3 b kap.
Fördelningskriterierna för utsläppsrätterna för
utsläppshandelsperioden 2008—2012
31 a §
Undergrupperna i förslaget till nationell fördelningsplan
För förslaget till nationell fördelningsplan samt
beviljandet av utsläppsrätter för utsläppshandelsperioden
2008—2012 delas delarna i en anläggning och dess
produktion in i följande undergrupper:
A) industriella processer med råvaruutsläpp eller
bränslerelaterade utsläpp i eller nära
förbundna med processen samt övriga förbränningsprocesser
inom ståltillverkning,
B) anläggningar som drivs med bränslen och som
huvudsakligen producerar värme eller ånga för
industrins produktionsprocesser samt anläggningar som drivs
med bränslen och som huvudsakligen producerar värme
eller ånga för industrins produktionsprocesser
och värme eller ånga för elproduktion
på samma produktionsställe (industrins kombianläggningar),
C) anläggningar som drivs med bränslen och som
producerar värme eller ånga för leverans huvudsakligen
till ett värmedistributionsnät utanför
produktionsstället och vidare för slutlig förbrukning
(fjärrvärme), samt anläggningar som
drivs med bränslen och som producerar värme eller ånga
för elproduktion på produktionsstället
och värme för leverans huvudsakligen till ett
värmedistributionsnät utanför produktionsstället
och vidare för slutlig förbrukning (kombianläggningar),
D) förbränningsanläggningar som levererar ånga
till en ångturbin på samma produktionsställe
vilken huvudsakligen har byggts för elproduktion (kondenskraftverk),
samt den andel som skall räknas som kondenskraft i kombianläggningar,
E) elproducerande topp- och reservkraftverk, andra anläggningar
som tillfälligt producerar små mängder
el samt kompressorstationer i naturgasnätet; konventionella
kondenskraftverk, som ursprungligen har byggs för annat ändamål än
som reservkraftverk och som senare har överförts
eller behållits som anläggning av reservkraftverkstyp
skall dock höra till undergrupp D.
31 b §
Definitioner som gäller den nationella fördelningsplanen
I förslaget till nationell fördelningsplan
för utsläppshandelsperioden 2008—2012
avses med
1) koefficienten för specifika utsläpp relationstalet
mellan koldioxidutsläppen från de fossila bränslen
och torv eller råvaror som en anläggning, panna
eller motsvarande förbränningsanläggningsenhet
använder under ett år och dessa bränslens
värmevärde; koefficienten för specifika
utsläpp från massa- och pappersindustrins anläggningar
eller pannor utgörs av relationstalet mellan koldioxidutsläppen
från de fossila bränslen och den torv dessa använder
under ett år och summan av dessa bränslens värmevärde;
i undergrupp A är koefficienten för de specifika
utsläppen relationstalet mellan koldioxidutsläppen
från de råvaror och bränslen anläggningen
använder under ett år och den totala mängden produkter
anläggningen producerar under ett år; om man inte
kan skilja åt delprocessernas produktmängder,
används den totala produktmängd anläggningen
producerar,
2) graddagstalet den årliga skillnaden
mellan utomhus- och inomhustemperaturen, vilken erhålls
genom att skillnaden mellan den hypotetiska inomhustemperaturen
(+17 oC) för varje dygn under året
och utomhustemperaturen för varje dygn under året
räknas ihop, om dygnets medeltemperatur är under
12 oC på hösten och under 10 oC
på våren; som graddagstal för en anläggning
används det genomsnittliga graddagstal för åren
1971—2000 som Meteorologiska institutet har fastställt
för det storområde där anläggningen
i fråga är belägen,
3) en anläggnings produktionskapacitet den produktionsmängd
inom den industriella produktionen som en anläggning kunde
producera under ett år om den var i drift med en effekt
på 100 procent 24 timmar i dygnet under 365 dagar; om produktionskapaciteten
har stigit eller sjunkit under eller efter den utsläppsgrundande perioden,
beräknas den genomsnittliga årskapaciteten genom
att månadskapaciteterna räknas samman; om verksamhetsutövaren
kan påvisa att dennes kapacitet bättre kan definieras
och beräknas på basis av regler som är
allmänt i användning i branschen än med
definitionen ovan, används denna kapacitetsdefinition när
utsläppsrätterna beräknas,
4) koefficienten för kapacitetsutnyttjande relationstalet
mellan årsproduktionen av den industriella produkt med
vilken den industriella processen i första hand är
förbunden och den produktionskapacitet som fastställts
för ett år,
5) koefficienten för abonnerad effekt det
tal som erhålls när summan av de abonnerade effekterna
i värmeavtal som före utgången av 2005
ingåtts mellan anläggningar anslutna till ett
fjärrvärmenät och fjärrvärmekunder
divideras med summan av de abonnerade effekterna i värmeavtal
som ingåtts före utgången av 1997; om
beräkningskriterierna för den abonnerade effekten
har ändrats systematiskt mellan den 31 december 1997 och
den 31 december 2005, beräknas den koefficient som motsvarar
koefficienten för abonnerad effekt som förhållandet
mellan den i enlighet med 31 g § 3 mom. temperaturkorrigerade
fjärrvärmeproduktionen för 2005 och den temperaturkorrigerade
fjärrvärmeproduktionen för 1998,
6) förbränningsanläggningsenhet panna,
gasturbin och förbränningsmotor,
7) kalkylerade utsläppsrätter det
antal utsläppsrätter som beräknas för
varje anläggning och på vilket inte har tillämpats
undergruppsspecifika koefficienter för effektivitet eller
för nedskärning enligt 31 c § och inte
heller anpassningskoefficienter enligt 31 s §.
När koldioxidutsläppen vid förbränningen
av bränslen beräknas, används som utsläppskoefficienter
för bränslena i första hand de koefficienter
för specifika utsläpp och oxidationskoefficienter
för bränslena som används i den nationella
inventeringsrapport om utsläpp av växthusgaser
(Greenhouse gas emissions in Finland 1990—2004, National
Inventory Report to the UNFCCC, 27 May 2006) som Statistikcentralen publicerade
den 27 maj 2006 och i andra hand de koefficienter som klimatpanelen
på regeringsnivå (IPCC) har fastställt.
Om en verksamhetsutövare på basis av
de riktlinjer som kommissionen gett för övervakning
och rapportering av utsläpp av växthusgaser (2004/156/EG)
kan visa att det är motiverat att använda koefficienter som
avviker från dem som har fastställts i Statistikcentralens
inventeringsrapport eller IPCC:s riktlinjer, kan dessa koefficienter
användas vid beräkningen av utsläppsrätterna
för ifrågavarande verksamhetsutövares
anläggning.
31 c §
Undergruppernas koefficienter för effektivitet och
nedskärning
Vid beviljandet av utsläppsrätter
multipliceras de kalkylerade utsläppsrätterna
för undergrupperna A, B och E med följande koefficienter
för effektivitet:
1) 0,95 för undergrupp A,
2) 0,90 för undergrupp B och E.
Vid beviljandet av utsläppsrätter
multipliceras de kalkylerade utsläppsrätterna
för undergrupperna C och D med följande koefficienter för
nedskärning:
1) 0,80 för undergrupp C,
2) 0,33 för undergrupp D.
31 d §
Fördelningskriterierna för undergrupp A
De utsläppsrätter som skall beviljas för
anläggningarna i undergrupp A för utsläppshandelsperioden
2008—2012 och som motsvarar ett år beräknas
genom att koefficienten för den industriella processens
genomsnittliga specifika utsläpp multipliceras med koefficienten
för den industriella processens genomsnittliga kapacitetsutnyttjande.
Anläggningarnas genomsnittliga produktionskapacitet år
2007 multipliceras med denna produkt och därefter multipliceras
resultatet med koefficienten för effektivitet för
undergrupp A, 0,95. Utsläppsrätterna för
oljeraffinering beräknas i enlighet med bestämmelserna
i 31 e §.
Koefficienten för det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet
beräknas på fem årsiakttagelser åren
1998—2002 så att den största och minsta koefficienten
lämnas obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde
beräknas på de resterande tre koefficienterna.
Den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp
beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998—2002
så att den största och minsta koefficienten lämnas
obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas
på de resterande tre koefficienterna.
Den genomsnittliga produktionskapaciteten år 2007 grundar
sig på verksamhetsutövarens uppskattning. En ändring
av produktionskapaciteten för år 2007 bör
grunda sig på redan genomförda projekt eller på beslut
som verksamhetsutövaren har fattat och som är
bindande med tanke på realiserandet av ett projekt.
31 e §
Fördelningskriterierna för oljeraffinaderier
De utsläppsrätter som skall beviljas för
oljeraffinering
för
utsläppshandelsperioden 2008—2012
och som motsvarar ett år beräknas genom att den
genomsnittliga bränsleförbrukningen multipliceras
med den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp.
Till detta antal utsläppsrätter fogas den väteproduktionsmängd
som verksamhetsutövaren har uppskattat för år
2007 i ton multiplicerad med talet 5,6. Till det tal som erhålls
på detta sätt skall fogas den mängd koldioxidutsläpp
under 2007 som förorsakas av ökad bränsleförbrukning
i raffinaderiet och är en följd av betydande ändringar
i slutproduktens struktur som sammanhänger med raffinaderiförändringen,
och denna summa skall multipliceras med koefficienten för
effektivitet för undergrupp A, 0,95.
En anläggnings genomsnittliga bränsleförbrukning
beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998—2002
så att det bränsle som använts vid väteproduktionen
under motsvarande tid dras av från årsförbrukningen
och av de erhållna talen lämnas den största
och minsta iakttagelsen obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde
beräknas på de resterande tre iakttagelserna.
Den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp
beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998—2002
så att den största och minsta koefficienten lämnas
obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas
på de resterande tre koefficienterna.
Mängderna koldioxidutsläpp under 2007 som härrör
från väteproduktionen och den ökade bränsleförbrukningen
som sammanhänger med raffinaderiförändringen
grundar sig på verksamhetsutövarens uppskattning.
En ändring av anläggningens verksamhet år
2007 skall grunda sig på redan genomförda projekt
eller beslut som verksamhetsutövaren har fattat och som är
bindande med tanke på realiserandet av ett projekt.
31 f §
Fördelningskriterierna för undergrupp B
De utsläppsrätter som skall beviljas för
anläggningarna i undergrupp B för industrins energiproduktion
och produktionen av el i anslutning därtill för utsläppshandelsperioden 2008—2012
och som motsvarar ett år beräknas genom att den
genomsnittliga bränsleförbrukningen för
industrins energiproduktion och produktionen av el i anslutning
därtill multipliceras med den genomsnittliga koefficienten
för specifika utsläpp. Utsläppsrätterna
för massa- och pappersindustrins, metalltillverkningens
samt den kemiska industrins anläggningar i undergrupp B
beräknas genom att ovan erhållna produkt multipliceras
med den kända relationen mellan kapaciteterna den 1 januari
2007 och den 30 juni 2000 i en industriell process som är
nära anknuten till anläggningens energiproduktion. Det
erhållna talet multipliceras med koefficienten för
effektivitet för undergrupp B, 0,90.
Den genomsnittliga bränsleförbrukningen i
en förbränningsanläggningsenhet beräknas
på fem årsiakttagelser åren 1998—2002
så att den största och minsta iakttagelsen lämnas
obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas
på de resterande tre iakttagelserna. I fråga om
massa- och pappersindustrin beräknas bränsleförbrukningen
endast i fråga om fossila bränslen och torv.
Från den årliga bränsleförbrukningen
i en anläggning som hör till undergrupp B avdras
det kalkylerade bränslebehovet för den kondensel som
anläggningen producerar och härvid används
värdet 0,4 som verkningsgrad. I fråga om produktionen
av kondensel beräknas utsläppsrätterna
i enlighet med fördelningskriterierna för undergrupp
D.
Utsläppsrätterna för produktionen
av kondensel i sådana anläggningar
i massa- och pappersindustrin samt oljeraffineringen som hör
till undergrupp B beräknas i enlighet med fördelningskriterierna
för undergrupp B och det kalkylerade bränslebehovet
för kondenselen avdras inte från årsiakttagelserna
av bränsleförbrukningen. Utsläppsrätterna
för produktionen av kondensel beräknas dock i
enlighet med fördelningskriterierna för undergrupp
D, om en anläggning i massa- och pappersindustrin eller oljeraffineringen
som hör till undergrupp B är planerad för
betydande produktion av kondensel.
Den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp
beräknas på fem årsiakttagelser åren 1998—2002
så att den största och minsta koefficienten lämnas
obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde beräknas
på de resterande tre koefficienterna.
Om en anläggning som hör till undergrupp B har
producerat
fjärrvärme
under
åren 1998—2002,
görs vid beräkningen av utsläppsrätterna
för fjärrvärmen och motsvarande el från kombinerad
produktion en sådan temperaturkorrigering som avses i 31
g § 3 mom. Om i genomsnitt över 20 procent av
värme- och ångproduktionen åren 2002—2005
i en anläggning i undergrupp B har varit produktion av
fjärrvärme, används dessutom koefficienten
för abonnerad effekt vid beräkningen av utsläppsrätterna
för fjärrvärmen och motsvarande el från
kombinerad produktion.
Om en ny förbränningsanläggningsenhet
har tagits i bruk efter 1998 på anläggningsplatsen
för en anläggning som hör till undergrupp
B och den nya anläggningsenhetens andel av den sammanräknade
energiproduktionen på anläggningsplatsen efter
ibruktagandet av enheten är över hälften,
och de ersatta förbränningsanläggningsenheterna
eller största delen av dem kvarstår i drift som
reserv- eller spetslastanläggningar eller motsvarande,
beräknas utsläppsrätterna för
varje anläggning som tagits i bruk före den nya
förbränningsanläggningsenheten separat
så att den utsläppsgrundande perioden för
nya förbränningsanläggningsenheter enligt
31 j § används som utsläppsgrundande
period. I övrigt beräknas utsläppsrätterna
i enlighet med 1—5 mom. Det som föreskrivs i detta
moment tillämpas även när två eller
flera förbränningsanläggningsenheter
samtidigt har uppförts på anläggningsplatsen
efter 1998.
Om det på anläggningsområdet för
en anläggning som hör till undergrupp B har skett
en betydande ändring i uppbyggnaden av energiproduktionen
under åren 1999—2004 så att en förnyad panna,
som har varit reservanläggning, har ändrats till
huvudpanna och dess andel av den sammanräknade energiproduktionen
på anläggningsplatsen efter ändringen
utgör över hälften, kan anläggningens
utsläppsrätter på ansökan av verksamhetsutövaren
beräknas så att som utsläppsgrundande
period för förbränningsanläggningsenheterna
på anläggningsområdet används den
utsläppsgrundande perioden enligt 31 j § för den ändrade
förbränningsanläggningsenheten eller
i fråga om anläggningsändringar som blivit färdiga
efter den 19 augusti 2004 de tolv månader som följer
på färdigställandet av anläggningsändringarna.
I övrigt beräknas utsläppsrätterna
enligt 1—5 mom.
31 g §
Behandlingen av ett fjärrvärmenät
som en helhet
Utsläppsrätterna för anläggningar
i undergrupp C som producerar fjärrvärme för
samma fjärrvärmenät beräknas
så att dessa anläggningar behandlas som en helhet.
De utsläppsrätter som skall beräknas
för fjärrvärmenätet för
utsläppshandelsperioden 2008—2012 och som motsvarar
ett år erhålls genom att den genomsnittliga bränsleförbrukningen
för fjärrvärmenätet multipliceras
med den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp
och den produkt som erhålls på detta sätt
multipliceras med koefficienten för abonnerad effekt.
Den årliga bränsleförbrukningen för
ett fjärrvärmenät erhålls när
den årliga bränsleförbrukningen för
fjärrvärmeproduktionen vid de förbränningsanläggningsenheter
som levererat värme till fjärrvärmenätet
och för den el som producerats i anslutning därtill
räknas samman. Den årliga bränsleförbrukningen
för fjärrvärmeproduktionen vid de förbränningsanläggningsenheter
som producerar värme för fjärrvärmenätet och
för den el som producerats i anslutning därtill
erhålls när bränslena för den årliga
industriella värmeproduktionen och den el som producerats
i anslutning därtill samt den årliga kalkylerade
bränsleförbrukningen för kondensel dras
av från bränsleförbrukningen vid förbränningsanläggningsenheten.
Den årliga bränsleförbrukningen för
kondensel fastställs genom att värdet 0,4 används
som verkningsgrad i fråga om produktionen av kondensel
och genom att förbränningsanläggningsenhetens
bränsleuppdelning under det aktuella året används
som bränsleuppdelning i fråga om kondenselen.
Bränsleförbrukningen för en anläggnings fjärrvärmeproduktion
och för den el som producerats i anslutning därtill
korrigeras så att den motsvarar utomhustemperaturen på lång
sikt genom att den multipliceras med en koefficient som erhålls
när talet 0,65 multipliceras med förhållandet
mellan det genomsnittliga graddagstalet åren 1971—2000
i det storområde där anläggningen är
belägen och det verkliga årliga graddagstalet
för den utsläppsgrundande perioden 1998—2002
och den produkt som erhålls på detta sätt ökas
med 0,35.
Den genomsnittliga bränsleförbrukningen för ett
fjärrvärmenät beräknas på fem årsiakttagelser
som har beräknats enligt 2 och 3 mom. och som
avser åren 1998—2002 så att den största och
minsta iakttagelsen lämnas obeaktad och ett aritmetiskt
medelvärde beräknas på de resterande
tre iakttagelserna.
Den årliga koefficienten för specifika utsläpp för
ett fjärrvärmenät erhålls genom
att koldioxidutsläppen från fjärrvärmenätets
fjärrvärmeproduktion och den el som producerats
i anslutning därtill divideras med den årliga
bränsleförbrukning för fjärrvärmenätet
som fastställts enligt 2 mom. Den genomsnittliga
koefficienten för specifika utsläpp för
ett fjärrvärmenät beräknas på fem årsiakttagelser åren
1998—2002 så att den största och minsta
iakttagelsen lämnas obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde
beräknas på de resterande tre iakttagelserna.
Om en ny förbränningsanläggningsenhet
som producerar baslast för fjärrvärme
byggs i fjärrvärmenätet och den har beviljats
utsläppsrätter i enlighet med fördelningskriterierna
i 28 § innan ett beslut enligt 34 § har fattats
om förslaget till nationell fördelningsplan för
utsläppshandelsperioden 2008—2012, dras de kalkylerade
utsläppsrätter för undergrupp C som i
enlighet med 31 n § skall beräknas för
fjärrvärmeproduktionen i en sådan förbränningsanläggningsenhet
för utsläppshandelsperioden 2008—2012
av från de utsläppsrätter som skall beräknas
för fjärrvärmenätet.
31 h §
Fördelningskriterierna per anläggning i undergrupp
C
De utsläppsrätter som beräknats för
ett fjärrvärmenät i enlighet med 31 g § inriktas
på enskilda verksamhetsutövare i relation till
hur mycket kalkylerade koldioxidutsläpp verksamhetsutövarnas
förbränningsanläggningsenheter i fjärrvärmenätet
har haft under de gemensamma verksamhetsåren 2002—2005.
En verksamhetsutövares kalkylerade koldioxidutsläpp
under de gemensamma verksamhetsåren 2002—2005
erhålls genom att bränsleförbrukningen
för verksamhetsutövarens fjärrvärmeproduktion
och för den el som producerats i anslutning därtill
under de gemensamma verksamhetsåren 2002—2005 multipliceras
med den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp
för fjärrvärmen och den el som producerats
i anslutning därtill åren 1998—2002.
Den genomsnittliga koefficienten för specifika utsläpp
beräknas på basis av koefficienterna för
specifika utsläpp för den sammanlagda fjärrvärmeproduktionen
och den el som producerats i anslutning därtill vid en
verksamhetsutövares anläggningar åren
1998—2002 så att den största och minsta
koefficienten lämnas obeaktad och ett aritmetiskt medelvärde
beräknas på de resterande tre koefficienterna.
Om en verksamhetsutövare i ett fjärrvärmenät
endast har en anläggning, som blivit färdig
1) år 2002, används det aritmetiska medelvärdet
av anläggningens fjärrvärmeproduktion
och den el som producerats i anslutning därtill åren 2003—2004
som koefficient för specifika utsläpp,
2) år 2003, används värdet av anläggningens fjärrvärmeproduktion
och den el som producerats i anslutning därtill år
2004 som koefficient för specifika utsläpp,
3) mellan den 1 januari 2004 och den 19 augusti 2004, används
koefficienten för specifika utsläpp för
anläggningens fjärrvärmeproduktion och
den el som producerats i anslutning därtill under de första
12 månaderna som koefficient för specifika utsläpp.
De utsläppsrätter som beräknats för
en verksamhetsutövare inriktas på verksamhetsutövarens
fjärrvärmeproducerande förbränningsanläggningsenheter
i relation till hur mycket koldioxidutsläpp de
har haft vid produktionen av fjärrvärme och den
el som producerats i anslutning därtill under de för
förbränningsanläggningsenheterna i samma
fjärrvärmenät gemensamma verksamhetsåren
2002—2005. De utsläppsrätter för utsläppshandelsperioden 2008—2012
som skall beviljas för en anläggning i undergrupp
C eller för en del av dess produktion och som motsvarar
ett år erhålls genom att utsläppsrätterna
för förbränningsanläggningsenheterna
i anläggningen i fråga i undergrupp C räknas
samman och summan multipliceras med koefficienten för nedskärning
för undergrupp C, 0,80.
Om i genomsnitt under 20 procent av värme- och ångproduktionen
i en anläggning i ett fjärrvärmenät åren
2002—2005 har varit produktion av fjärrvärme,
beaktas inte koefficienten för abonnerad effekt vid beräkningen
av utsläppsrätterna för anläggningen.
Den inverkan som koefficienten för abonnerad effekt har
beaktas härvid i de övriga anläggningarna
som levererar värme till fjärrvärmenätet
genom att de utsläppsrätter som inte delats ut
i fjärrvärmenätet delas mellan de anläggningar
vars värme- och ångproduktion i genomsnitt har
utgjorts av minst 20 procent fjärrvärmeproduktion
under den utsläppsgrundande perioden 2002—2005.
Fördelningen görs mellan verksamhetsutövarna
vid de aktuella anläggningarna i relation till de kalkylerade
koldioxidutsläppen för förbränningsanläggningsenheterna
i fjärrvärmenätet under de gemensamma
verksamhetsåren 2002—2005.
31 i §
Fördelningskriterierna för undergrupp D och E
De utsläppsrätter som skall beviljas för
anläggningarna i undergrupp D för utsläppshandelsperioden
2008—2012 och som motsvarar ett år beräknas
genom att den genomsnittliga årliga bränsleförbrukningen åren
2000—2003 multipliceras med den genomsnittliga koefficienten
för specifika utsläpp åren 2000—2003
och denna produkt multipliceras med koefficienten för nedskärning
för undergrupp D, 0,33. Det antal utsläppsrätter
som erhålls på detta sätt multipliceras
ytterligare med den anpassningskoefficient som avses i 31 s §.
Bränsleförbrukningen och koefficienten för
specifika utsläpp beräknas som ett aritmetiskt
medelvärde av åren 2000—2003.
De utsläppsrätter som skall beviljas för
anläggningarna i undergrupp E för utsläppshandelsperioden
2008—2012 och som motsvarar ett år beräknas
genom att den genomsnittliga årliga bränsleförbrukningen åren
1998—2002 multipliceras med den genomsnittliga
koefficienten för specifika utsläpp åren
1998—2002 och denna produkt multipliceras med koefficienten
för effektivitet för undergrupp E, 0,90. Bränsleförbrukningen
och koefficienten för specifika utsläpp beräknas
som ett aritmetiskt medelvärde av åren 1998—2002.
Utsläppsrätter beviljas inte för
förbränningsanläggningsenheter med en
tillförd effekt på högst 1 megawatt som är
avsedda för upprätthållande av anläggningens
elsystem vid störningar.
31 j §
Anläggningar
som
blivit
färdiga
åren 1998—2004
För anläggningar eller delar av
dem som blivit färdiga mellan den 1 januari 1998 och den
19 augusti 2004 beviljas utsläppsrätter för
utsläppshandelsperioden 2008—2012 i enlighet med
fördelningskriterierna för den undergrupp som är
i fråga och vid beräkningen används följande medelvärden:
1) för anläggningar eller delar av
dem som blivit färdiga 1998 och som vid utgången
av 2002 hade fyra hela driftår bakom sig dras de största
och minsta årsvärdena av den verkliga bränsleförbrukningen
och de specifika utsläppen i anläggningarna av
vid beräkningen och i beräkningsformeln används
det aritmetiska medelvärdet av de resterande två åren
som medelvärde för bränsleförbrukningen
och de specifika utsläppen,
2) för anläggningar eller delar av
dem som blivit färdiga 1999 och som vid utgången
av 2002 hade tre hela driftår bakom sig inkluderas värdena
för 2003 så att de största och minsta årsvärdena
av den verkliga bränsleförbrukningen och de specifika
utsläppen i anläggningarna dras av vid beräkningen
och i beräkningsformeln används det aritmetiska
medelvärdet av de resterande två åren
som medelvärde för bränsleförbrukningen
och de specifika utsläppen,
3) för anläggningar eller delar av
dem som blivit färdiga 2000 och som vid utgången
av 2004 hade fyra hela driftår bakom sig dras de största
och minsta årsvärdena av den verkliga bränsleförbrukningen
och de specifika utsläppen i anläggningarna av
vid beräkningen och i beräkningsformeln används
det aritmetiska medelvärdet av de resterande två åren
som medelvärde för bränsleförbrukningen
och de specifika utsläppen,
4) för anläggningar eller delar av
dem som blivit färdiga 2001 och som vid utgången
av 2004 hade tre hela driftår bakom sig används
i beräkningsformeln det aritmetiska medelvärdet av
dessa tre år som medelvärde för bränsleförbrukningen
och de specifika utsläppen,
5) för anläggningar eller delar av
dem som blivit färdiga 2002 och som vid utgången
av 2004 hade två hela driftår bakom sig används
i beräkningsformeln det aritmetiska medelvärdet av åren
2003 och 2004 som medelvärde för bränsleförbrukningen
och de specifika utsläppen,
6) för anläggningar eller delar av
dem som blivit färdiga år 2003 används
som utsläppsgrundande period den tolvmånadersperiod
som följer efter det att anläggningen färdigställts
samt den tolvmånadersperiod som följer på denna
period och i beräkningsformeln används det aritmetiska
medelvärdet av dessa jämförelseperioder
som medelvärde för bränsleförbrukningen och
de specifika utsläppen,
7) för anläggningar eller delar av
dem som blivit färdiga mellan den 1 januari 2004 och den 19
augusti 2004 används som utsläppsgrundande period
de 12 månader som följer efter det att förbränningsanläggningsenheten
färdigställts och i beräkningsformeln
används värdena för den utsläppsgrundande
perioden som medelvärde för bränsleförbrukningen
och de specifika utsläppen.
De utsläppsrätter som skall beviljas för
anläggningar i undergrupp D som blivit färdiga mellan
den 1 januari 2000 och den 19 augusti 2004 beräknas med
hjälp av det aritmetiska medelvärdet
av bränsleförbrukningen och koefficienten för
specifika utsläpp under en tidsperiod enligt 1 mom. 3—7
punkten. För anläggningar i undergrupp E som blivit
färdiga mellan den 1 januari 2000 och den 19 augusti
2004 används det aritmetiska medelvärdet av bränsleförbrukningen
och koefficienten för specifika utsläpp under en
period enligt 1 mom. 1—7 punkten.
Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas inte på de delar
av en anläggnings produktion som hänför sig
till undergrupp C.
31 k §
Utsläppshandelsperioden 2008—2012 för
nya deltagare under utsläppshandelsperioden 2005—2007
För sådana nya deltagare under utsläppshandelsperioden
2005—2007 som avses i 27 § 2 mom.
1—5 punkten och som omfattas av det förslag till
nationell fördelningsplan för utsläppshandelsperioden
2008—2012 som avses i 34 § beviljas utsläppsrätter
i enlighet med de fördelningskriterier som föreskrivs
i 31 n §. För anläggningar eller delar
av dem som tagits i kommersiellt bruk före den 19 augusti
2004 beviljas utsläppsrätter dock i enlighet med
fördelningskriterierna i 31 o § 1 mom., med undantag
av förbränningsanläggningsenheter som
hör till undergrupp C. För förbränningsanläggningsenheter eller
delar av dem som hör till undergrupp C och som tagits i
kommersiellt bruk före den 19 augusti 2004 beviljas utsläppsrätter
för produktion som hänför sig till undergrupp
C i enlighet med bestämmelserna i 31 g och 31 h §.
De utsläppsrätter som skall beviljas för
sådana ändringar av en anläggning eller
process i undergrupp A som avses i 27 § 2 mom. 6 punkten och
som har tagits i kommersiellt bruk innan det beslut om förslaget
till nationell fördelningsplan för utsläppshandelsperioden
2008—2012 som avses i 34 § har fattats ingår
i de utsläppsrätter som skall beräknas
i enlighet med de fördelningskriterier som föreskrivs
i 31 d §.
31 l §
Reservering för nya deltagare
I förslaget till nationell fördelningsplan
reserveras en del av utsläppsrätterna för
utsläppshandelsperioden 2008—2012 för
sådana anläggningar och ändringar av
anläggningar som avses i 31 m § 1 mom. (ny
deltagare), som inte ingår i det förslag
till nationell fördelningsplan som avses i 34 § och
som tas i kommersiellt bruk innan utsläppshandelsperioden
har gått ut. Utsläppsrätter beviljas
för den resterande utsläppshandelsperioden från
ingången av den månad som följer på den
då anläggningen eller ändringen av anläggningen
enligt verksamhetsutövarens anmälan har tagits
i kommersiellt bruk. Om en befintlig anläggning börjar
höra till lagens tillämpningsområde och
för den beviljas utsläppsrätter från
den andel som skall reserveras för nya deltagare i enlighet
med 31 m §, beviljas utsläppsrätter från
ingången av den månad som följer på den
då anläggningen började höra
till lagens tilllämpningsområde.
Som en följd av att en anläggnings tillstånd för
utsläpp av växthusgaser har återkallats, överförs
de av anläggningens utsläppsrätter som
inte har registrerats på dess konto i det nationella registret
till den andel som har reserverats för nya deltagare. Om
den andel som har reserverats för nya deltagare för
utsläppshandelsperioden 2008—2012 inte räcker
till för alla de nya deltagare som avses ovan, skall de
nya deltagarna skaffa sig utsläppsrätter av verksamhetsutövarna
i andra anläggningar eller på marknaden. För de
nya deltagare som i enlighet med 40 § har ansökt
om men ännu inte beviljats utsläppsrätter skall
de utsläppsrätter som beviljas anpassas till det
resterande antalet utsläppsrätter så att
en lika stor procentandel dras av från samtligas antal
utsläppsrätter som har beräknats enligt
31 c och 31 n—31 s §.
Den andel som reserverats för nya deltagare kan även
användas i fråga om ändringar som gäller
ett sådant beslut om beviljande av utsläppsrätter
som avses i 37 § och som föranleds av domstolsbeslut
eller annat motsvarande. Ett villkor är att Europeiska
gemenskapernas kommission inte förhindrar att den andel
som reserverats för nya deltagare används för
ovan nämnda ändamål.
Om utsläppsrätter som reserverats för
nya deltagare blir oanvända, kan staten sälja
utsläppsrätterna på marknaden. Beslut
om försäljning av utsläppsrätter
och om villkoren för försäljningen fattas
av statsrådet.
31 m §
Nya deltagare under utsläppshandelsperioden 2008—2012
Av den andel som skall reserveras för nya
deltagare beviljas under utsläppshandelsperioden 2008—2012
utsläppsrätter
1) för en ny anläggning som enligt
2 eller 3 § hör till tillämpningsområdet
för lagen,
2) för en ny förbränningsanläggningsenhet som
byggs i en anläggning som hör till tillämpningsområdet
för lagen,
3) för en anläggning som börjar
höra till lagens tillämpningsområde då den
tillförda effekten i en förbränningsanläggningsenhet
som skall byggas på anläggningsplatsen sammanräknad med
den tillförda effekten hos de förbränningsanläggningsenheter
som redan finns på anläggningsplatsen överstiger
20 megawatt, eller anläggningsplatsens sammanräknade
kapacitet annars överskrider de kapacitetsgränser
som avses i 2 §,
4) för en ny eller befintlig anläggning
vars huvudsakliga syfte är att producera värme
för ett fjärrvärmenät och som
ansluts till ett värmedistributionsnät som betjänar
samhällen, om åtminstone en av anläggningarna
i värmedistributionsnätet har en tillförd
effekt på mer än 20 megawatt och producerar värme
som huvudsakligen skall levereras till fjärrvärmenätet,
5) för en befintlig anläggning med
en effekt på högst 20 megawatt, om anläggningens
huvudsakliga syfte är att producera värme för
ett fjärrvärmenät och den är
en del av ett sådant värmedistributionsnät
som betjänar samhällen och till vilket en ny anläggning
med en tillförd effekt på mer än 20 megawatt
ansluts, vilken producerar värme som huvudsakligen skall
levereras till fjärrvärmenätet,
6) för en ändring av en förbränningsanläggningsenhet
som ökar hela anläggningens tillförda
effekt med 20 megawatt eller minst 10 procent,
7) för en ändring av en anläggning
eller process i undergrupp A som ökar anläggningens
eller processens produktionskapacitet så att ökningen är
minst 10 procent eller större än de gränser
som i bilagan till utsläppshandelsdirektivet nämns
för de anläggningar som omfattas av direktivet,
8) för en ändring av produktionskapaciteten för
massa eller papper till följd av en investering som ökar
anläggningens produktionskapacitet så att ökningen är
minst 10 procent eller mera än 20 ton per dag,
9) för en anläggning som hör
till tillämpningsområdet för denna lag
och vars produktion av värme eller ånga ersätter
produktionen av värme eller ånga i industriella
förbränningsanläggningsenheter eller
andra motsvarande industriella förbränningsprocesser
som inte hör till tillämpningsområdet
för lagen,
10) för en ändring i koldioxidutsläppen
som orsakas av en investering i ett oljeraffinaderi, föranledd
av en strukturförändring i oljeraffineringsindustrin
eller krav i Europeiska gemenskapens lagstiftning, och som ökar
koldioxidutsläppen från hela anläggningen
med minst 3 procent eller 100 000 ton per år.
31 n §
Fördelningskriterierna för nya anläggningar
De utsläppsrätter som skall beviljas för
en sådan ny anläggning eller ändring
av en anläggning som avses i 31 m § 1 mom. 1—4,
6 eller 7 punkten
för
utsläppshandelsperioden 2008—2012
och som motsvarar ett år beräknas som en produkt
av den tillförda effekten i anläggningen eller ändringen
av anläggningen, den årliga utnyttjningstiden
för toppeffekt för den anläggningstyp
som avses i 3 mom. och koefficienten för specifika utsläpp
vid förbränningen av det bränsle som
används som jämförelsebränsle.
Om en anläggning eller ändring av en anläggning är
en ny deltagare som hör till flera av de undergrupper som
anges i 31 a § beräknas utsläppsrätterna
särskilt för varje undergrupp. Den tillförda
effekten i en ny förbränningsanläggningsenhet
fördelas för detta ändamål mellan
industrin, fjärrvärmen, den el som producerats
i anslutning till dessa samt den separata elen. Fördelningen
görs i nämnt syfte utgående från
de effektuppgifter som anges i planeringsgrunderna. Utsläppsrätterna
för den nya anläggningen eller ändringen
av en anläggning erhålls därefter genom
att utsläppsrätterna för de olika undergrupperna
räknas samman. De kalkylerade utsläppsrätterna
för de olika undergrupperna multipliceras med de koefficienter
för effektivitet och nedskärning som föreskrivs
i 31 c §.
Som årliga utnyttjningstider för
toppeffekt för nya anläggningar eller ändringar
av anläggningar används följande värden:
1) separat värmeproduktion i en anläggning för
baslast, om det från tidigare finns en anläggning
för kombinerad produktion av el och värme i fjärrvärmenätet:
2 500 h/a,
2) annan produktion av baslast för fjärrvärme och
till den anknuten el: 4 500 h/a,
3) processindustrins (massa- och pappers-, oljeraffinerings-,
kemi-, metallförädlings- samt byggnadsmaterialindustri)
produktion samt därmed sammanhängande värme-
eller ångproduktion: 7 000 h/a,
4) värme- eller ångproduktion inom övrig
industri: 4 500 h/a,
5) reservpanna för fjärrvärme
eller värme eller ånga inom industrin, gasturbin
för topplast eller en annan motsvarande sporadiskt driven anläggning:
500 h/a,
6) kondenskraftverk: 4 500 h/a.
När antalet utsläppsrätter
beräknas används följande koefficienter
för specifika utsläpp:
1) om anläggningen är planerad för
förbränning av ett flytande eller gasformigt bränsle,
används 54,76 g CO2/MJ som koefficient
för specifika utsläpp,
2) om anläggningen är planerad huvudsakligen
för förbränning av ett fast bränsle,
används 73,39 g CO2/MJ som koefficient
för specifika utsläpp, vilket motsvarar ett blandbränsle
som innehåller 70 procent torv och 30 procent trä,
3) om en ny anläggning eller en ändring
av en anläggning hör till undergrupp A, används
i undergruppen den genomsnittliga verkliga årliga koefficientenförspecifikautsläppåren
1998—2002
för motsvarande process eller del av process.
Utsläppsrätterna för en ändring
av en anläggning i undergrupp A som tas i kommersiellt
bruk före den 1 januari 2008 beviljas i enlighet med fördelningskriterierna
i 1—4 mom. endast till den del utsläppsrätterna
för ändringen av anläggningen inte har
beaktats på basis av anläggningens produktionskapacitet år
2007 i enlighet med de fördelningskriterier som föreskrivs
i 31 d §.
31 o §
Fördelningskriterierna för nya deltagare i
fråga om befintliga anläggningar
De utsläppsrätter som skall beviljas för
sådana befintliga anläggningar eller delar av
dem som avses i 31 m § 3—5 mom. beräknas
enligt de
fördelningskriterier
som
föreskrivs
i 31
d—31 j §. Utsläppsrätterna för
en anläggning eller del av den som tagits i bruk efter
den 19 augusti 2004 beräknas dock enligt de fördelningskriterier
som föreskrivs i 31 n §.
Om en befintlig anläggning eller förbränningsanläggningsenhet
börjar höra till lagens tillämpningsområde
och ansluts till ett fjärrvärmenät där
utsläppsrätter för de anläggningar
i undergrupp C som producerar fjärrvärme för fjärrvärmenätet
har beräknats och beviljats i enlighet med 31 g och 31
h §, beräknas utsläppsrätterna
för den anläggning eller del av anläggning som
börjar höra till lagens tillämpningsområde per
förbränningsanläggningsenhet som ett
aritmetiskt medelvärde av koldioxidutsläppen under
fulla verksamhetsår 1998—2004. De utsläppsrätter
för undergrupp C som motsvarar ett år erhålls
genom att detta tal multipliceras med koefficienten för
nedskärning för undergrupp C, 0,80.
Utsläppsrätterna för sådana
förbränningsanläggningsenheter som avses
i 31 m § 9 punkten och
som ersätter industriella förbränningsanläggningsenheter
eller andra motsvarande industriella förbränningsprocesser
som inte omfattas av denna lag beräknas som ett aritmetiskt
medelvärde av koldioxidutsläppen från
de ersatta industriella förbränningsanläggningsenheterna
eller andra motsvarande industriella förbränningsprocesserna åren
2001—2005. De utsläppsrätter som motsvarar
ett år erhålls genom att detta tal multipliceras
med koefficienten för effektivitet för undergrupp
B, 0,90.
31 p §
Fördelningskriterierna för ändringar
i massa- och pappersfabrikernas produktionskapacitet
Utsläppsrätterna för sådana ändringar
i produktionskapaciteten för massa och papper som avses
i 31 m § 8 punkten beräknas med hjälp
av granskning av energibalansen. Vid granskningen av energibalansen
fastställs investeringens effekter på användningen
av bränslen i fabriksområdet för varje
delprocess och i de olika undergrupper som anges i 31 a §.
De utsläppsrätter för de olika undergrupperna
som motsvarar ett år beräknas genom att ändringen
av bränsleförbrukningen i en undergrupp multipliceras
med den koefficient för specifika utsläpp som
föreskrivs i 31 n § 4 mom. De kalkylerade utsläppsrätterna
för de olika undergrupperna multipliceras med de koefficienter
för effektivitet och nedskärning som föreskrivs
i 31 c §.
Om granskning av energibalansen tillämpas på en
anläggningshelhet med fler än ett tillstånd för
utsläpp av växthusgaser, kan innehavarna av utsläppstillstånden
gemensamt göra en sådan ansökan om beviljande
av utsläppsrätter för en ny deltagare
som avses i 40 §. Om verksamhetsutövarna
inte gör en gemensam ansökan, utsträcker
sig granskningen av energibalansen endast till de verksamheter som
tillståndet gäller.
Om en investering görs i en förbränningsanläggningsenhet
inom massa- och pappersindustrin som hör till undergrupp
B efter det att utsläppsrätter, på grund
av en ökning i produktionskapaciteten för massa
och papper, i enlighet med den granskning av energibalansen som avses
i 1 mom. har beviljats för en annan förbränningsanläggningsenhet
på anläggningsområdet som hör
till undergrupp B, dras de utsläppsrätter som
beviljats tidigare på basis av granskningen av energibalansen
av från de utsläppsrätter som beräknats
för förbränningsanläggningsenheten
enligt de fördelningskriterier som föreskrivs
i 31 n § för en ny anläggning.
Om det på en massa- eller pappersfabriks anläggningsområde
har byggts en sådan ny förbränningsanläggningsenhet
som avses i 31 m § 2 punkten eller om
en förbränningsanläggningsenhet har ändrats
i enlighet med 31 m § 6 punkten, och investeringen har
genomförts och tagits i bruk efter den 19 augusti 2004
och för den har beviljats utsläppsrätter
från den andel som skall reserveras för nya deltagare
i enlighet med 31 n §, dras de utsläppsrätter
som beviljats på detta sätt av från de
utsläppsrätter som beräknats för
samma förbränningsanläggningsenhet på basis
av en granskning av energibalansen i enlighet med 1 mom.
31 q §
Fördelningskriterierna för ändringar
i oljeraffinaderier
I fråga om en sådan ökning av koldioxidutsläppen
från ett oljeraffinaderi som avses i 31 m § 10
punkten och som orsakas av en investering, föranledd av
en strukturförändring i oljeraffineringen eller
av Europeiska gemenskapens lagstiftning, vilken inte ökar
produktionsanläggningarnas totala produktionskapacitet,
fastställs ändringen av koldioxidutsläppen
med hjälp av granskning av energibalansen i samband med
investeringsbeslutet. Vid beräkningen av utsläppsrätterna
för en ny deltagare används den ändring av
koldioxidutsläppen som fastställts med hjälp av
granskningen av energibalansen. De utsläppsrätter
för en ändring i ett oljeraffinaderi som motsvarar
ett år beräknas utgående från
den årliga ökningen av koldioxidutsläppen.
De kalkylerade utsläppsrätterna för de
olika undergrupperna multipliceras med de koefficienter för
effektivitet som föreskrivs i 31 c §.
Om en investering görs i en förbränningsanläggningsenhet
i ett oljeraffinaderi som hör till undergrupp B efter det
att utsläppsrätter, på grund av en ökning
av oljeraffinaderiets koldioxidutsläpp, i enlighet med
den granskning av energibalansen som avses i 1 mom. har beviljats för
en annan förbränningsanläggningsenhet
på anläggningsområdet som hör
till undergrupp B, dras de utsläppsrätter som
beviljats tidigare på basis av granskningen av energibalansen
av från de utsläppsrätter som beräknats
för förbränningsanläggningsenheten
enligt de fördelningskriterier som föreskrivs
i 31 n § för en ny anläggning.
Om det på ett oljeraffinaderis anläggningsområde
har byggts en sådan ny förbränningsanläggningsenhet
som avses i 31 m § 2 punkten eller om en förbränningsanläggningsenhet
har ändrats i enlighet med 31 m § 6 punkten, och
investeringen har genomförts och tagits i bruk efter den
19 augusti 2004 och för den har beviljats utsläppsrätter
från den andel som skall reserveras för nya deltagare
i enlighet med 31 n §, dras de utsläppsrätter
som beviljats på detta sätt av från de
utsläppsrätter som beräknats för
samma förbränningsanläggningsenhet på basis
av granskningen av energibalansen i enlighet med 1 mom.
31 r §
Jämkning av antalet utsläppsrätter
De kalkylerade utsläppsrätterna
kan på ansökan av verksamhetsutövaren
jämkas uppåt, om fördelningskriterierna
för utsläppsrätterna av följande
skäl leder till en uppenbar oskälighet för
enskilda anläggningar jämfört med konkurrerande
verksamhetsutövare som hör till samma undergrupp:
1) behandlingen av ett fjärrvärmenät
som en helhet i enlighet med 31 g § leder till att den
el som producerats i en kombianläggning som tagits i bruk
1998 eller därefter inte beaktas till fullo vid fastställandet
av utsläppsrätter för anläggningen,
eller
2) anläggningens produktion försvåras
märkbart under den utsläppsgrundande perioden
på grund av en exceptionell händelse eller en
annan därmed jämförbar orsak.
De kalkylerade utsläppsrätterna kan på ansökan
av verksamhetsutövaren jämkas neråt,
om de uppgifter som används vid beräkningen av
utsläppsrätterna inte motsvarar anläggningens
senare verkliga drift och fördelningskriterierna leder
till oskälighet för en enskild anläggning
jämfört med verksamhetsutövare som hör
till samma undergrupp eller de utsläpp som uppskattats för
anläggningen åren 2008—2012. De kalkylerade
utsläppsrätterna kan på ansökan
av verksamhetsutövaren jämkas neråt även
av något annat skäl som verksamhetsutövaren
anger.
Utsläppsrätterna för en enskild anläggning kan
utan ansökan av verksamhetsutövaren jämkas
neråt, om Europeiska gemenskapernas kommission vid bedömningen
av huruvida förslaget till nationell fördelningsplan
kan godkännas kräver att det antal utsläppsrätter
som i förslaget till fördelningsplan avses bli
beviljat för verksamhetsutövarens anläggning
måste minskas på grund av Europeiska gemenskapens
bestämmelser om statligt stöd.
Verksamhetsutövaren skall vid ansökan om utsläppsrätter
presentera motiveringar till en sådan jämkning
som avses i 1 och 2 mom.
31 s §
Anpassning av antalet utsläppsrätter till
det totala antalet
Om det totala antalet utsläppsrätter
per anläggning beräknat enligt de fördelningskriterier som
föreskrivs i 31 d—31 k § och efter jämkning
enligt 31 r § och utan det antal som skall reserveras
för nya deltagare är större eller mindre än
det totala antalet utsläppsrätter som bestäms
i förslaget till nationell fördelningsplan och
beslutet om beviljande av utsläppsrätter, anpassas utsläppsrätterna
per anläggning i undergrupp D till det godkända
totala antalet på så sätt att
1) från det totala antalet utsläppsrätter
dras det antal utsläppsrätter av som skall reserveras för
nya deltagare och det härvid erhållna resultatet
minskas med summan av de utsläppsrätter som skall
beräknas utgående från 31 d—31
k och 31 r §,
2) det antal utsläppsrätter som beräknats
enligt 1 punkten fogas till det antal utsläppsrätter som
i enlighet med 31 i § 1 mom., 31 j § 2
mom. och 31 k § har beräknats för undergrupp
D och den summa som erhållits på detta sätt
divideras med det antal utsläppsrätter som beräknats
för undergrupp D i enlighet med 31 i § 1 mom., 31 j § 2
mom. och 31 k §,
3) med det relationstal som erhålls enligt 2 punkten
(anpassningskoefficienten) multipliceras de utsläppsrätter
som erhållits för undergrupp D i enlighet med
fördelningskriterierna i 31 i § 1
mom., 31 j § 2 mom. eller 31 k §.
När de antal utsläppsrätter som avses
i 1 mom. fastställs beaktas inte den anpassningskoefficient
som skall tillämpas på antalet utsläppsrätter
för undergrupp D. Om antalet kalkylerade utsläppsrätter
för en anläggning jämkas i enlighet med
31 r § och jämkningen gäller en del av
en anläggnings produktion som hör till undergrupp
D, beaktas vid fastställandet av utsläppsrätter
för undergrupp D, vilka avses i 1 mom., det jämkade
antalet utsläppsrätter för undergrupp
D.
Anpassningskoefficienten tillämpas även när utsläppsrätter
beviljas av det antal utsläppsrätter som skall
reserveras för nya deltagare för sådana
anläggningar i undergrupp D eller delar av dessa anläggningars
produktion som tagits i kommersiellt bruk före den 19 augusti
2004 och för vilka utsläppsrätterna beräknas
på basis av 31 o § 1 mom. enligt de fördelningskriterier
som föreskrivs i 31 i § 1 mom. eller 31 j § 2
mom.
31 t §
Det maximala antalet projektmekanismer som får användas
under utsläppshandelsperioden 2008—2012
Under utsläppshandelsperioden 2008—2012 skall
i förslaget till nationell fördelningsplan fastställas
en procentandel som anger till högst hur stor andel av
de kalkylerade utsläppsrätterna för en
enskild anläggning för hela utsläppshandelsperioden
en verksamhetsutövare kan använda projektenheter
för att fullgöra sin skyldighet enligt 49 § 1
mom. När procentandelen fastställs beaktas Kyotoprotokollet
till klimatkonventionen och de krav som ingår i de beslut
som meddelats med stöd av Kyotoprotokollet och enligt vilka
användningen av mekanismer skall vara supplementär
till de nationella åtgärderna.
Det maximala antalet beräknas utgående från de
kalkylerade utsläppsrätter enligt 31 d—31
r § på vilka det inte har tillämpats
undergruppsspecifika koefficienter för effektivitet eller
för nedskärning enligt 31 c § och inte
heller anpassningskoefficienter. Den procentandel som skall fastställas
utgående från antalet kalkylerade utsläppsrätter
för en anläggning är lika stor för
alla anläggningar.
32 §
Beredningen av förslaget till nationell fördelningsplan
Handels- och industriministeriet bereder förslaget
till nationell fördelningsplan i samarbete med de ministerier
som saken gäller.
Ministeriet skall vid beredningen av förslaget till
fördelningsplan bereda verksamhetsutövare samt
myndigheter och övriga, vilkas verksamhet eller intresse
särskilt berörs av förslaget, en möjlighet
att avge utlåtande om det. Allmänheten skall dessutom
informeras om förslaget på så sätt
att den ges en möjlighet att föra fram sina åsikter.
Vid hörandet och framförandet av åsikter är
det möjligt att yttra sig om de frågor som avses
i 35 § 1—5, 7 och 8 punkten samt om de anläggningar
som inbegrips i förslaget till fördelningsplan.
Verksamhetsutövaren skall för förslaget
till nationell fördelningsplan tillställa handels-
och industriministeriet nödvändiga uppgifter om
anläggningen, dess verksamhet och källor till
koldioxidutsläpp samt om användningen av anläggningen
och om dess utsläpp. När det gäller de
utsläppsrätter per anläggning som verksamhetsutövarna
avses bli beviljade tillämpas på beredningen förvaltningslagens
(434/2003) bestämmelser om utredning av ärenden
och hörande av parter.
33 §
Ansökan om utsläppsrätter
Verksamhetsutövaren skall ansöka om utsläppsrätter
genom en ansökan som ställs till statsrådet.
Verksamhetsutövare som i enlighet med 10 § 2 mom.
gemensamt har ansökt om utsläppstillstånd
skall ansöka gemensamt om utsläppsrätter.
I ansökan skall anges till vilka delar de uppgifter
som verksamhetsutövaren lämnat in för beredningen
av förslaget till nationell fördelningsplan har ändrats.
I ansökan anges inte det antal utsläppsrätter
ansökan gäller. Närmare bestämmelser
om innehållet i ansökan utfärdas genom
förordning av statsrådet.
För utsläppshandelsperioden 2008—2012 skall
ansökan ges in inom två månader efter
denna lags ikraftträdande. För de följande
utsläppshandelsperioderna skall ansökan ges in
senast 15 månader innan utsläppshandelsperioden
börjar.
34 §
Statsrådets beslut om förslaget till nationell
fördelningsplan
Statsrådet fattar beslut om förslaget till
nationell fördelningsplan.
Beslutet om förslaget till nationell fördelningsplan
för
utsläppshandelsperioden 2008—2012
fattas omedelbart efter det att denna lag har trätt i kraft.
Beslut för följande utsläppshandelsperioder
fattas minst 18 månader innan varje utsläppshandelsperiod
börjar.
35 §
Innehållet i förslaget till nationell fördelningsplan
Av statsrådets beslut skall framgå
1) det totala antalet utsläppsrätter jämte
motiveringar,
2) metoden för fördelning av utsläppsrätter,
3) fördelningskriterierna för utsläppsrätter jämte
motiveringar,
4) antalet utsläppsrätter som skall reserveras för
nya deltagare,
5) fördelningskriterierna för de utsläppsrätter som
skall fördelas på nya deltagare jämte
motiveringar,
6) en förteckning över anläggningar
och de utsläppsrätter som avses bli beviljade
var och en av dem jämte motiveringar,
7) vilken del av det totala antalet utsläppsrätter
som årligen bokförs på det konto för
verksamhetsutövarnas respektive anläggning som finns
i det nationella registret,
8) kriterierna för fastställande av det totala antalet
projektenheter som en verksamhetsutövare kan
använda för att fullgöra den skyldighet
som föreskrivs i 49 § 1 mom.,
9) hur de åsikter och yttranden som framfördes över
förslaget har beaktats.
38 §
Beslut om beviljande av utsläppsrätter
Av beslutet om beviljande av utsläppsrätter skall
framgå
1) de faktorer som avses i 35 § 1—5,
7, 8 och 9 punkten justerade,
2) de eventuella ändringar som Europeiska gemenskapernas
kommission har föreslagit i det nationella förslaget,
3) anläggningarna samt de utsläppsrätter
som skall beviljas dem jämte motiveringar,
4) det maximala antalet projektenheter verksamhetsutövarna
kan använda i varje enskild anläggning för
att fullgöra sin skyldighet enligt 49 § 1
mom. under hela utsläppshandelsperioden.
40 §
Ansökan om beviljande av utsläppsrätter
till en ny deltagare
En ny deltagare skall ansöka om utsläppsrätter
genom en ansökan som ställs till handels- och industriministeriet.
Ansökan skall lämnas in till handels- och industriministeriet
tidigast tolv och senast sex månader före den
tidpunkt från vilken den nya deltagaren skall börja
använda de utsläppsrätter ansökan
gäller.
I ansökan skall följande uppgifter
anges:
1) en utredning av den nya anläggningen och verksamheten
i den eller av en ändring av anläggningen,
2) tidpunkten då anläggningen eller ändringen
av den tas i kommersiellt bruk,
3) övriga uppgifter som behövs för
beräkning av antalet utsläppsrätter.
Närmare bestämmelser om uppgifternas innehåll
meddelas genom förordning av statsrådet.
41 §
Beslut om beviljande av utsläppsrätter för
en ny deltagare
En ny deltagare beviljas utsläppsrätter
av handels- och industriministeriet. Av beslutet skall framgå
1) det maximala antalet utsläppsrätter
som har beviljats den nya deltagaren och motiveringar till detta,
2) vilken andel av det totala antalet utsläppsrätter
som årligen skall bokföras på anläggningens
konto i det nationella registret,
3) det maximala antalet projektenheter verksamhetsutövaren
kan använda under hela utsläppshandelsperioden
för att fullgöra sin skyldighet enligt 49 § 1
mom.
Utsläppsrätter beviljas för den resterande
utsläppshandelsperioden från början av
den månad som följer på den då anläggningen
eller ändringen av anläggningen enligt verksamhetsutövarens
anmälan har tagits i kommersiellt bruk. Fördröjs
det kommersiella ibruktagandet från den tidpunkt som meddelas
i verksamhetsutövarens ansökan, registrerar utsläppshandelsmyndigheten
utsläppsrätter på verksamhetsutövarens
konto för ifrågavarande anläggning i
det nationella registret endast till det antal som motsvarar de
utsläppsrätter som skall beräknas för tiden
mellan ingången av den månad som följer på det
faktiska ibruktagandet och utgången av utsläppshandelsperioden.
Om en befintlig anläggning börjar höra
till lagens tillämpningsområde och för
den beviljas utsläppsrätter från den andel
som skall reserveras för nya deltagare i enlighet med 27
och 31 l §, beviljas utsläppsrätter från
ingången av den månad som följer på den
då anläggningen började höra
till lagens tillämpningsområde.
Om ansökan inte har lämnats in inom den i 40 § 1
mom. utsatta tidsfristen på sex månader innan
en anläggning eller ändring av en anläggning
tas i kommersiellt bruk eller en anläggning annars börjar
höra till lagens tillämpningsområde,
beviljas utsläppsrätter från ingången
av den sjätte månaden efter det att ansökan
lämnats in. Om fördröjningen av ansökan
beror på en godtagbar osäkerhet när det
gäller tillämpningen av lagen, kan utsläppsrätter
beviljas från den tidpunkt som avses i 2 mom.
En förutsättning för att utsläppsrätterna
skall beviljas är att anläggningen har beviljats
tillstånd till utsläpp av växthusgaser
eller att tillståndet har ändrats eller justerats
till följd av en ändring av anläggningen.
Beslutet skall delges verksamhetsutövaren samt tillställas
utsläppshandelsmyndigheten. Handels- och industriministeriet
offentliggör beslutet elektroniskt.
49 §
Skyldighet att överlämna utsläppsrätter
och utsläppsrätternas giltighet
Det antal utsläppsrätter som motsvarar de
utsläpp som varje anläggning har gett upphov till under
föregående kalenderår och som har kontrollerats
i enlighet med 7 kap. skall verksamhetsutövaren årligen
senast den 30 april överlämna till det register
som avses i 42 §. Bestämmelserna i 5 § i
lagen om beräknande av laga tid (150/1930) tillämpas
inte på tidsfristen.
Verksamhetsutövaren kan uppfylla sin skyldighet enligt
1 mom. genom att överlämna de utsläppsrätter
som den behöriga myndigheten i Finland eller i en annan
stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
har beviljat eller utsläppsrätter som har beviljats
i tredjeland, om utsläppsrätterna i tredjeland
har erkänts i enlighet med artikel 25 i utsläppshandelsdirektivet.
Verksamhetsutövaren kan fullgöra sin skyldighet
enligt 1 mom. genom att använda högst det maximala
antal projektenheter som fastställts i det beslut om beviljande
av utsläppsrätter som avses i 38 och 41 §,
på det sätt som bestäms i 51 d §.
Utsläppsrätterna är i kraft för
fullgörande av skyldigheterna under den utsläppsperiod
för vilken de har beviljats med ett beslut enligt 37 eller 41 § eller
ett motsvarande beslut i en annan stat som hör till Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet.
6 a kap.
Användning av projektenheter
51 a §
Deltagande i projektverksamhet samt annat förvärvande
av projektenheter
För att fullgöra sin skyldighet enligt 49 § 1 mom.
kan verksamhetsutövaren använda projektenheter
som han har förvärvat genom projektverksamhet
som han deltar i eller som verksamhetsutövaren har förvärvat
på något annat sätt.
Verksamhetsutövaren vid en anläggning som omfattas
av tillämpningsområdet för denna lag kan
delta i projektverksamhet som har godkänts i ett förfarande
om vilket föreskrivs särskilt.
51 b §
Projektverksamhet som genomförs i Finland
Utsläppsminskningsenheter kan inte utfärdas för
minskning eller begränsning av utsläpp från en
anläggning som omfattas av tillämpningsområdet
för denna lag.
51 c §
Rätt att använda projektenheter
Under utsläppshandelsperioden 2005—2007 kan
en verksamhetsutövare använda certifierade utsläppsminskningar
för att fullgöra sin skyldighet enligt 49 § 1
mom. under förutsättning att den oberoende transaktionsförteckning
som klimatkonventionens sekretariat upprätthåller
och som följer Kyotoprotokollet är i användning.
Under utsläppshandelsperioden 2008—2012 och
därpå följande utsläppshandelsperioder
kan verksamhetsutövaren för att fullgöra
sin skyldighet enligt 49 § 1 mom. använda högst
det maximala antal projektenheter som fastställts genom ett
beslut om beviljande av utsläppsrätter enligt 38
eller 41 §.
Verksamhetsutövaren kan dock inte använda projektenheter
som genererats genom markanvändning, förändrad
markanvändning och skogsbruksverksamhet. Verksamhetsutövaren kan
inte heller använda certifierade utsläppsminskningsenheter
som genererats genom kärnkraftsprojekt under utsläppshandelsperioden 2005—2007
eller projektenheter som genererats genom kärnkraftsprojekt
under utsläppshandelsperioden 2008—2012.
51 d §
Överlåtelse av projektenheter för
fullgörande av skyldighet
En verksamhetsutövare som använder projektenheter
för att fullgöra sin skyldighet enligt 49 § 1
mom. skall överföra projektenheter från sitt
depåkonto i det nationella registret till det statliga
depåkontot i registret på det sätt som
bestäms i kommissionens registerförordning.
Under utsläppshandelsperioden 2008—2012 och
därpå följande utsläppshandelsperioder
godkänner utsläppshandelsmyndigheten att högst det
maximala antal projektenheter används som fastställts
genom ett sådant beslut om beviljande av utsläppsrätter
som avses i 38 eller 41 §.
Utsläppshandelsmyndigheten skall senast vid utgången
av den juni månad som följer på användningen
annullera sådana certifierade utsläppsminskningar
som verksamhetsutövarna har använt för
att fullgöra sina skyldigheter under utsläppshandelsperioden
2005—2007.
51 e §
Utredning om projektenheternas ursprung
Verksamhetsutövaren är skyldig att säkerställa
att de projektenheter som används i enlighet med 51 d § inte
härstammar från sådan verksamhet som
avses i 51 c § 3 mom. Verksamhetsutövaren
skall på utsläppshandelsmyndighetens begäran
lämna in en utredning om projektenheternas ursprung. Utsläppshandelsmyndigheten kan
förhindra användningen av projektenheterna till
dess att den har fått en utredning om projektenheternas
ursprung.
53 §
Kontrollör som skall användas
Verksamhetsutövaren skall vid kontrollen av utsläppsrapporten
använda en kontrollör som har godkänts
i Finland med stöd av denna lag.
54 a §
Bedömning av utsläppsmängden i en
situation där ett fel förekommit
Utsläppshandelsmyndigheten skall bedöma vilken
verkan en felaktig övervakning kan ha haft på de
totala utsläppsmängderna från en anläggning,
om de krav på övervakning av utsläpp som
ingår i tillståndsbeslutet för anläggningen och
som avses i 10 § 4 mom. 1 punkten inte har följts
vid övervakningen av anläggningens utsläpp,
och om kraven inte kan följas retroaktivt i samband med
att utsläppsrapporten utarbetas. Bedömningen görs
i ton koldioxidekvivalenter och den skall motiveras.
55 a §
Kontrollör som godkänts i en annan stat
Utsläppshandelsmyndigheten godkänner
en kontrollör som har godkänts vid genomförandet av
utsläppshandelsdirektivet i en annan stat som hör
till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om
1) kontrollören i en annan stat som hör
till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet har ackrediterats
för kontroll enligt utsläppshandelsdirektivet,
2) verksamheten utövas i form av en sammanslutning.
I beslutet om godkännande fastställs kontrollörens
behörighetsområde och ställs vid behov också andra
icke-diskriminerande villkor som gäller verksamheten, genom
vilka säkerställs att uppgifterna sköts
korrekt.
57 §
Återkallande av godkännandet av en kontrollör
Uppfyller en kontrollör inte kraven enligt 55 eller
55 a § eller handlar denne väsentligt i strid med
denna lag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser
eller med villkoren i beslutet om godkännande, skall utsläppshandelsmyndigheten
uppmana kontrollören att rätta sin verksamhet
inom en utsatt tid. Utsläppshandelsmyndigheten kan återkalla
ett godkännande, om kontrollören inte inom utsatt
tid har fått sin verksamhet att stämma överens
med denna lag eller med stöd av den utfärdade
bestämmelser samt med tillståndsvillkoren.
61 §
Insyns- och granskningsrätt
Utan hinder av den sekretess som föreskrivs i lagen
om offentlighet i myndigheternas verksamhet har utsläppshandelsmyndigheten
rätt att från det datasystem för miljövårdsinformation som
avses i 27 § i miljöskyddslagen och av verksamhetsutövarna
och kontrollörerna få de uppgifter som är
nödvändiga för övervakningen
och för verkställandet av denna lag.
Utan hinder av den sekretess som föreskrivs i lagen
om offentlighet i myndigheternas verksamhet har handels- och industriministeriet
rätt att av utsläppshandelsmyndigheten, från
det datasystem för miljövårdsinformation
som avses i 27 § i miljöskyddslagen och av verksamhetsutövarna
få de uppgifter som är nödvändiga
för verkställandet och uppföljningen
av denna lag.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
64 a §
Påföljder vid försummelse av ursprungsbegränsningarna
Om det av en sådan utredning som verksamhetsutövaren
lämnar in och som avses i 51 e § eller på något
annat sätt framgår att verksamhetsutövarens
projektenheter härstammar från sådan verksamhet
som avses i 51 c § 3 mom., skall utsläppshandelsmyndigheten
förhindra att projektenheterna används och förplikta
verksamhetsutövaren att överlämna ett
motsvarande antal utsläppsrätter eller överlåta
godtagbara projektenheter inom den tid som utsläppshandelsmyndigheten
sätter ut.
Utsläppshandelsmyndigheten skall tills vidare låta
bli att besluta om en överskridningsavgift till ett belopp
som svarar mot de projektenheter som den begäran om utredning
som avses i 51 e § eller det beslut som
avses i 1 mom. gäller. En överskridningsavgift
skall fastställas om verksamhetsutövaren inte överlämnar
utsläppsrätterna eller överlåter
godtagbara projektenheter inom den tid som utsläppshandelsmyndigheten
har satt ut.
67 §
Utsläppshandelsförseelse
Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
1) försummar att ansöka om tillstånd
enligt 7 § för utsläpp av växthusgaser,
2) försummar
att
göra
anmälan
enligt 11—13 § eller
anmäler felaktiga uppgifter,
3) försummar att lämna in de uppgifter som avses
i 32 § 3 mom. eller lämnar in felaktiga uppgifter
för förslaget till nationell fördelningsplan
eller för beslutet om beviljande av utsläppsrätter,
4) använder utsläppsminsknings- eller
projektenheter i strid med 51 c § eller försummar
att i enlighet med 51 e § lämna in en utredning
om projektenheternas ursprung till utsläppshandelsmyndigheten,
eller
5) försummar att förete de handlingar
och registreringar som avses i 61 § 3 mom.,
skall, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs
någon annanstans i lag, för utsläppshandelsförseelse dömas
till böter.
Den som bryter mot ett förbud eller åläggande
som har fastställts med stöd av denna lag och förenats
med vite, kan lämnas obestraffad för samma gärning.
71 §
Sökande av ändring i ett beslut av statsrådet
och handels- och industriministeriet
I ett beslut om beviljande av utsläppsrätter som
statsrådet har fattat med stöd av 37 § och
i ett beslut om extra utsläppsrätter som statsrådet fattat
i enlighet med 31 § söks ändring genom besvär
hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt
som bestäms i förvaltningsprocesslagen. I ett
beslut av statsrådet får ändring inte
sökas till den del beslutet gäller det totala
antalet utsläppsrätter, den andel som skall reserveras
för nya deltagare eller den procentandel som avses i 31 t § och
som skall fastställas för användningen
av projektenheter.
I ett beslut om beviljande av utsläppsrätter
för nya deltagare som handels- och industriministeriet
har fattat med stöd av 41 § söks ändring
genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen
på det sätt som bestäms i förvaltningsprocesslagen. I
ett beslut av ministeriet får ändring inte sökas till
den del beslutet gäller tillräckligheten i fråga om
den andel som har reserverats för nya deltagare eller den
procentandel som avses i 31 t § och som skall fastställas
för användningen av projektenheter.
Högsta förvaltningsdomstolen skall behandla besvären
i brådskande ordning.
Ett beslut av statsrådet och handels- och industriministeriet
skall följas trots att ändring har sökts.
De befogenheter att avbryta eller förbjuda verkställandet
eller annars bestämma om verkställandet som med
stöd av förvaltningsprocesslagen ankommer på fullföljdsdomstolen
tilllämpas inte på verkställandet av
beslutet.