Allmän motivering

Att förtydliga den särskilda karaktären hos arbetspensionsbolagen

Till skillnad från alla andra EU-länder är det privaträttsliga arbetspensionsförsäkringsbolag, genom lag inrättade pensionsanstalter samt pensionskassor och pensionstiftelser som hos oss exceptionellt nog verkställer det lagstadgade arbetspensionsskyddet inom den privata sektorn och förvaltar dessa pensionsmedel. Den lagstadgade avsikten med arbetspensionsförsäkringsbolag är att handha det lagstadgade arbetspensionsskyddet och sköta de medel som inflyter till bolaget för detta ändamål på ett sätt som tryggar de försäkrades intressen. Att bevilja förmåner inom ramen för det lagstadgade arbetspensionsskyddet innebär utövande av offentlig makt. Dessa försäkringsbolags verksamhet avviker från normal affärsverksamhet i flera avseenden, bland annat till följd av att bolaget inte förväntas gå med vinst, av att ägarnas rätt till tillgångarna skiljer sig från de rättigheter som ägare av andra affärsdrivande aktiebolag har och framför allt av att dessa försäkringsbolag tillsammans med de andra ovan nämnda pensionsanstalterna gemensamt ansvarar för pensionsskyddet. Detta solidariska ansvar utgör i sig en begränsning av konkurrensen mellan bolagen på ett sätt som avviker från affärsvärlden i övrigt.

När man granskar regleringen av arbetspensionsförsäkringsbolagens verksamhet måste man enligt utskottets uppfattning betona den särskilda karaktären i bolagens verksamhet eftersom de verkställer social trygghet och fullgör offentligrättsliga uppgifter. Därav följer att regeringens strävan är synnerligen motiverad, dvs. att genom propositionen förtydliga verksamhetens art och att göra verksamheten mer öppen för insyn och förvaltningen mer jämlik.

Regeringen föreslår att bestämmelserna om bolagsförvaltningen skall ändras i enlighet med den generella bolagsrätten. Principerna i den nya aktiebolagslagen (624/2006) har beaktats. Bolagsstyrelsen föreslås få större ansvar och förhållandet till förvaltningsrådet blir tydligare. I fortsättningen är det bara styrelsen som kan utse och avskeda verkställande direktören. Särskilda regler om bolagsstämman skall enligt förslaget införas, och rätten att använda ombud på bolagsstämman avses bli permanent. Som delägare i ett ömsesidigt arbetspensionsförsäkringsbolag definieras nu både försäkringstagarna och de försäkrade. Därmed kommer de försäkrades delägarskap i fortsättningen att härledas direkt från lag och inte längre vara beroende av vad bolagsordningen bestämmer. Dessa förändringar vill utskottet stödja.

Innehavet av försäkringsbolagens tillgångar bör göras klarare i lagförslaget. Det uttrycks nu klart i lagförslagets 21 § att reserven som utgör täckning för ansvarsskulden samt verksamhetskapitalet ingår i försäkringsbeståndet. Vid upplösning av bolaget hör bolagets tillgångar till försäkringstagarna. Till aktieägarna och innehavarna av garantiandelar hör bara den andel av investeringarna i bolagets eget kapital som motsvarar aktierna och garantiandelarna och en skälig avkastning på investeringarna. Försäkringstagarnas rätt begränsas av att tillgångarna hör till försäkringsbeståndet som skall användas till att bekosta och verkställa de försäkrades pensionsskydd. De försäkrades rätt till tillgångarna uppkommer i samband med försäkringsfall när pension utbetalas av bolagets medel.

Lagförslagets 9 a och 9 d § innebär att kvoterna och valsättet kvarstår när det gäller försäkringstagarnas och de försäkrades representation i bolagets förvaltningsråd och styrelse. Precis som ekonomiutskottet påpekar avviker bestämmelserna i detta avseende från gängse praxis i aktiebolag. Till särdragen i vårt arbetspensionssystem hör att arbetsmarknadens parter genom sina organisationer spelar en central roll när det gäller att utveckla och förvalta systemet. Utvecklingen av arbetspensionerna är i stor utsträckning beroende av systemet med förhandlingar på trepartsbasis, och arbetspensionssystemet är en integrerad del av avtalssystemet på vår arbetsmarknad. Eftersom arbetspensionsförsäkringsbolagen fyller en viktig funktion inom vårt lagstadgade pensionssystem anser utskottet det vara motiverat att på föreslaget sätt behålla försäkringstagarnas och de försäkrades kvoter i bolagets förvaltning.

Att stärka oavhängigheten

Syftet är att genom propositionen stärka oavhängigheten hos försäkringsverksamheten avseende arbetspensionerna gentemot annan försäkringsverksamhet. Regeringen föreslår att detta görs genom en begränsning av ledningens och förvaltningspersonalens rätt att delta i ledningen och förvaltningen av andra försäkrings- och affärsbolag.

Enligt de särskilda behörighetsvillkoren för bolagsledningen i 12 § skall ordföranden samt två tredjedelar av de övriga medlemmarna i förvaltningsrådet och styrelsen vara personer som inte är anställda hos eller har förtroendeuppdrag i samma eller ett annat försäkringsbolag eller en försäkringsholdingsammanslutning, ett kreditinstitut, ett finansiellt institut eller ett fondbolag. I detta avseende blir behörighetsvillkoren mycket strängare. Syftet med de strängare villkoren är att betona principen om att arbetspensionsförsäkringsbolag inte får ha andra mål för sin verksamhet är att sköta det lagstadgade arbetspensionsystemet.

Att arbetspensionsförsäkringsbolagens självständighet understryks utgår från att deras verksamhet har samhälleliga mål. Bolagen har grundats i syfte att verkställa arbetspensionsskyddet som en del av socialförsäkringarna och inget annat. Därför måste styrelsemedlemmarna vara tillräckligt självständiga i förhållande till transaktionerna i andra bolag. Om en betydande del av styrelsemedlemmarna i ett arbetspensionsförsäkringsbolag vore anställda eller innehade förtroendeuppdrag i ett annat försäkringsbolag eller exempelvis ett kreditinstitut, skulle det finnas en risk för att de olika rollerna sammanblandas. Samtidigt förstärks den åtskillnad mellan verksamhet som avser arbetspensionsförsäkringar och annan försäkringsverksamhet som förutsattes i Finlands EU-anslutningakt. Det är motiverat att denna skillnad och oavhängighet stärks.

Regeringen utgår i sin proposition från att samma förvaltningsbestämmelser på samma sätt gäller alla arbetspensionsförsäkringsbolag oavsett deras storlek. En sådan utgångspunkt leder till att den nuvarande organisationen av förvaltnigen och ledningen måste ändras i vissa bolag, vilket är särskilt problematiskt för små bolag. Ekonomiutskottet sade i sitt utlåtande att det föreslagna 12 § 3 mom. kan sätta allvarliga käppar i hjulet för små bolag samt särbehandla anstalter med olika bolagsform och därmed orsaka störningar på marknaden. Ekonomiutskottet hänvisar bl.a. till att bolagen inte längre kan ingå i bolagsgrupper som meningen ursprungligen var när arbetspensionssystemet skapades.

Social- och hälsovårdsutskottet påpekar att situationen på såväl försäkrings- som finansmarknaden har förändrats sedan arbetspensionssystemets första tid. Då bedrev försäkringsbolagen, å ena sidan, och företagen inom finansbranschen, såsom banker, värdepappersföretag och fondbolag, å andra sidan, verksamhet åtskilt i egna konglomerat och koncerner. Nu för tiden är så gott som alla banker och försäkringsbolag verksamma inom gemensamma finanskonglomerat, och även ett arbetspensionsförsäkringsbolag kan höra till samma konglomerat. Därför är det viktigt att också på förvaltningsnivå se till att ett pensionsförsäkringsbolag kan arbeta självständigt inom ett konglomerat och att de övriga konglomeratföretagens risker inte behöver bäras av pensionsförsäkringsbolaget. De skärpta kraven på bolagsledningen utgör inget hinder för att arbetspensionsförsäkringsbolag även i fortsättningen skulle kunna använda andra försäkringsbolag eller andra företag för sin kundservice.

Ökad expertis och offentlighet

Enligt 9 d § i lagförslaget skall det krävas att styrelsemedlemmar och verkställande direktören har god kännedom om arbetspensionsförsäkringsverksamhet. Dessutom skall styrelsen också besitta god sakkunskap om placeringsverksamhet. I praktiken innebär dess krav att kompetensnivån inom styrelsen stiger.

Ekonomiutskottet tog i sitt utlåtande i synnerhet fasta på de problem som de strängare behörighetsvillkoren medför för små bolag. Social- och hälsovårdsutskottet anser det vara motiverat att villkoren skärps, om man beaktar att regeringen samtidigt överlämnat två propositioner (RP 77/2006 rd och RP 79/2006 rd) med lagförslag som medger ökad riskbenägenhet när det gäller placeringen av arbetspensionstillgångarna. Social- och hälsovårdsutskottet anser det vara viktigt att styrelsens expertis ökar på föreslaget sätt i och med att placeringsverksamheten blir allt mer mångsidig och risktagningen ökar. Skärpta behörighetsvillkor kräver att pensionsbolagen gör satsar mer på utbildning, och detta kommer att vara en krävande uppgift särskilt för små bolag.

Social- och hälsovårdsutskottet välkomnar den föreslagna bestämmelsen om att bolagen i fråga på det sätt som Försäkringsinspektionen bestämmer skall informera om tillgångar som används i syfte att förvärva kunder eller till annan marknadsföring. Dessutom skall bolagen för offentliggörande lämna uppgifter om betydande och exceptionella transaktioner mellan bolaget och dess kunder. Eftersom arbetspensionsförsäkringsbolagens verksamhet är av stor ekonomisk vikt anser social- och hälsovårdsutskottet det vara viktigt man genom lagstiftning ser till att uppgifterna om affärsverksamhet är offentliga. Bland annat är det viktigt att offentliggöra de affärer som bolagen gör när de förvärvar kunder.

Övrigt

Utskottet har under ärendets behandling gjorts uppmärksamt på en situation där man vill överföra försäkringsbestånd enligt lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden (KAPL) från ett ömsesidigt pensionsförsäkringsbolag till en pensionskassa. Ekonomiutskottet ansåg i sitt utlåtande med hänvisning till effekterna på konkurrensen att det gäller att utreda vilka konsekvenser de föreslagna bestämmelserna får för fall av detta slag.

Social- och hälsovårdsutskottet noterar att den föreslagna regleringen inte innefattar ändringar av bestämmelserna om överlåtelse av arbetsgivarspecifika försäkringsbestånd och att förslagen inte inverkar på överföringar av försäkringsbestånd eller på rörelsekapital som överförs samtidigt. Utskottet anser att frågor som gäller överföring av KAPL-försäkringsbeståndet liksom också försäkringsbeståndet enligt lagen om pension för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare (KoPL) och behovet av ändrade regler skall utredas särskilt. Utskottet anser det i och för sig vara viktigt att man i så stor utsträckning som möjligt tryggar möjligheten till överföringar.

Ekonomiutskottet har även i övrigt tagit upp pensionsanstalternas konkurrensförhållanden. Social- och hälsovårdsutskottet hänvisar i detta avseende till social- och hälsovårdsministeriets pågående utredning om det lagstadgade arbetspensionssystemets konkurrensförhållanden. Det är meningen att utredningen skall vara klar före utgången av detta år. När utredningen väl är klar kan man utifrån den föreslå eventuell ny lagstiftning och andra åtgärder i syfte att förbättra konkurrenvillkoren.