Motivering

Alla familjer bör garanteras en verklig möjlighet att välja det slag av vård för sina barn som passar deras livssituation. De familjepolitiska förmånerna av nuvarande storlek stöder varken föräldraskap eller hemmavård och uppmuntrar inte heller i tillräckligt hög grad till deltidsarbete för att familjerna ska kunna förena familjeliv och arbete.

Ur barnens synvinkel är det levnadsstandard att kunna tillbringa tid med sin egen förälder i sitt eget hem. Men enligt utredningar är det vanligare att föräldrar i barnfamiljer förvärvsarbetar än i andra hushåll. Arbetslivet ställer de största kraven på föräldrarna precis när barnen som mest behöver tid med sina föräldrar. I detta perspektiv är levnadsstandarden för finländska barn klart lägre än till exempel i Centraleuropa, där det går betydligt bättre att ordna arbetstiden flexibelt enligt livssituationen än hos oss. Också i de övriga nordiska länderna är det klart vanligare att småbarnsföräldrar deltidsarbetar.

Föräldrars möjlighet att arbeta på deltid bör fortsatt förbättras. Mera deltidsarbete underlättar för föräldrarna att själva ta hand om sina barn och samtidigt bibehålla kontakterna med arbetslivet. Om föräldrarna får bättre ekonomiska möjligheter att dela sin tid mellan arbetet och barnen mår bådadera bättre och dessutom gagnas arbetsgivaren av ökad effektivitet i arbetet. Det blir också lättare för en förälder som stannat hemma sedan barnets födelse att återgå till heltidsarbete. Genom deltidsarbete kan föräldrarna avsätta en del av sin tid för att ta hand om små skolelever på morgonen eller eftermiddagen eller för en starkare insats i uppfostran av något större skolelever. För att förbättra förutsättningarna för deltidsarbete kunde det partiella hemvårdsstödet utvecklas så att det i likhet med t.ex. deltidspensionen underlättar för föräldrar med barn under 12 år att arbeta på deltid för att vårda och uppfostra sina barn, när det vore som viktigast med tanke på familjens livssituation. Regeringen bör därför vidta åtgärder för att garantera föräldrar med barn under 12 år bättre möjligheter att arbeta på deltid för att vårda och uppfostra sina barn.

APL-index för personer i arbetsför ålder har gått upp med 17,4 procent från 1997 till 2003. Därför föreslår jag att den partiella vårdpenningen höjs till nivån för 1997. En nivåhöjning enligt APL-index innebär således att den partiella vårdpenningen höjs från 63,07 till 74,06 euro i månaden.

Samma procentuella höjning bör givetvis också göras i vårdpenningen för den som vårdar sina barn hemma på heltid och i stödet för privatvård, som det föreskrivs om i lagens 4 § 2 och 3 mom. Kristdemokraternas riksdagsgrupp har föreslagit just detta i sina budget- och lagmotioner.

Motivering

Familjer gör sina val utgående från samhälleliga, strukturella, organisatoriska och kulturella begränsningar och möjligheter. Nästan alla barnfamiljer måste på ett eller annat sätt försöka förena arbete och familjeliv och därför är det inte likgiltigt vilka villkor de har för sina val. I lagstiftningen om t.ex. den sociala tryggheten och familjen finns det omotiverade skillnader mellan företagar- och löntagarfamiljer. Förslaget i utskottets betänkande om utvidgad partiell vårdpenning tar ingen hänsyn till denna skillnad och försöker inte heller rätta till den. Ambitionen att tillgodose kraven i familje- och arbetslivet förverkligas bara för småbarnsföräldrar som är löntagare.

För en företagare är det ofta besvärligare att kombinera arbete och familjeliv, vilket också inverkar på unga människors intresse för att bli företagare. Det som gör det speciellt besvärligt för företagarföräldrar att kombinera familjeliv och arbete är att företagare i regel har längre arbetstid än löntagare och att arbetsuppgifterna ofta måste utföras utanför normal arbetstid.

Skillnaderna i den sociala tryggheten mellan löntagare och företagare måste om möjligt elimineras i sådana frågor där de inte kan motiveras med företagsamhetens risker. Det behövs socialpolitiska åtgärder inte bara för att stödja företagarföräldrar med småbarn i att kombinera arbete och familjeliv utan också för att sänka ribban för företagsamhet genom samordning av den sociala tryggheten för löntagare och företagare.

Företagare har för närvarande rätt till stöd för hemvård av barn precis som till moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen samt till partiell föräldrapenning. De har rätt till partiell föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen i det fall att arbetet i deras eget företag minskar med 40—60 procent för en tid av minst två månader. Rätten till partiell vårdpenning bör utsträckas också till företagare. De förmåner som betalas som partiell vårdpenning bekostas med skattemedel som också företagare bidrar till. En företagare måste lämna in en tillförlitlig utredning för minskat arbete när han eller hon ansöker om partiell föräldrapenning. En företagarförälder som ansöker om partiell vårdpenning kunde avkrävas en likadan utredning.