten.

Sekretessbelagda uppgifter får inte med stöd av 1 och 2 mom. lämnas ut i större utsträckning än vad som är nödvändigt för att fullfölja syftet med sammanslagningen av planerna. Med stöd av 2 mom. får sekretessbelagda uppgifter inte heller lämnas ut i strid med klientens uttryckliga förbud om klienten har förutsättningar att bedöma förbudets betydelse.

I de situationer som avses i denna paragraf får personuppgifter lämnas ut och användas med hjälp av en teknisk anslutning.

7 §

Registrering av personuppgifter

I den gemensamma serviceplanen får det tas in sekretessbelagda personuppgifter endast i den utsträckning som är nödvändigt med tanke på syftet med sammanslagningen av planerna.

Den klientansvarige som avses i 5 § 3 mom. får registrera den gemensamma serviceplanen och andra handlingar och uppgifter som uppkommer inom ramen för samarbetet i det register som avses bli inrättat för ändamålet. Registeransvarig är det kommunala ämbetsverk eller den kommunala verksamhetsenhet som avses i 5 § 1 mom. eller en samkommun. Den klientansvarige har trots sekretessbestämmelserna rätt att få uppgifter om sin klient ur registret.

En yrkesutbildad person som deltar i ett sektorsövergripande samarbete får trots sekretessbestämmelserna, i de register som förvaltas av den organisation som personen företräder, registrera den gemensamma serviceplanen samt andra uppgifter som personen fått inom ramen för klientsamarbetet och som är nödvändiga med tanke på skötseln av de uppgifter som hör till den organisation som personen företräder och med tanke på klientens servicebehov.

En yrkesutbildad person som deltar i ett sektorsövergripande samarbete kan trots sekretessbestämmelserna, under de förutsättningar som anges i 6 §, ges åtkomst till sådana uppgifter om sin klient som antecknats i det register som avses i 2 mom.

I de situationer som avses i denna paragraf får personuppgifter lämnas ut och användas med hjälp av en teknisk anslutning.

8 §

Behandling av uppgifter för planering av verksamheten

För planering och utvärdering av verksamheten får uppgifter i de kommunala myndigheternas personregister samköras med iakttagande av bestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och personuppgiftslagen (523/1999). Personbeteckningar och andra uppgifter som identifierar personen och som använts vid samkörningen ska avföras omedelbart efter samkörningen. Uppgifter som fåtts vid samkörning får inte lämnas vidare och de ska förstöras omedelbart efter sammanställandet av statistik och andra utredningar, dock senast när sex månader har förflutit sedan samkörningen.

Vad som i 1 mom. föreskrivs om kommuner gäller på motsvarande sätt de samkommuner som deltar i försöket.

3 kap.

Försöket med utbildningstjänster

9 §

Främjande av verksamhetsmodeller för utbildningstjänster

Syftet med försöket med utbildningstjänster är att genom kommunalt samarbete skapa bättre förutsättningar att utnyttja nätverket av läroanstalter och personalen i utbildningen på andra stadiet efter den grundläggande utbildningen. Avsikten är att få erfarenhet i synnerhet av administrativt samarbete inom gymnasieutbildningen.

4 kap.

Försöket med tillsyn över kommunernas verksamhet

10 §

Främjande av verksamhetsmodeller för tillsynen över kommunernas verksamhet

Syftet med försöket med tillsyn över kommunernas verksamhet är att öppna fler handlingsmöjligheter för försökskommunerna vid organiseringen och produktionen av de social- och hälsovårdstjänster som kommunerna enligt lag ansvarar för, genom att skapa nya verksamhetsmodeller för styrningen och tillsynen över tjänsterna.

Försöket syftar till att förenkla etablerad praxis vid tillämpningen av detaljerade rekommendationer och anvisningar. Avsikten är att genom införandet av nya indikatorer främja klientorientering i kommunernas verksamhet och i tillsynen över verksamheten, att främja samarbetet mellan de statliga tillsynsmyndigheterna och kommunerna samt att eliminera överlappande funktioner. Målet är att tillsynen ska vara rätt inriktad och att den arbetsmängd som tillsynen orsakar kommunerna och tillsynsmyndigheterna ska minska.

11 §

Styrningen av regionförvaltningsverkens verksamhet

I verksamheten enligt 4 och 5 kap. i denna lag får avvikelser göras från det som i 3 § 3 mom. i socialvårdslagen, 2 § 3 mom. i folkhälsolagen (66/1972), 5 § 3 mom. i lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989), 2 § 3 mom. i mentalvårdslagen (1116/1990), 3 § 3 mom. i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda, 13 § 3 mom. i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990) och 33 § 2 mom. i lagen om privat socialservice (922/2011) föreskrivs om den uppgift som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har när det gäller att styra regionförvaltningsverkens verksamhet i syfte att förenhetliga deras verksamhetsprinciper, förfaringssätt och beslutspraxis vid styrningen och övervakningen av social- och hälsovården.

12 §

Införande och främjande av indikatorbaserad tillsyn

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken ska i sin tillsyn över verksamheten i de försökssektorer som bestäms i det avtal som avses i 16 § primärt tillämpa i avtalet bestämda indikatorer för att visa verksamhetens resultat. Indikatorerna kan beskriva tillgången till tjänster, utvecklingen av klienternas servicebehov, hälsa eller funktionsförmåga, klienttillfredsställelsen och andra faktorer som har samband med servicekvaliteten.

Under försökstiden ska kommunen dessutom följa hur tjänsternas lönsamhet och produktivitet utvecklas.

13 §

Utveckling av egenkontroll

Varje försökskommun som deltar i utvecklingen av egenkontroll ska utarbeta ett program för egenkontroll av den verksamhet och de tjänster som försöket gäller. I programmet ska det anges hur utförandet av och kvaliteten på social- och hälsovårdstjänsterna samt likabehandlingen av dem som anlitar tjänsterna säkerställs. I programmet ska det dessutom anges hur utförandet, kvaliteten och jämlikheten i fråga om tjänsterna ska följas och hur konstaterade brister ska åtgärdas.

I det försöksavtal som avses i 16 § ska det avtalas med försökskommunerna om hur programmet för egenkontroll och utfallet av programmet ska rapporteras.

När det gäller tjänster som omfattas av det program för egenkontroll som ingår i försöksavtalet ska tillsynen över kommunens verksamhet under försökstiden primärt genomföras i form av övervakning av egenkontrollen.

Under försökstiden ska kommunen även följa hur servicekostnaderna samt tjänsternas lönsamhet och produktivitet utvecklas.

14 §

Utveckling av samarbete inom styrning och tillsyn

Inom ramen för de försök som gäller utveckling av samarbete ska växelverkan och samarbetsformerna mellan regionförvaltningsverken och försökskommunerna utvecklas vid genomförandet av styrning och tillsyn.

Regionförvaltningsverken och Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan göra styrnings- och utvärderingsbesök i försökskommunerna. Styrnings- och utvärderingsbesöken och programmet för dem ska avtalas på förhand med den berörda kommunen.

15 §

Tillämpning av försöket vid tillsynen över den privata socialservicen

Trots bestämmelserna i lagen om privat socialservice får tillståndsmyndigheten bevilja en enskild verksamhetsenhet som drivs av en producent av privat socialservice tidsbegränsat tillstånd att producera tjänster under försökstiden, under förutsättning att tjänsterna produceras på en försökskommuns område och till den del som tillståndsvillkoren gäller tjänster.

Tidsbegränsat tillstånd kan emellertid när det gäller lokaler beviljas endast när en verksamhet som motsvarar tidigare verksamhet fortsätter i samma lokaler där kommunen eller någon annan producent av motsvarande tjänster har haft verksamhet omedelbart innan tillståndet söktes.

På produktionen av privat socialservice under försökstiden tillämpas i de fall som avses i 1 och 2 mom. bestämmelserna i 11—14 §.

16 §

Avtal om övervakning av försökssektorerna

I försöksavtalen mellan staten och kommunerna ska det avtalas om försökssektorn i det försök som omfattas av myndighetstillsyn och om kontrollobjektet i försöket med kommunernas egenkontroll, om indikatorerna för verksamhetens resultat och om rapporteringen av resultaten.

5 kap.

Försöket med boendeservice

17 §

Främjande av verksamhetsmodeller för boendeservice

Syftet med försöket med boendeservice är att främja införandet och tillämpningen av nya verksamhetsmodeller inom boendeservicen för äldre, för personer med funktionsnedsättning och för andra personer som hör till grupper med särskilda behov genom att minska sådan styrning som innebär ett kostnadstryck på kommunerna och i enlighet med de principiella riktlinjer som fastställts för boendeservicen.

18 §

Främjande av verksamhetsmodeller för familjevård

Försöket med familjevården syftar till att främja användningen av familjevård.

Trots bestämmelserna i 1 § i familjevårdarlagen (312/1992) får försökskommunerna med familjevårdaren avtala om kortvarig och tillfällig familjevård i klientens hem eller i en lokal som lämpar sig för familjevård och som kommunen ordnar med.

19 §

Tillsyn över boendeserviceverksamheten

I sin verksamhet som statsbidragsmyndighet enligt 10 § i lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov (1281/2004) ska Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet iaktta det som föreskrivs i 17 § i denna lag.

Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken ska i tillsynen över boendeserviceverksamheten i försökskommunerna tillämpa den indikatorbaserade tillsyn som avses i 12 §.

20 §

Avtal om försöket med boendeservice

I försöksavtalen mellan staten och kommunen ska det avtalas om försökssektorerna inom boendeservicen, om indikatorer för boendeservicens resultat och om rapportering av resultaten.

6 kap.

Försöket med kommunernas och Folkpensionsanstaltens samarbete

21 §

Främjande av verksamhetsmodellen för kommunernas och Folkpensionsanstaltens samarbete

Försöket med kommunernas och Folkpensionsanstaltens samarbete syftar till att främja servicesamarbetet mellan kommunen och Folkpensionsanstalten i fråga om tjänster som gäller utkomststöd. Målet är att tillhandahålla klienterna rättidiga tjänster som baserar sig på de uppgifter som klienten redan har lämnat och att minska den arbetsmängd och de totala kostnader som serviceprocessen orsakar kommunen.

22 §

Samarbetet mellan kommunen och Folkpensionsanstalten när det gäller ansökan om utkomststöd

Folkpensionsanstalten får på uppdrag av kommunen ta emot ansökningar enligt lagen om utkomststöd (1412/1997) och registrera de uppgifter som finns i ansökningarna i klientregistret för utkomststöd. I uppdragsförhållandet iakttas lagen om samservice inom den offentliga förvaltningen (223/2007), om inte något annat föreskrivs i denna lag.

23 §

Mottagande av ansökningar om utkomststöd och behandling av uppgifter som gäller ansökan

Efter att det uppdragsavtal som avses i lagen om samservice inom den offentliga förvaltningen trätt i kraft kan den som söker utkomststöd lämna in sin ansökan i utkomststödsärendet till Folkpensionsanstaltens kontor i kommunen. Ansökan om utkomststöd blir anhängig när den har kommit in till Folkpensionsanstalten. När Folkpensionsanstalten har tagit emot ansökan ska den för behandling av utkomststödsärendet registrera uppgifter som finns i ansökan och i dess bilagor i kommunens klientregister för utkomststöd.

För behandling av ett utkomststödsärende kan Folkpensionsanstalten i kommunens klientregister för utkomststöd registrera de uppgifter som Folkpensionsanstalten har om den sökandes inkomst och förmögenhet och som behövs för behandlingen av ärendet, eller ge kommunens socialväsen dessa uppgifter via en teknisk anslutning.

Folkpensionsanstalten kan till en som ansöker om utkomststöd överlåta uppgifter som i kommunens klientregister för utkomststöd registrerats om inledandet av och behandlingsfaserna i det utkomststödsärende som gäller honom eller henne.

7 kap.

Försöket med ungdomsgarantin

24 §

Främjande av verksamhetsmodellen för ungdomsgarantin

Med ungdomsgarantin avses i denna lag en verksamhetsmodell som syftar till att alla unga under 25 år och nyutexaminerade under 30 år ska erbjudas en arbets-, praktik-, studie-, ungdomsverkstads- eller rehabiliteringsplats inom tre månader från det att de blivit arbetslösa. Den utbildningsgaranti som ingår i ungdomsgarantin innefattar ett mål om att varje ung person som nyligen avslutat den grundläggande utbildningen ska garanteras en plats inom gymnasieutbildning, yrkesutbildning, läroavtalsutbildning, i verkstad eller inom rehabilitering.

Syftet med försöket med ungdomsgarantin är att främja välfungerande, klientorienterade processer samt främja samarbetet och informationsgången mellan de kommunala myndigheterna och myndigheterna inom arbets- och näringsförvaltningen. Målet är att producera effektiva och verkningsfulla tjänster och servicehelheter för unga som omfattas av ungdomsgarantin.

25 §

Avtal om samarbete mellan kommunerna och arbets- och näringsbyråerna

För att underlätta samarbetsprocesserna i fråga om ungdomsgarantin ska det i försöksavtalen mellan staten och kommunerna avtalas om kontaktpersoner vid arbets- och näringsbyråerna för försöket med ungdomsgarantin, om behandlingstiden för avtal om arbetsprövning och ansökningar om lönesubvention, om samarbete för att främja sysselsättningen av nyutexaminerade unga samt om samarbetet vid utarbetandet av aktiveringsplaner.

Dessutom kan det genom lokala avtal mellan kommunerna och arbets- och näringsbyråerna avtalas om andra samarbetsformer som behövs för att genomföra ungdomsgarantin.

Vad som i 1 och 2 mom. föreskrivs om kommuner gäller på motsvarande sätt de samkommuner som deltar i försöket.

26 §

Förfarandet vid det sektorsövergripande samarbetet kring ungdomsgarantin

I det sektorsövergripande samarbetet kring ungdomsgarantin iakttas det som i 2 kap. föreskrivs om sammanslagning av individuella serviceplaner i en gemensam serviceplan, om administrering av gemensamma serviceplaner, om den klientansvariges uppgifter, om utlämnande av sekretessbelagda uppgifter för sammanslagning och genomförande av planer, om registrering av personuppgifter samt om behandling av uppgifter för planeringen av verksamheten. Bestämmelserna i 6 § 2 och 3 mom. ska dock inte tillämpas i försöket.

Klientens gemensamma serviceplan kan förutom med de planer som avses i 4 § 2 mom. kombineras med andra serviceplaner eller uppgifter som inhämtats inom ramen för det sektorsövergripande samarbetet och som behövs med tanke på det sektorsövergripande samarbetetet kring ungdomsgarantin och med tanke på klientens servicebehov.

8 kap.

Särskilda bestämmelser

27 §

Tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande

Om en person på grund av sitt anställnings- eller avtalsförhållande behandlar sådana sekretessbelagda uppgifter eller uppgifter vars behandling begränsas genom lag som personen har fått med stöd av denna lag, gäller i fråga om personens tystnadsplikt och skyldighet att iaktta förbud mot utnyttjande det som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet föreskrivs om tystnadsplikt och förbud mot utnyttjande.

28 §

Allmän styrning och uppföljning av försöken

Finansministeriet svarar i samarbete med arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och miljöministeriet samt Folkpensionsanstalten, Utbildningsstyrelsen, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet för den allmänna styrningen och uppföljningen av försöken. Styrningen och uppföljningen ska ske i samarbete med de deltagande kommunerna och den samkommun som deltar.

29 §

Försöksavtal

Finansministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, arbets- och näringsministeriet, socila- och hälsovårdsministeriet samt miljöministeriet ska ingå skriftliga avtal med försökskommunerna om genomförandet av försök. I avtalet ska parterna åtminstone komma överens om

1) den kommun, kommungrupp och samkommun som avtalet gäller,

2) det försök enligt denna lag som kommunen, kommungruppen eller samkommunen deltar i,

3) försökssektorerna inom varje försök som kommunen, kommungruppen eller samkommunen deltar i,

4) de indikatorer för försöket med tillsyn enligt 16 § och de indikatorer för försöket med boendeservice enligt 19 § som ska användas vid den kommunala tillsynen eller vid kommungruppens tillsyn,

5) de indikatorer som ska användas för att beskriva utvecklingen i försökssektorerna inom andra verksamhetsmodeller enligt försöket än de som avses i 4 punkten,

6) hur kommunen och samkommunen ska rapportera till staten om utvecklingsåtgärder som genomförts inom ramen för försöket och om utvecklingen av indikatorerna enligt försöksavtalet under försökstiden.

30 §

Beaktande av ändringar i kommunindelningen

Om en deltagande kommun upplöses till följd av en sammanslagning av kommuner enligt kommunstrukturlagen (1698/2009) ska försöksverksamheten fortsätta i den nya kommunen.

31 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den                        2015 och gäller till och med den 31 december 2016.

_______________

Helsingfors den 10 december 2014