Motivering

Syftet med propositionen är att lönebegreppet ska vara detsamma för de olika arbetsgivaravgifterna och att den lön som ligger till grund för löntagares sjukförsäkringspremier ska vara så identisk som möjligt med den lön utifrån vilken dagpenningen fastställs. Syftet är ytterst befogat med tanke på försäkringsprincipen och för att systemet ska vara överskådligt, menar utskottet.

Propositionen innebär en tillnärmning av lönebegreppet för olika arbetsgivaravgifter och gör därmed arbetsgivarens löneadministration enklare. I propositionen ingår också ett förslag om att mötesarvoden, föreläsnings- och föredragsarvoden och arvoden för medlemskap i förvaltningsorgan som inte grundar sig på ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande inte ska betraktas som lön enligt sjukförsäkringslagen, då arbetstagares arbetspensionsavgift inte behöver betalas på dem. När det gäller föreläsnings- och föredragsarvoden anger den föreslagna bestämmelsen tydligare på vilka grunder social trygghet genereras och premier påförs genom att koppla samman premierna enligt arbetspensions- och sjukförsäkringssystemet. I sak avgörs frågan om arvodet genererar social trygghet eller inte enligt bestämmelserna för det arbetspensionssystem som tillämpas i det aktuella fallet. Inom den privata sektorn har arvodena inte genererat pension och efter 2005 har inte heller några sjukförsäkringspremier betalats på dem. Däremot kan föreläsnings- och föredragsarvoden ligga till grund för pensionspremier inom den offentliga sektorn. I motsats till de nuvarande bestämmelserna kommer dessa arvoden, som genererar pension, i fortsättningen att kunna ingå i den lön som ligger till grund för premie och förmån enligt sjukförsäkringslagen. Lagändringen innebär alltså att försäkringsskyddet breddas i vissa fall.

Utskottet påpekar att även om det nu sker en tillnärmning mellan lönebegreppet i fråga om sjukförsäkringspremier respektive dagpenning, fullföljer propositionen inte försäkringsprincipen fullt ut, eftersom löntagares dagpenningspremie kommer att fastställas utifrån en högre lön än själva förmånen. Detta sker i synnerhet då löntagaren har haft avservärda utgifter för inkomstförvärvet eller kostnader för arbetsresor. Lönebegreppet måste harmoniseras mer för att befästa försäkringsprincipen, anser utskottet.

Regeringen förslår en ny skrivning i 4 § 3 mom. i lagen om arbetsgivares socialskyddsavgift, nämligen att lön eller arvode som företagare lyfter i sitt företag inte ska betraktas som sådan lön på vilken arbetsgivares socialskyddsavgift ska betalas. Som villkor gäller att företagsägaren är försäkrad enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare. Under riksdagsbehandlingen har det kommit fram att de budgeterade inkomsterna från sjukförsäkringsavgifter och folkpensionsavgifter skulle minska med närapå 30 miljoner euro om lagen ändras på föreslaget sätt. Social- och hälsovårdsministeriet har föreslagit att lagen inte ändras på denna punkt utan att den får stå kvar med nuvarande skrivning. Utskottet understöder förslaget men konstaterar att behovet att se över företagarnas socialskyddsavgifter bör undersökas senare.