Allmän motivering
Av de orsaker som framgår av propositionen och med
hänvisning till erhållen utredning finner utskottet
propositionen nödvändig och lämplig.
De föreslagna ändringarna i lagen om smittsamma sjukdomar är
en avsevärd förbättring av det gällande
rättsläget eftersom bestämmelserna om
anmälan om smittsamma sjukdomar och om registrering och
utlämnande av uppgifter i registret om smittsamma sjukdomar
preciseras. Reformen är av stor betydelse för
skyddet av personuppgifter. Dessutom lyfts en del bestämmelser som
för närvarande ingår i förordningar
eller föreskrifter från ministeriet upp på lagnivå.
Därmed uppfyller bestämmelserna kraven i grundlagen.
Om man ser till bekämpningen av smittsamma sjukdomar
förtydligar de föreslagna ändringarna
arbetsfördelningen och ansvarsfördelningen när
det gäller diagnostisering, uppföljning och anmälning
av smittsamma sjukdomar. Sjukvårdsdistriktens roll gentemot
primärvården blir tydligare samtidigt som sjukvårdsdistrikten
får ett uttalat ansvar för expertstyrningen och
samordningen av sjukdomsbekämpningen på det regionala
planet. Chefsläkarna vid hälsovårdscentralerna åläggs
att aktivt vidta åtgärder för att förhindra
att smittsamma sjukdomar sprids. Den ansvariga läkaren
vid hälsovårdscentralerna får större
insyn i uppgifterna i registret över smittsamma sjukdomar,
vilket förbättrar uppföljningen av smittsamma
sjukdomar och gör bekämpningen smidigare.
Social- och hälsovårdsutskottet omfattar lagförslaget
kompletterat med följande ändringar:
Detaljmotivering
9 §.
I sitt utlåtande anser grundlagsutskottet att bestämmelsen
om rätt att utfärda förordning i 2 mom.
lämnar alltför stort utrymme för tolkning
och därför strider mot grundlagen. I 121 § 2 mom.
i grundlagen föreskrivs att bestämmelser om uppgifter
som åläggs kommunerna utfärdas genom
lag. Enligt 2 mom. kan uppgiftsfördelningen mellan kommun
och stat preciseras genom förordning. Enligt grundlagsutskottet
förutsätter vanlig lagstiftningsordning att befogenhetsfullmakten
i 2 mom. antingen stryks eller preciseras ytterligare. Social- och
hälsovårdsutskottet föreslår
att befogenhetsbestämmelsen stryks eftersom den inte behövs.
11 §.
Bestämmelsen ger social- och hälsovårdsministeriet
rätt att lämna anvisningar om hälsokontroller
av vissa grupper. Grundlagsutskottet anser att bestämmelsen är
onödig eftersom en myndighet också utan särskilt
bemyndigande får utfärda anvisningar inom ramen
för sitt lagfästa uppdrag. Social- och hälsovårdsutskottet
föreslår att bestämmelsen ändras.
Rätten att meddela anvisningar stryks och bestämmelser
om hälsokontroller av gravida kvinnor meddelas hädanefter
genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.
Utskottet föreslår att också de onödiga
bemyndigandena i 20 § 4 mom., 23 § 5 mom. och 33 § 2
mom. stryks.
12 §.
Beträffande 1 mom. anser grundlagsutskottet att det
inte kan föreskrivas genom beslut av statsrådet
om skyldighet för kommunerna att ordna obligatorisk vaccinering
eftersom 21 § 2 mom. i grundlagen föreskriver
att bestämmelser om uppgifter som åläggs
kommunerna utfärdas genom lag. Statsrådet kan
således bara bestämma hur uppgiften skall fullgöras.
Social- och hälsovårdsutskottet föreslår
att momentet ändras. Skyldigheten för kommunerna
måste tydligt framgå av lagen och statsrådets
beslutanderätt bara gälla regler för
hur allmänna obligatoriska vaccineringar skall verkställas.
På grund av påpekandet från grundlagsutskottet
föreslår social- och hälsovårdsutskottet
att 2 mom. förtydligas i enlighet med sitt syfte. I brådskande
fall ska ministeriet således kunna fatta ett temporärt
beslut i enlighet med 1 mom.
Grundlagsutskottet anser också att 3 mom. lämpligen
bör omformuleras för att det tydligare ska sägas
ut att vaccinationsprogrammet inom försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet omfattar
alla beväringar. Däremot beslutar ministeriet
bara i sak vad som ingår i vaccinationsprogrammet för
respektive åldersgrupp. Social- och hälsovårdsutskottet
föreslår att skrivningen preciseras i enlighet
med detta. På grund av den stora spridningsrisken måste
obligatoriska vaccinationer ordnas i större utsträckning
inom försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet än
de allmänna vaccinationer för befolkningen som avses
i 1 mom. Därför anser utskottet det befogat att
lagen får en särskild paragraf om vaccinationer
inom försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet.
Utskottet föreslår följaktligen att 12 § 3
mom. stryks och att lagen i stället får en ny
12 a §.
15 §.
Grundlagsutskottet anser att det inte klart framgår
av paragrafen vilken typ av smittsamma sjukdomar myndigheternas
befogenheter gäller och påpekar att bestämmelserna
måste preciseras. Regeringen framhåller i motiveringen
att bestämmelsen framför allt behövs
i brådskande fall när åtgärder
för att förhindra att en allmänfarlig smittsam
sjukdom sprids tillämpas temporärt för att
förhindra en ny, tidigare okänd allvarlig smittsam
sjukdom från att spridas, när man inte har haft
eller har tid att klassificera sjukdomen som en allmänfarlig
smittsam sjukdom enligt lagen. Åtgärderna från
myndigheternas sida sätts bara in när en smittsam
sjukdom uppfyller kriterierna för allmänfarlig
sjukdom. Därför föreslår social-
och hälsovårdsutskottet att paragrafen föreskriver
att sjukdomen ska uppfylla kriterierna för allmänfarlig
smittsam sjukdom enligt 4 § 2 mom. Snabba insatser kan
sättas in utan att sjukdomen har hunnit klassificeras som
allmänfarlig smittsam sjukdom genom förordning
av statsrådet. Dessutom föreslår utskottet
att bestämmelsen kompletteras med en regel om hur länge
flyttning av varor får begränsas. Utskottet föreslår
en tidsgräns på två månader.
I förekommande fall ska begränsningen kunna förlängas med
högst tre månader genom ett beslut av förvaltningsdomstolen.
20 §.
I överensstämmelse med utlåtandet
från grundlagsutskottet föreslår social-
och hälsovårdsutskottet att uppgifterna enligt
2 mom. 4 punkten läggs fast genom förordning av
statsrådet.
22 §.
I paragrafen är 1 mom. onödigt och kan strykas.
Likaså stryks hänvisningen i 39 § till
det nämnda momentet.
23 a §.
Enligt motiveringen till propositionen kompletterar Folkhälsoinstitutet
uppgifterna i anmälningarna om smittsamma sjukdomar med vissa
uppgifter ur befolkningsdatasystemet. Med hänvisning till
10 § 1 mom. i grundlagen anser grundlagsutskottet att rätten
att komplettera registeruppgifter måste skrivas in i lag.
Social- och hälsovårdsutskottet kompletterar 4
mom. med en bestämmelse som bemyndigar Folkhälsoinstitutet
att komplettera det riksomfattande registret över smittsamma
sjukdomar med uppgifter om patientens boendekommun, födelseland,
nationalitet och eventuellt dödsfall ur befolkningsdatasystemet.
I 4 mom. föreskrivs att personbeteckningarna i registret över
smittsamma sjukdomar måste omvandlas i en form som gör
att enskilda personer inte kan identifieras på grundval
av uppgifterna. Grundlagsutskottet anser att skyldigheten också kunde
utsträckas till andra register. Det innebär att
personbeteckningarna måste ändras så att
personerna inte kan identifieras också i sjukvårdsdistriktens
regionala register över bärare av mikrober som är
synnerligen resistenta mot läkemedel. Med tanke på syftet
med sådana register är det av största
vikt att en patient som läggs in på sjukhus kan
identifieras för att det med säkerhet skall kunna
fastställas om patienten är smittbärare.
För att insatser ska kunna sättas in i tid och
undersökningar starta måste personen kunna identifieras.
Social- och hälsovårdsutskottet föreslår
ingen ändring i paragrafen eftersom den registrerade måste
kunna identifieras entydigt för att det lagstadgade åtagandet
ska kunna fullföljas.