5 kap.
Om väckande av talan och förberedelse i tvistemål
2 §
I stämningsansökan skall uppges
1) kärandens preciserade yrkande,
2) de omständigheter som yrkandet grundar sig
på,
3) i den mån det är möjligt
de bevis som käranden har för avsikt att lägga
fram till stöd för sitt käromål
och vad som skall styrkas med varje bevis,
4) ett yrkande om ersättning för
rättegångskostnaderna, om käranden anser
detta befogat, samt
5) på vilka grunder domstolen är
behörig, om behörigheten inte annars framgår
av stämningsansökan eller de handlingar som har
bifogats den.
I stämningsansökan skall uppges domstolens namn,
parternas namn och hemorter samt hur parternas lagliga företrädare
eller ombud kan nås och den postadress samt en eventuell
annan adress till vilken kallelser, uppmaningar och meddelanden
som gäller målet kan sändas (processadress).
Tingsrätten skall också på lämpligt sätt
meddelas hur parterna samt vittnen eller andra som skall höras
kan nås. Om käranden inte känner till
svarandens adress, skall käranden meddela vad han har gjort
för att få reda på den.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
5 §
Om en stämningsansökan är bristfällig,
skall käranden uppmanas att inom utsatt tid avhjälpa bristen,
om rättelsen är nödvändig för
att rättegången skall kunna fortsätta
eller för att svaromål skall kunna avges. Käranden
skall samtidigt underrättas om på vilket sätt
stämningsansökan är bristfällig
och om att käromålet kan avvisas eller förkastas
om käranden inte följer uppmaningen.
Domstolen kan på särskilda grunder förlänga den
tid som avses i 1 mom.
Komplettering av stämningsansökan kan begäras
och den tid som satts ut för kompletteringen förlängas
också per telefon eller med hjälp av annan lämplig
informationsförmedling. Käromålet får
dock inte avvisas med stöd av 6 § 1 mom.
trots att käranden inte följer en kompletteringsuppmaning
som givits på detta sätt.
10 §
I stämningen skall svaranden uppmanas att
i sitt svaromål
1) anmäla om han medger eller motsätter
sig käromålet,
2) om svaranden motsätter sig käromålet,
lägga fram sådana grunder för detta som
har betydelse för avgörandet av målet,
3) i den mån det är möjligt
uppge de bevis som han har för avsikt att lägga
fram till stöd för sitt svaromål och
vad som skall styrkas med varje bevis,
4) framställa ett yrkande om ersättning
för sina rättegångskostnader, om svaranden
anser detta vara befogat,
5) till svaromålet foga den handling på grund av
vilken svaranden motsätter sig käromålet,
i original eller kopia, och de skriftliga bevis som åberopas
i svaromålet, samt
6) göra en eventuell invändning om
att domstolen inte kan ta upp målet.
Tingsrätten kan dessutom uppmana svaranden att i sitt
svaromål yttra sig om någon särskild
fråga.
I stämningen skall svaranden uppmanas att lämna
uppgifter om hur svarandens lagliga företrädare
eller ombud kan nås och att också uppge den postadress
samt en eventuell annan adress till vilken kallelser, uppmaningar
och meddelanden som gäller målet kan sändas
(processadress). I stämningen skall
meddelas att en handling kan delges parten genom att den sänds till
den processadress som parten har uppgett i svaromålet.
Svaranden skall också på lämpligt sätt
meddela tingsrätten hur svaranden själv samt vittnen
och andra som skall höras kan nås.
I stämningen skall dessutom meddelas att ett svaromål
som skall avges skriftligen skall undertecknas av parten eller,
om parten inte själv har uppsatt det, av den som har gjort
det och att denna skall uppge sitt yrke och sin hemort.
13 §
Om en svarande som har uppmanats att avge skriftligt
svaromål i ett mål där förlikning är tilllåten
1) inte har avgivit svaromålet inom utsatt
tid eller
2) inte i sitt svaromål har uppgett på vilka grunder
han eller hon motsätter sig käromålet
eller endast åberopar en grund som uppenbart saknar betydelse
för målets avgörande,
avgörs målet utan att förberedelsen
fortsätter. Käromålet bifalls härvid
genom en tredskodom. Till den del käranden har avstått
från käromålet eller detta är
klart ogrundat skall det förkastas genom dom.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
14 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om svaranden i ett mål som nämns
i 1 mom.
1) inte har avgivit det begärda svaromålet,
2) inte har lagt fram sannolika skäl som stöd för
att svaranden motsätter sig käromålet
eller
3) inte har lagt fram en lagakraftvunnen dom, ett löpande
skuldebrev, en växel eller en check som kan användas
till kvittning,
avgörs målet utan att förberedelsen
fortsätter. Käromålet bifalls härvid
genom en tredskodom. Till den del käranden har avstått
från käromålet eller detta är
klart ogrundat skall det förkastas genom dom.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
15 §
Om målet inte har avgjorts med stöd av 13 eller
14 §, skall förberedelsen fortsätta antingen
skriftligen eller muntligen vid ett sammanträde (förberedelsesammanträde)
eller målet överföras direkt till huvudförhandling,
enligt vad som bestäms nedan.
15 a §
När domstolen fortsätter förberedelsen
skriftligen kan den uppmana en part att tillställa domstolen
en skriftlig utsaga, om den anser detta vara motiverat. Domstolen
skall då bestämma vad parten skall yttra sig om.
En part får dock inte uppmanas att inkomma med en skriftlig
utsaga mer än en gång, om det inte finns särskilda skäl
till detta.
15 b §
Om de i 19 § nämnda syftena med förberedelsen
har nåtts vid den skriftliga förberedelsen av målet
så att det inte är ändamålsenligt
att fortsätta förberedelsen vid ett förberedelsesammanträde,
kan domstolen överföra målet direkt till
huvudförhandling efter att ha gett parterna tillfälle att
yttra sig om huruvida de anser att ett förberedelsesammanträde är
onödigt.
15 c §
Vid förberedelsesammanträdet, till vilket domstolen
kallar parterna, fortsätter behandlingen av målet
muntligen där den skriftliga förberedelsen slutade.
Domstolen skall när sammanträdet inleds redogöra
för vad målet gäller och för
resultatet av den skriftliga förberedelsen. Dessutom skall domstolen
ställa de frågor som är nödvändiga
för att de i 19 § nämnda syftena med
förberedelsen skall nås.
Vid sammanträdet får parterna inte läsa
upp eller lämna in rättegångsskrivelser
eller andra skriftliga utsagor. En part får i sin muntliga framställning
på ett ändamålsenligt sätt använda sig
av det rättegångsmaterial som har lagts fram vid
den skriftliga förberedelsen och använda anteckningar
till stöd för minnet.
Domstolen skall försöka slutföra
den muntliga förberedelsen utan dröjsmål
vid ett enda sammanträde.
15 d §
Förberedelsesammanträdet kan också hållas per
telefon eller med hjälp av annan lämplig informationsförmedling
som möjliggör att de som deltar i sammanträdet
kan tala med varandra, om detta är ändamålsenligt
med hänsyn till arten och omfattningen av de frågor
som skall behandlas vid sammanträdet och för att
de i 19 § nämnda syftena med förberedelsen
skall nås. Härvid tilllämpas inte bestämmelserna
i 12 kap. om avgörande av ett mål på grund
av en parts utevaro.
16 §
I samband med kallelsen eller uppmaningen skall en part upplysas
om vilken påföljden enligt 12 kap. kan vara, om
parten inte är närvarande vid sammanträdet
eller inte avger en skriftlig utsaga. Om en part skall infinna sig
till ett sammanträde, skall parten samtidigt meddelas vilken
dag och vid vilket klockslag samt var sammanträdet hålls.
Förberedelsens syften och innehåll
17 §
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Parterna skall vid behov ges tillfälle att yttra sig
om hur förberedelsen av målet skall ordnas.
Förberedelsen skall slutföras utan dröjsmål. En
part skall sätta sig in i målet så väl
att behandlingen av målet inte fördröjs
på grund av en underlåtelse från partens
sida.
18 §
Domstolen skall under förberedelsen se till
att parterna informeras om vilken domare som ansvarar för
förberedelsen av målet och att de får andra
nödvändiga upplysningar om hur behandlingen av
målet framskrider. Följande information skall
alltid ges:
1) käranden skall informeras om att målet
har blivit anhängigt och att stämning har utfärdats samt
om den utsatta tid inom vilken svaromålet skall ges och
en eventuell förlängning av den, samt
2) parterna skall informeras om att skriftlig utsaga
har begärts av motparten och om en eventuell förlängning
av tidsfristen.
Domstolen skall efter det att svaromålet har inkommit
utan dröjsmål ge parterna en tidsplan för
behandlingen.
Domstolen kan fullgöra de skyldigheter som nämns
i 1 och 2 mom. per telefon eller med hjälp av annan lämplig
informationsförmedling.
Ett skriftligt svaromål eller en skriftlig utsaga skall
genast delges de övriga parterna.
De meddelanden och den tidsplan som avses i denna paragraf behöver
inte ges i ett mål som avses i detta kapitels 3 § och
som med stöd av 13 eller 14 § avgörs
utan att förberedelsen fortsätter och inte heller
i ett ansökningsärende, om det inte har beslutats
att behandlingen av ärendet skall fortsätta i
den ordning som bestäms för behandling av tvistemål.
20 §
En part skall vid förberedelsen utan dröjsmål framställa
sina yrkanden och grunderna för dem samt yttra sig om vad
motparten har framfört. Dessutom skall parten uppge alla
bevis som han vill lägga fram och vad som skall styrkas
med varje bevis. Parten skall ytterligare lägga fram alla
skriftliga bevis som han åberopar.
På motpartens begäran skall en part dessutom meddela
om han i sin besittning har ett sådant skriftligt bevis
eller ett sådant föremål som motparten
har specificerat tillräckligt ingående och som
kan ha betydelse för målet.
21 §
Domstolen skall vid förberedelsen se till att de syften
som nämns i 19 § nås och att parterna uppger
alla omständigheter som de vill åberopa.
Om en parts skriftliga eller muntliga utsaga är oklar
eller bristfällig, skall domstolen ställa de frågor
som behövs för att klarlägga saken.
Domstolen skall övervaka att sådant som inte hör
till målet inte inblandas i det och att onödiga bevis
inte läggs fram i det.
22 §
I ett mål där förlikning är
tillåten kan domstolen vid behov uppmana en part att inom
utsatt tid fullgöra de skyldigheter som nämns
i 20 § 1 mom. vid äventyr att parten
inte sedan den utsatta tiden har löpt ut får åberopa
ett nytt yrkande eller en ny omständighet eller uppge ett
nytt bevis, om inte parten gör sannolikt att förfarandet
har en giltig orsak.
24 §
Domstolen skall under förberedelsen göra en skriftlig
sammanfattning av parternas yrkanden och grunderna för
dem samt vid behov av bevisen och vad som skall styrkas med varje
bevis.
Om målet avgörs vid förberedelsen
i enlighet med 13, 14 eller 27 § görs ingen sammanfattning,
om det inte finns särskilda skäl till detta.
Sammanfattningen skall göras redan före förberedelsesammanträdet,
om den kan anses främja den muntliga förberedelsen.
Sammanfattningen skall vid behov kompletteras under förberedelsen.
Sammanfattningen kan göras muntligen, om en skriftlig
sammanfattning kan anses vara onödig med hänsyn
till målets art eller omfattning. Dessutom kan en skriftlig
sammanfattning kompletteras muntligen. Om ett tvistigt mål
avgörs med stöd av 27 a § utan att sammanträde
hålls eller om målet efter den skriftliga förberedelsen överförs
direkt till huvudförhandling, skall sammanfattningen göras
skriftligen.
Parterna skall ges tillfälle att yttra sig om sammanfattningen.
27 a §
Ett tvistigt mål kan avgöras på basis
av enbart skriftlig förberedelse, om målet är
av sådan natur att dess avgörande inte förutsätter
huvudförhandling och om ingen av parterna motsätter
sig att målet avgörs genom skriftligt förfarande.
6 kap.
Huvudförhandling i tvistemål
2 §
Vid huvudförhandlingen skall målet
behandlas i följande ordning:
1) när sammanträdet inleds skall
domstolen i ett sammandrag kort redogöra för resultatet
av förberedelsen och förhöra sig om huruvida
de yrkanden som framställts vid förberedelsen
fortfarande motsvarar parternas uppfattning,
2) parterna skall i tur och ordning motivera sin uppfattning
och yttra sig om de grunder som motparten har anfört,
3) domstolen skall ta upp bevis, samt
4) parterna skall slutföra sin talan.
Parterna skall förhöras i bevissyfte innan
någon annan muntlig bevisning tas upp i den fråga som
förhöret gäller. Domstolen kan bestämma att
bevisning som gäller någon viss omständighet
skall tas upp före den övriga bevisningen.
Avvikelse från ordningsföljden enligt 1 och 2 mom.
får dock ske vid behov.
3 §
Huvudförhandlingen är muntlig. En part får inte
läsa upp eller lämna in någon skriftlig
utsaga till domstolen eller i övrigt framställa
saken skriftligen.
En part får dock ur en handling läsa upp sitt yrkande
samt direkta hänvisningar till rättspraxis och
den juridiska litteraturen liksom även till sådana
handlingar som är svåra att förstå om
de läggs fram endast muntligen. Dessutom får parten
använda anteckningar till stöd för minnet.
Vid huvudförhandlingen får den skriftliga sammanfattning
som gjorts vid förberedelsen användas som stöd
på ett ändamålsenligt sätt.
4 §
Om en part vid huvudförhandlingen framför andra
yrkanden eller grunder än vid förberedelsen eller
förklarar att han inte kan eller vill yttra någonting
i saken, skall domstolen vid behov på basis av handlingarna
redogöra för vad parten har yttrat vid förberedelsen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
9 §
I ett mål där förlikning är
tillåten får en part inte vid huvudförhandlingen åberopa
en omständighet som parten inte har åberopat vid
förberedelsen, om inte parten gör sannolikt att
förfarandet har en giltig orsak.
I ett mål där förlikning är
tillåten får en part inte vid huvudförhandlingen åberopa
bevis som parten inte har åberopat vid förberedelsen,
om det inte kan antas att partens förfarande har en giltig
orsak. Nya bevis kan dock tas upp, om parterna samtycker till det.
8 kap.
Behandling av ansökningsärenden
1 §
Ett ansökningsärende anhängiggörs
genom en skriftlig ansökan som tillställs tingsrättens
kansli. Ansökan får göras muntligen,
om saken tydligt framgår av de ingivna handlingarna. Ett
ansökningsärende kan också anhängiggöras
vid tingsrättens sammanträde.
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas också på behandling
i tingsrätten av sådana ansökningsärenden
som tingsrätten kan ta upp efter anmälan eller
självmant.
Ett ärende blir anhängigt när ansökan
inges till kansliet eller vid sammanträde.
2 §
I ansökan skall uppges sökandens
preciserade yrkande eller den åtgärd som begärs.
Dessutom skall i ansökan vid behov uppges
1) de omständigheter som yrkandet eller den begärda åtgärden
grundar sig på,
2) de bevis som sökanden har för
avsikt att lägga fram till stöd för sitt
yrkande eller den begärda åtgärden och
vad som skall styrkas med varje bevis,
3) ett yrkande om ersättning för
rättegångskostnaderna, samt
4) på vilka grunder domstolen är
behörig.
Till ansökan skall fogas de skriftliga bevis som sökanden åberopar.
I ansökan skall även lämnas de upplysningar som
avses i 5 kap. 2 § 2 mom. Ansökan skall undertecknas
av sökanden eller, om denne inte själv har uppsatt
den, av den som har gjort det. Denna person skall samtidigt uppge
sitt yrke och sin boningsort.
3 §
Ett ansökningsärende behandlas skriftligen
i kansliet eller muntligen vid ett sammanträde för ansökningsärenden.
Ett ansökningsärende skall behandlas vid ett sammanträde
för ansökningsärenden, om någon som
har del i saken, ett vittne eller någon annan skall höras
personligen i saken.
Ett tvistigt ansökningsärende skall behandlas vid
ett sammanträde för ansökningsärenden,
om någon som har del i saken yrkar det eller om tingsrätten
anser att utredningen av ärendet eller en del av det kräver
att ärendet behandlas vid ett sådant sammanträde.
4 §
Om det är fråga om ett ansökningsärende
som avses i 2 kap. 1 § 2 mom. 1, 2, 4 eller 5 punkten och ärendet är
tvistigt, skall behandlingen fortsätta i den ordning som
bestäms för behandling av tvistemål.
I andra tvistiga ansökningsärenden kan tingsrätten
besluta att behandlingen skall fortsätta i den ordning
som bestäms för behandling av tvistemål.
Oberoende av det sätt på vilket ärendet
behandlas skall vad som i 7 § i detta kapitel bestäms
om följderna av försummelser från den
som har del i saken och vad som i 10 § i detta kapitel
bestäms om avgörandet av ärenden iakttas.
5 §
Om någon som har del i saken skall ges tillfälle
att bli hörd i ett ansökningsärende,
skall tingsrätten uppmana denne att avge en skriftlig utsaga
med anledning av ansökan. Om det kan antas att en muntlig
utsaga påskyndar behandlingen av ärendet, kan
den som har del i saken uppmanas att avge sin utsaga muntligen vid
sammanträdet för ansökningsärenden.
6 §
Den som har del i saken skall uppmanas att i sin
utsaga meddela hur han ställer sig till ansökan
eller den begärda åtgärden. Dessutom
skall den som har del i saken uppmanas att vid behov
1) lägga fram de grunder på vilka
han motsätter sig ansökan eller åtgärden,
2) uppge de bevis som han har för avsikt att lägga
fram och vad som skall styrkas med varje bevis,
3) framställa ett yrkande om ersättning
för sina rättegångskostnader,
4) till utsagan foga de skriftliga bevis som åberopas,
samt
5) göra en invändning om att domstolen
inte kan ta upp ärendet.
Den som har del i saken skall också uppmanas att lämna
de upplysningar som avses i 5 kap. 10 § 3 mom. Utsagan
skall undertecknas av den som har avgett det eller, om han inte
själv har uppsatt utsagan, av den som har gjort det. Denna person
skall samtidigt uppge sitt yrke och sin boningsort.
7 §
Om sökanden inte följer domstolens uppmaning
att avge en skriftlig utsaga eller om sökanden uteblir
från sammanträdet för ansökningsärenden,
skall ärendet avskrivas.
Om någon annan som har del i saken inte följer
domstolens uppmaning att avge en skriftlig utsaga eller uteblir
från ett sammanträde för ansökningsärenden
som han eller hon inte har ålagts att närvara
vid personligen, kan ärendet handläggas och avgöras
trots underlåtelsen.
8 §
Vid sammanträdet för ansökningsärenden
kan ärendet också behandlas så att endast
någon eller några frågor utreds. Till
sammanträdet kallas de av de delaktiga som behandlingen
gäller. Behandlingen kan efter sammanträdet fortsätta
i kansliet eller vid ett nytt sammanträde.
9 §
Ett ansökningsärende och ett tvistemål
kan behandlas vid samma rättegång, om de har anknytning
till varandra och om de utan olägenheter kan behandlas
tillsammans.
Ett ansökningsärende kan behandlas i samband
med ett brottmål, om de har anknytning till varandra och
om de utan olägenheter kan behandlas tillsammans.
10 §
Ett ansökningsärende avgörs genom
beslut eller genom vidtagande av någon annan åtgärd som
avses i ansökan.
Beslutet uppsätts som en särskild handling. Beslutet
skall innehålla domstolens namn, datum och ort för
beslutet, namnen på dem som har del i saken, en kort redogörelse
för ärendet, motiveringen, de tillämpade
lagrummen och det slutresultat som domstolen har kommit till. Om ansökan
bifalls och ärendet inte har varit tvistigt och det inte
finns några andra särskilda skäl till att
uppsätta ett fullständigt beslut, behöver
beslutet varken innehålla en redogörelse för ärendet
eller motivering.
Om ärendet avgörs genom en sådan åtgärd som
nämns i ansökan, ges ett intyg över detta. Ett
sådant intyg samt ett beslut i vilket varken ingår
en redogörelse för ärendet eller motivering kan
också skrivas på eller fogas till ansökningen eller
en handling som utgör grunden för den.
11 §
Avgörande i ett ansökningsärende
ges i kansliet eller avkunnas vid sammanträde. I ett ärende som
behandlats vid sammanträde och som är omfattande
eller komplicerat får beslutet också ges i kansliet,
om det inte på grund av överläggning
i domstolen eller uppsättandet av beslutet kan avkunnas
så snart behandlingen har avslutats.
I kansli skall beslut ges senast den fjortonde dagen efter det
behandlingen i kansliet eller vid sammanträde avslutades.
Den som har del i saken och som är närvarande
när behandlingen avslutas skall upplysas om den dag då beslutet kommer
att ges. Den som har del i saken och som inte är närvarande
när behandlingen avslutas skall i god tid innan beslutet
ges skriftligen underrättas om den dag då beslutet
kommer att ges, om ansökningsärendet har avgjorts
på annat sätt än sökanden eller
någon annan som har del i saken har begärt.
När någon som har del i saken, enligt 2 mom. skall
underrättas om den dag då beslutet ges, skall
beslutet från och med denna dag finnas tillgängligt
i kansliet.
12 §
Sökanden ges som expedition en kopia av beslutet eller
ett intyg över den vidtagna åtgärden.
13 §
Vid behandlingen av ansökningsärenden gäller
i övrigt i tillämpliga delar vad som bestäms om
behandling av tvistemål.
14 §
Om det i någon annan lag finns en bestämmelse
som avviker från bestämmelserna om förfarandet
i detta kapitel, skall denna iakttas. En bestämmelse enligt
vilken ett ärende skall behandlas vid sammanträde
skall dock iakttas endast om ärendet också enligt
detta kapitel skall behandlas vid sammanträde.
Denna lag träder i kraft den
200
.
När ett mål eller ärende som har
blivit anhängigt innan denna lag trätt i kraft
behandlas i domstol skall de bestämmelser som gällde
vid ikraftträdandet iakttas. Bestämmelserna i 24 kap.
9 § 2 mom. och 25 kap. 18 § 1 mom. tilllämpas
dock på mål och ärenden som avgjorts efter
den 31 december 2002.
Genom denna lag upphävs lagen den 30 april 1986
om behandling av ansökningsärenden vid allmän
underrätt (307/1986) jämte ändringar.
Om det på något annat ställe i lag
bestäms att ett ärende skall behandlas i den ordning
som bestäms i lagen om behandling av ansökningsärenden
vid allmän underrätt, skall vad som i 8 kap. rättegångsbalken
bestäms om behandling av ansökningsärenden
iakttas vid behandlingen av ärendet.