Motivering

Regeringen föreslår ändringar i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn. Den partiella vårdpenningen för föräldrar eller någon annan vårdnadshavare med ett barn under tre år ska ersättas med en ny flexibel vårdpenning. Förmånen är uppdelad i två belopp beroende på den genomsnittliga tiden i arbete per vecka.

Vi i Centern är positivt inställda till den flexibla vårdpenningen som ger familjerna större valmöjligheter. Det är viktigt att familjebidragen i vårt sociala trygghetssystem följer sin tid och kan tillgodose behoven i dels familjernas vardag, dels ett föränderligt arbetsliv.

Men Centern är kritiskt inställd till kostnadseffekterna av propositionen och till hur lagberedningen och administrationen har ordnats. Vi i Centern håller med Kommunförbundet och Företagarna i Finland om ifrågasätter om kostnadseffekterna är rätt beräknade. Konsekvenserna för den kommunala ekonomin bedöms inte tillräckligt heltäckande.

Regeringen räknar med att 2 400 föräldrar som tar hand om sina barn hemma kommer att ta deltidsjobb och få flexibel vårdpenning. Vidare räknar man med att ungefär 500 personer slutar arbeta heltid och i stället tar deltidsjobb och flexibel vårdpenning. Den arbetsgrupp som står bakom propositionen utgår från att den sannolika effekten är att en del av dem som nu tar hand om sina barn hemma kommer att ta deltidsjobb och få flexibel vårdpenning. Det innebär samtidigt att anslagen till stöd för hemvård minskar och skatteinkomsterna ökar. Samtidigt är det förstås möjligt att en liten del av de heltidsarbetande föräldrarna till barn under tre år börjar arbeta deltid och får flexibel vårdpenning.

Bedömningen av bidragstagare bygger på alltför osäker dokumentation. Det är kommunerna som ska driva igenom reformerna och det blir ohållbart för deras ekonomi om propositioner avsiktligt bygger på alltför låga siffror för antalet bidragstagare.Just nu drabbas barnomsorgen av många reformer, men det saknas adekvata bedömningar av de sammantagna effekterna för personalen och vardagen på daghemmen och hur allt fungerar. Barnomsorgen ruskas om ordentligt just nu av förslaget om kvotering av stödet för hemvård, som ingick i regeringens strukturreformer, timbaserad avgift, den flexibla vårdpenningen, begränsning av den subjektiva rätten till barnomsorg och av många andra reformer som kanske ingår i den kommande lagen om förskolepedagogik. Reformerna saknar en röd linje. Det är förvirrande att regeringen drar upp stora linjer för den framtida barnomsorgen samtidigt som undervisnings- och kulturministeriet bererder en lag om förskolepedagogik.

De nya strategierna för barnomsorgen kan på sikt tillgodose familjernas behov och rentav generera en del besparingar, men de är uppbyggda på antaganden. En sak är i vilket fall som helt säker, nämligen att kommunerna som redan nu tampas med ekonomiska problem på grund av neddragningar i statsandelarna och krympande skatteinkomster får svårt att verkställa förslagen. Popositionen bedömer inte i tillräckligt hög grad behovet av deltidsanställda ur arbetsgivarnas perspektiv eller undersöker på vilken arbetsmarknad de föräldrar som övergår från stöd för hemvård till flexibel vårdpenning kan tänkas få jobb.

Beträffande den propositionen vill vi i Centern också uttrycka vår oro för hur lagberedningen är ordnad administrativt. Vi kan inte godta att regeringen Katainen flyttat ärenden mellan förvaltningsområden och att också den här propositionen har beretts av social- och hälsovårdsministeriet utan någon som helst koppling till det närliggande förslaget om timbaserad avgift som regeringen beslutat om den här perioden. Statsförvaltningen saknar en samlad syn på småbarnspedagogiken och därmed också på olika former av barnomsorg. Vi i Centern föreslår att småbarnspedagogiken ska behandlas och ses i ett övergripande och brett perspektiv för att stärka den samlade bilden av barn- och familjepolitiken. Det betyder att frågorna inte får vara underställda fler än ett ministerium.

Varje barn och varje familj har rätt till fungerande barnomsorg. Småbarnspedagogiken måste ses som ett integrerat system och ändringar bör inte göras utan hänsyn till alla delar. Som det är nu får riksdagen delreformer att behandla trots att det samtidigt pågår stora reformer av småbarnspedagogiken.