Motivering

Utskottet anser att tidsgränsen för bedömning av behovet av socialservice principiellt sett är en reform som underlättar för klienterna inom socialvården och bidrar till likabehandling av dem. Tack vare den positiva särbehandlingen i lagförslaget kan åldringar och personer som får särskilt vårdbidrag enligt folkpensionslagen lättare komma i åtnjutande av sociala tjänster.

Enligt utredning till utskottet upplever de flesta som fyllt 65 år att de har god hälsa och ser åldrandet som något positivt. Under de senaste årtiondena har funktionsförmågan bland de äldre blivit bättre men trots det avtar förmågan att klara av de basala funktionerna snabbt efter att åldern 80—85 passerats. Av vårdanmälningsregistret vid Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården kan utläsas att hemservice börjar användas regelbundet vid en snittålder på 80 medan permanent institutionsvård blir aktuell ungefär vid 82-års ålder.

Med tanke på att den preventiva socialvården ska sättas in lämpligt och vid rätt tidpunkt är det enligt utskottets mening något problematiskt att åldersgränsen för bedömning av servicebehovet lagts vid 80 år. Preventiva hembesök kan i enskilda fall vara av avgörande betydelse när det gäller att upptäcka vårdbehov och hjälpa en person att klara sig hemma. Utskottet påpekar att åldersgränsen inte hindrar kommunerna från att göra bedömningar av servicebehovet också för yngre än 80-åringar. Det viktigaste är att i preventivt syfte utreda vilka stödtjänster en person, oavsett ålder, behöver för att fortsättningsvis kunna bo hemma. När det finns tillräckligt med empiriska belägg för hur reformen utfallit är det på sin plats med en bedömning av om åldersgränsen är lämplig eller inte, menar utskottet.

För att planer ska kunna göras upp för servicen och tjänster utföras bör bedömningen av servicebehovet läggas upp brett så att hänsyn tas till såväl behovet av fysiskt, kognitivt, psykiskt och socialt stöd som till behov av ändringar i boendemiljön. Den som utför bedömningen av servicebehovet bör enligt utskottets mening ha dels yrkesutbildning för social- eller hälsovården, dels en tillräckligt övergripande syn på klientens förmåga att klara sig socialt. Kommunen ska sedan utifrån behovet av service ordna behövliga tjänster antingen i egen regim eller köpa dem av privata tjänsteleverantörer.

Ordnande av socialvård ska enligt 6 § i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården basera sig på ett myndighetsbeslut, eller när privat socialvård ordnas, på ett skriftligt avtal mellan dem som lämnar socialvård och klienten. Syftet med bestämmelsen har varit att ändra på den praxis som särskilt påtalats i motiven till nämnda lag, nämligen att klienter som ansökt om socialvårdstjänster eller socialvårdsförmåner endast muntligt informerats om att de inte kommer att få de behövliga tjänsterna. Särskilt vid avslag är det viktigt att klienten får ett skriftligt beslut för att rättsskyddet ska tillgodoses och klienten kunna söka ändring, understryker utskottet.

Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande att bestämmelserna inte omfattar dem som får stöd enligt 2 § 1 mom. 1 punkten i lagen om handikappbidrag. Enligt utredning betalas handikappbidrag huvudsakligen till personer som är ute i arbetslivet eller studerar. Social- och hälsovårdsutskottet ser det berättigade i att man försöker få med dem i bedömningen — särskilt dem som löper den största risken att falla utanför servicesystemet. Därför är det lämpligt att först se vilka erfarenheter bedömningen inom utsatt tid ger inom äldreomsorgen och det sociala arbetet innan man börjar fundera på att utvidga systemet exempelvis till personer som får vårdbidrag för handikappade eller vårdbidrag för barn. Men utskottet vill trots allt understryka att särbehandling av äldre inte får leda till att andra grupper får sämre service. Det gäller att se till att det särskilda behov av vård som handikappade barn och deras familjer har tillgodoses.

Motionen

Utskottet har till de delar som avses i lagmotionen godkänt förslaget till lag om ändring av socialvårdslagen i enlighet med regeringens förslag. Av utskottets ståndpunkt följer att lagmotionen förkastas.