Allmän motivering

Allmänt

Som det sägs i motiven till propositionen är organtransplantationer mycket kostnadseffektiva behandlingar. Men det är brist på donatorer och ingreppen är därför färre än behovet. Det finns drygt 300 personer i kö för organtransplantationer. Årligen avlider 5—10 procent av dem eftersom det inte har gått att få lämpliga transplantat i tid. Detta beror delvis på de gällande bestämmelserna som enligt propositionen tillmäter den avlidnes förmodade inställning och de anhörigas synpunkter så gott som lika stor betydelse, eftersom de anhöriga har rätt att förbjuda donation när den avlidnes inställning inte är känd eller tillgänglig. Regeringen räknar med att minst femton organtransplantationer inte blev av 2008 på grund av förbud från de anhöriga. Efter lagändringen förmodas årligen 30—70 personer fler än nu får transplantat. Det är viktigt att man med olika medel försöker öka organdonationerna, framhåller utskottet.

Tagande från avlidna

Det är motiverat att beslutet om att ta organ för att behandla en sjukdom eller en kroppsskada hos en annan människa fattas på grundval av den avlidnes viljeyttring eller förmodade viljeyttring under sin livstid, som regeringen föreslår. Det finns betydligt fler organdonatorer i de länder där organ tas utifrån den avlidnes förmodade samtycke och de anhöriga inte har rätt att motsätta sig än i Finland.

Bestämmelserna måste kompletteras så att man, när det är möjligt, tar reda på vad den avlidne eventuellt har ansett under sin livstid, till exempel via nära anhöriga eller andra närstående, innan organ, vävnader och celler tas, anser grundlagsutskottet.

Enligt propositionen kan man anta att den avlidne hade gett sitt samtycke om det inte går att få kontakt med den som den avlidne har uppgett som sin närmaste anhörig. Propositionen utgår alltså från att de anhöriga och närstående ska tillfrågas om den avlidnes uppfattning under sin livstid.

På grundval av utlåtande från grundlagsutskottet föreslår social- och hälsovårdsutskottet att 9 § i det första lagförslaget ändras till att den avlidnes uppfattning under hans eller hennes livstid måste utredas innan organ tas, om det är möjligt. I dessa situationer är det enligt utskottet viktigt att försöka ta reda på vad den avlidnes uttalade eller förmodade synpunkt var och inte vad som är de anhörigas eller närståendes personliga inställning. I enskilda fall kan man få tillförlitlig information också från andra än nära anhöriga eller andra närstående. En donation kan genomföras, om det inte inom den tillgängliga tiden för donationen går att få reda på vad den avlidne ansåg under sin livstid understyrker utskottet.

Enligt grundlagsutskottet måste förslaget ses över för att den åsikt som en avliden minderårig person har gett uttryck för under sin livstid ska vara avgörande, om han eller hon med beaktande av sin ålder och sin utveckling är kapabel att ge sitt samtycke till eller förbjuda ingreppet. Följaktligen föreslår utskottet att 9 § 2 mom. ändras enligt det som grundlagsutskottet förutsätter och att momentet delas upp på ett 2 mom. och ett 3 mom. Ändringen innebär att donation av organ och vävnader sker enligt 9 § 1 mom. om den minderåriga personen var kapabel att fatta ett beslut i frågan under sin livstid. I annat fall krävs det att vårdnadshavaren inte motsätter sig ingreppet.

Levande donatorer

Donatorerna kan dessutom bli en aning fler om deras kostnader för vård och inkomstbortfallet minskar. Förslaget att undersökning och vård av donatorer ska vara kostnadsfria är motiverat, menar utskottet och anser att sjukförsäkringslagen, som regeringen föreslår, bör ändras för att sjukdagpenning till donatorn kan betalas till arbetsgivaren, om den anställde får lön under sjukskrivningen på grund av donationen. I den dagpenning som betalas ut vid organdonationen ingår det ingen karens och ersättning kan ges till arbetsgivaren för alla vardagar trots 8 kap. 7 § i sjukförsäkringslagen.

Möjligheterna att ersätta donatorn eller arbetsgivaren för hela inkomstbortfallet, till exempel enligt samma regler som i lagstiftningen om smittsamma sjukdomar, bör snabbt utredas.

Information och utbildning

Det är viktigt att allmänheten får riktig och saklig information om lagändringen och betydelsen av organdonationer för att kunna väga för och emot, diskutera frågan och bilda sig en uppfattning. Inte bara myndigheterna utan också aktivitet från frivilligorganisationernas sida spelar en nyckelroll för att väcka debatt.

Dessutom måste den personal som sköter donatorer får fortbildning. Personalen måste få vägledning och träning i bland annat att informera anhöriga och att på ett korrekt sätt ta reda på vad den avlidne ansåg under sin livstid. Både utbildningen och informationen till anhöriga måste ta fasta på att den avlidnes vilja under hans eller hennes livstid är av avgörande betydelse för en donation.

Det räcker inte med ändrad lagstiftning för att öka tillgången till transplantat. Också verksamheten vid donationssjukhusen måste bli bättre för att potentiella donatorer ska kunna identifieras bättre.

Motionerna

Utskottet godkänner 9 § 1 mom. enligt betänkandet med ändringar och i övrigt enligt propositionen. Därför föreslår utskottet att lagmotionen förkastas.