Allmänna bestämmelser
1 §
Tillämpningsområde
Denna lag gäller preskription av skulder. Med skulder
avses i denna lag penningskulder och andra förpliktelser.
Denna lag tillämpas inte på
1) skatter, offentliga avgifter eller andra penningfordringar
som kan drivas in genom utsökning utan dom eller beslut,
2) böter, förverkandepåföljder
eller andra straffrättsliga påföljder
och inte heller på vite eller på hot om tvångsutförande
eller avbrytande,
3) pensioner, ersättningar, bidrag och stöd
eller andra förmåner som betalas med stöd
av pensions- eller sociallagstiftningen, på grundval av lagstadgad
försäkring eller av offentliga medel, eller på
4) underhållsbidrag som avses i lagen om underhåll
för barn (704/1975) eller på kommuners regressfordringar
som grundar sig på underhållsstöd till
barn enligt lagen om underhållstrygghet (671/1998).
2 §
Förhållandet till specialbestämmelser
Om det i någon annan lag finns avvikande specialbestämmelser
om preskriptionstiden eller annat som hänför sig
till preskription av skulder, gäller de i stället
för denna lag. Om borgenären kan framställa
krav som har olika ansvarsgrunder, tillämpas preskriptionstiden
enligt specialbestämmelsen endast på skulder som
har sin grund i lagen i fråga.
Även om en specialbestämmelse annars tilllämpas
på preskriptionen av en skuld, preskriberas skulden enligt
denna lag efter det att beträffande skulden givits en lagakraftvunnen
dom eller någon annan utsökningsgrund som kan
verkställas som en lagakraftvunnen dom.
Vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. gäller i tillämpliga
delar sådana specialbestämmelser enligt vilka
en talan som gäller en skuld måste väckas
inom utsatt tid. Tiden för väckande av talan kan
dock avbrytas endast genom en avbrytande åtgärd
enligt 11 §. Om borgenären har förlorat
sin rätt att väcka talan, anses skulden ha preskriberats
på det sätt som föreskrivs i denna lag.
3 §
Lagens tvingande natur
Avvikelser från denna lag får inte göras
genom avtal till nackdel för gäldenären.
Avvikelser från denna lag får inte heller
göras till nackdel för en konsument eller enskild borgensman
eller enskild pantsättare genom ett avtal där
det bestäms att en främmande stats lag skall tillämpas
på en skuld, om denna lag annars skall tillämpas
på skulden.
Preskriptionstiden och dess början
4 §
Den allmänna preskriptionstiden
En skuld preskriberas tre år efter en tidpunkt som
bestäms i 5—7 §, om preskriptionen inte
har avbrutits före det.
5 §
Preskriptionstidens början när förfallodagen är avtalad
Preskriptionstiden räknas från förfallodagen, om
förfallodagen är på ett för
gäldenären bindande sätt bestämd
i förväg.
Om betalning av en skuld före den bestämda förfallodagen
kan yrkas med anledning av gäldenärens avtalsbrott
eller av någon annan orsak, börjar preskriptionstiden
löpa när skulden har förfallit till betalning
till följd av uppsägningsåtgärder.
6 §
Preskriptionstidens början när förfallodagen
för en köpesumma inte är bestämd
Om förfallodagen för en köpesumma
eller något annat vederlag inte har bestämts i
förväg på ett bindande sätt,
börjar preskriptionstiden löpa när säljaren
har överlämnat köpeobjektet till köparen
eller när någon annan avtalspart som är borgenär
har fullgjort sin egen prestationsskyldighet.
7 §
Preskriptionstidens början och maximilängd
vid ersättningar
Preskriptionstiden för skadestånd
och gottgörelse av annat slag börjar
löpa,
1) när det gäller ersättning
för avtalsbrott, då köparen har upptäckt
felet eller bristen i köpeobjektet eller då någon
annan avtalspart som är borgenär har eller borde
ha upptäckt en felaktighet i fullgörandet av avtalet,
2) när det gäller skadestånd
som grundar sig på ett ombuds, en företrädares
eller någon annan uppdragstagares fel eller försummelse,
då uppdragstagaren har lämnat sin redovisning
eller, om skadeståndsgrunden inte framgår av de
redovisade uppgifterna, då huvudmannen har eller borde
ha upptäckt felet eller försummelsen,
3) när det gäller skadestånd
som grundar sig på något annat än ett
avtalsförhållande, då den skadelidande
fick kännedom om eller borde ha känt till skadan
och vem som ansvarar för skadan,
4) när det gäller återbäring
av obehörig vinst, då den som kan framställa
ett sådant krav fick kännedom om eller borde ha
känt till att en betalning skett av misstag, att ett avtal är
ogiltigt eller att något annat har skett som har lett till
att det uppstått obehörig vinst som skall återbäras och
vem som fått den obehöriga vinsten.
Preskriptionen av ett skadestånd eller någon annan
skuld som avses i 1 mom. måste dock avbrytas innan tio år
har gått från avtalsbrottet eller från
den händelse som har orsakat skadan eller lett till uppkomsten
av obehörig vinst. Denna tidsfrist begränsar dock
inte den skadelidandes rätt att kräva ersättning
för person- eller miljöskador.
En skuld som grundar sig på ett brott anses varken
med stöd av denna eller någon annan lag vara preskriberad
så länge åtal kan väckas för brottet
eller så länge brottmålet är
anhängigt vid domstol.
8 §
Preskriptionstiden i andra fall
När det är fråga om en skuld på obestämd
tid eller vars uppkomst är villkorlig eller någon
annan skuld där preskriptionstidens början inte
bestäms med stöd av 5—7 §, preskriberas
skulden tio år efter det att förpliktelsens rättsgrund
uppkom, om inte preskriptionen har avbrutits före det.
Efter att skulden har förfallit till betalning på grund
av borgenärens yrkande eller av något annat skäl
iakttas dock en treårig preskriptionstid, som räknas
från förfallodagen.
9 §
Insättningar preskriberas inte
Insättningar som en depositionsbank tagit emot och
andra medel som tagits emot från allmänheten och
som skall återbetalas på anfordran samt
de räntor som betalats på dem preskriberas inte.
Avbrytande av preskription
10 §
Icke-formbundna åtgärder som avbryter preskription
Preskriptionen av en skuld avbryts, om
1) parterna kommer överens om betalningsarrangemang,
säkerheter eller andra ändringar i villkoren för
skulden eller om att preskriptionen har avbrutits,
2) gäldenären betalar eller på något
annat sätt erkänner sin skuld till borgenären,
eller
3) borgenären kräver prestation av
gäldenären eller på något annat
sätt påminner gäldenären om
skulden.
För att preskriptionen av en skuld skall avbrytas krävs
att skulden preciseras när åtgärden för att
avbryta preskriptionen vidtas. Är det fråga om
skadestånd eller gottgörelse som avses i 7 §, skall
av borgenärens påminnelse så tydligt
som skäligen kan krävas framgå grunden
för skulden samt beloppet, om gäldenären
inte har kännedom om dem.
11 §
Rättsliga åtgärder som avbryter preskription
Preskriptionen av en skuld avbryts på det
sätt som anges i 2 mom., om
1) borgenären väcker talan angående
fordran mot gäldenären eller i fråga
om fordran framställer ett krav vid domstol, konsumentklagonämnden
eller vid något annat lagstadgat organ eller i ett förfarande
där ett avgörande eller en rekommendation i ärendet
kan meddelas,
2) borgenären anmäler sin fordran
utifrån en offentlig stämning som gäller
gäldenären eller i gäldenärens
konkurs eller i något annat insolvensförfarande
eller skulden annars beaktas i samband med förfarandet,
3) borgenären anhängiggör
ett utsökningsärende eller skulden annars
beaktas i samband med ett utsökningsförfarande.
När ett i 1 mom. 1 eller 3 punkten avsett ärende
väcks eller ett beslut fattats om att inleda ett förfarande
som avses i 2 punkten eller om ett interimistiskt förbud
som gäller skulden i fråga, avbryts preskriptionen
för den tid som förfarandet pågår.
Preskriptionen anses ha avbrutits den dag då den lagakraftvunna
domen meddelades eller handläggningen av ärendet
avslutades på något annat sätt.
Om borgenären återkallar sin ansökan
eller handläggningen av ett ärende avslutas av
någon annan orsak utan att en delgivning eller något annat
meddelande om borgenärens krav som lagen förutsätter
har tillställts gäldenären, anses preskriptionstiden
inte ha avbrutits. Då preskriberas skulden dock tidigast
ett år efter att förfarandet avslutades. Preskriptionstiden
kan förlängas på detta sätt
endast en gång.
Vad som föreskrivs i 3 mom. tillämpas på tiden
för väckande av talan också då ett ärende som
avses i 1 mom. 1 punkten har avvisats utan prövning eller ärendet
har lämnats därhän efter att det har
delgivits gäldenären.
12 §
Accessoriska prestationer och delprestationer
Ränta och dröjsmålsränta
på en skuld, andra accessoriska kostnader samt amorteringar
på skuldkapitalet och andra delprestationer preskriberas
var för sig. Om kapitalet preskriberas, preskriberas dock även
räntorna på skulden och de övriga accessoriska
kostnaderna.
En avbrytande åtgärd avbryter förutom
preskriptionen av skuldkapitalet även preskriptionen av
räntor och andra accessoriska prestationer oberoende av
deras förfallodagar.
13 §
Verkningarna av avbruten preskription
På avbruten preskription följer en ny, lika lång
preskriptionstid som den förra.
Efter att skulden fastställts genom en lagakraftvunnen
dom eller någon annan utsökningsgrund som kan
verkställas på samma sätt som en lagakraftvunnen
dom är preskriptionstiden dock fem år. Om en dom
eller ett beslut som vunnit laga kraft återbryts, anses
någon preskription inte ha skett under den tid som gått
efter att domen meddelades.
Uppstår prestationsskyldigheten först efter
att den utsökningsgrund som avses i 2 mom. givits, räknas
preskriptionstiden från den tidpunkt vid vilken prestationsskyldigheten
uppkom.
Verkningarna av preskription
14 §
Upphörande av prestationsskyldigheten
Gäldenärens skyldighet att betala en skuld upphör
när skulden preskriberas.
En gäldenär har inte rätt att av
borgenären återfå en betalning på en
preskriberad skuld. Är det fråga om en näringsidkares
fordran som grundar sig på överlåtelse
av en konsumtionsnyttighet eller beviljande av kredit för
en konsument, eller en kreditgivares fordran på en enskild
borgensman eller enskild pantsättare, har gäldenären
dock rätt att få tillbaka en betalning som gäldenären
fullgjort utan att veta att skulden var preskriberad. På det
belopp som skall återbäras skall borgenären
betala ränta enligt 3 § 2 mom. räntelagen
(633/1982) från den dag då borgenären
tog emot betalningen på den preskriberade skulden.
15 §
Kvittning och återgång av en betalning
En borgenär får använda en preskriberad
fordran för kvittning, om förutsättningarna
för kvittning fanns redan innan fordran preskriberades eller
om parternas fordringar hänför sig till samma
rättsförhållande.
Om betalning eller kvittning av en skuld senare återgår
eller annars visar sig vara utan verkan, anses någon preskription
inte ha skett under tiden efter prestationen, förutsatt
att borgenären hade grundad anledning att tro att skulden
hade upphört att gälla till följd av
betalningen eller kvittningen.
16 §
Säkerhetsrätt
Preskription hindrar inte att borgenären får betalning
ur egendom som gäldenären ställt som säkerhet,
om borgenären har pant- eller retentionsrätt i
egendomen.
Ett villkor enligt vilket säljaren har rätt
att häva köpet eller kräva tillbaka köpeobjektet,
om betalningen försummas, upphör att gälla
när en skuld som hänför sig till köpeskillingen
preskriberas, om inte detta villkor har antecknats i ett register
som med stöd av lag förs över ägande och
rättigheter.
17 §
Insolvensförfarande
Om borgenärens fordran har beaktats i en konkursdom
kan, utan hinder av att preskriptionstiden löper, betalning
sökas ur egendom som hör till konkursboet. Angående
en konkursdoms verkningar för en gäldenär
som ansvarar personligen för en skuld gäller vad
som föreskrivs i 13 § 2 mom.
När det gäller en fordran som beaktats i ett
av en domstol fastställt betalningsprogram preskriberas
varje betalning för sig på det sätt som
föreskrivs i 13 § 3 mom. Om betalningsprogrammet
förfaller, anses preskriptionstiden ha avbrutits då ett
lagakraftvunnet beslut om att betalningsprogrammet skall förfalla
meddelades.
Angående verkställbarheten av en utsökningsgrund
föreskrivs särskilt.
18 §
Hur preskriptionen beaktas
Preskriptionen av en skuld tas till prövning vid domstol
eller i andra myndighetsförfaranden endast om en part framställer
en invändning om saken.
Angående utsökningsmyndigheternas skyldighet
att på tjänstens vägnar beakta preskription
av en skuld föreskrivs särskilt.
Preskription när det finns flera gäldenärer
19 §
Preskriptionen för enskilda gäldenärers
del
Om det finns flera gäldenärer, räknas
preskriptionstiden för varje gäldenär
för sig. Preskriptionen av en skuld avbryts endast för
den gäldenär i vars namn åtgärden
för att avbryta preskriptionen vidtas eller mot vilken
den avbrytande åtgärden riktas.
Om gäldenärerna har solidariskt ansvar för samma
skuld och skulden preskriberas för någon gäldenärs
del, svarar var och en av de återstående gäldenärerna
endast för betalning av sin egen andel av skulden. Andelarna
räknas ut på det belopp som gäldenärerna
ursprungligen förbundit sig att betala eller som de förordnats
att betala. Andelarna bestäms enligt gäldenärernas huvudtal,
om inte något annat har avtalats eller bestämts
om ansvarsfördelningen.
Om en gäldenär har betalat av på skulden
utan att känna till att skulden varit preskriberad för någon
solidariskt ansvarig gäldenärs del, har gäldenären
rätt att kräva tillbaka det belopp som överskrider
gäldenärens andel av skulden. På det belopp
som skall återbäras skall borgenären
betala ränta enligt 3 § 2 mom. räntelagen
från den dag då borgenären tog emot betalningen
på den preskriberade skulden.
20 §
Preskription av regressrätt
Om en gäldenär med solidariskt ansvar har betalat
av på en skuld som har förfallit till betalning,
börjar preskriptionen av dennes regressrätt gentemot
de andra gäldenärerna löpa när
betalningen fullgjorts. Om betalning har skett innan skulden förfallit
till betalning, gäller för preskriptionen av en
regressfordran detsamma som gällde mellan den ursprungliga
borgenären och de andra gäldenärerna
i fråga om preskription av skulden.
Ikraftträdelsebestämmelser
21 §
Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser
Denna lag träder i kraft den
20 .
Genom denna lag upphävs förordningen den 9 november
1868 om preskription i fordringsmål och om offentlig stämning
på borgenärer (32/1868) jämte ändringar.
En hänvisning till förordningen någon
annanstans i lagstiftningen avser efter ikraftträdandet
av denna lag en hänvisning till denna lag eller, när
det gäller offentlig stämning på borgenärer, till lagen om offentlig stämning
(
/
).
Denna lag tillämpas också på en skuld
vars rättsgrund uppstått före ikraftträdandet
av lagen. En skuld preskriberas dock enligt denna lag tidigast tre år
efter lagens ikraftträdande, om inte skulden i fråga
också enligt de tidigare gällande bestämmelserna
skulle preskriberas före det.
Om ett ärende som gäller en skuld är
anhängigt när lagen träder i kraft, avbryts
preskriptionen av skulden på det sätt som avses
i 11 § vid lagens ikraftträdande. I ett anhängigt
utsökningsärende förutsätts
dessutom att gäldenären har underrättats
om borgenärens yrkande eller att preskriptionen har avbrutits
på något annat sätt i utsökningsförfarande
före den tidpunkt vid vilken skulden annars hade preskriberats.