Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Granskad version 2.0
Riksdagen remitterade den 16 november 2010 en proposition med förslag till lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i lagen om temporär ändring av 4 och 6 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (RP 254/2010 rd) till social- och hälsovårdsutskottet för beredning.
Utskottet har hört
regeringsråd Esko Salo, social- och hälsovårdsministeriet
expert Johan Åström, Finlands Näringsliv
socialpolitisk expert Pirjo Väänänen, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf
juridisk ombudsman Harri Hellstén, Företagarna i Finland
kassadirektör Marja-Leena Meriläinen, Metallarbetarnas arbetslöshetskassa
biträdande direktör Ari Sipilä, Teknologiindustrin rf
Dessutom har skriftligt yttrande lämnats av Tjänstemannacentralorganisationen FTFC rf.
Regeringen föreslår att ikraftträdandebestämmelsen i lagen om temporär ändring av 4 och 6 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras. Giltighetstiden för lagen ska förlängas med ett år. Syftet med propositionen är att göra det lättare för företagen att anpassa sin verksamhet till ändringar i efterfrågan och att förbättra ställningen för de arbetstagare som är föremål för anpassningsåtgärderna. Genom den föreslagna lagen ska det förfarande fortgå enligt vilket arbetstagare vars arbetstid per vecka har förkortats med en eller flera dagar på grund av permittering ska betalas arbetslöshetsförmåner för permitteringsdagarna. Även för arbetstagare vars lön har sänkts på viss tid av produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker ska den lön som ligger till grund för inkomstrelaterad dagpenning bestämmas enligt situationen före lönesänkningen.
Bestämmelserna om arbetslöshetsförmåner för permitteringstiden ska enligt förslaget tilllämpas på permitteringar som genomförs mellan den 4 januari 2010 och den 1 januari 2012. Bestämmelserna om lönesänkning tillämpas vid bestämmandet av den lön som ligger till grund för inkomstrelaterad dagpenning på basis av löner som intjänats åren 2010—2012.
Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2011.
Genom en temporär lag ändrades 4 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa i fråga om året 2010, så att arbetstagare vars arbetstid per vecka på grund av permittering har förkortats med en eller flera dagar för permitteringsdagarna har rätt till full arbetslöshetsdagpenning i stället för jämkad dagpenning. Nu föreslås den temporära ändringen bli förlängd med ett år. Ändringen ska fortfarande bara gälla permitterade med förkortad arbetsvecka. Det räcker att man är permitterad en dag i veckan för att man ska ha rätt till utkomstskydd för arbetslösa. Enligt bestämmelserna om jämkad dagpenning skulle man inte alls få dagpenning, eftersom villkoret är att arbetstiden är förkortad med minst 25 procent. Följden blir dock att dagpenningsbeloppet sjunker för de permitterade vars förvärvsinkomster är under 3 200 euro i månaden och som har permitterats för 2—4 dagar i veckan.
När den temporära lagen stiftades uttryckte utskottet sin oro över konsekvenserna för arbetstagarna i de servicesektorer och andra sektorer där lönerna är låga. Utskottet förutsatte att utvecklingen i fråga om permitteringarna skulle bevakas och att lagen skulle ändras vid behov, om ändringen av lagen om utkomstskydd för arbetslösa leder till förändringar i sättet att permittera inom andra sektorer också. Förkortad arbetsvecka är en vanlig typ av permittering inom industrin. Men enligt utredning har permitteringar för en dag i veckan inte blivit vanligare inom den offentliga sektorn eller servicesektorerna. Permitteringarna har över lag minskat under det gångna året. Flest permitterade finns det fortfarande inom tillverkning av metallprodukter, maskiner och anläggningar och elapparater.
Under 2010 har staten med en andel som motsvarar grunddagpenningen deltagit i finansieringen av de inkomstrelaterade arbetslöshetsdagpenningar som betalats ut för permitteringstiden. Nästa år medfinansierar staten inte längre arbetslöshetsförmåner för permitteringstiden, så propositionen påverkar inte statens utgifter. Man räknar heller inte med någon inverkan på arbetslöshetsförsäkringsfondens utgifter, eftersom ändringen inte verkar ha påverkat antalet permitteringar.
Den ekonomiska återhämtningen och sysselsättningsläget ser fortfarande så osäkra ut att antalet permitteringar antagligen fortsatt kommer att vara relativt stort nästa år. Den temporära lagändringen underlättar arbetet för arbetslöshetskassorna i de industribranscher som lider värst av arbetslöshet, snabbar upp utbetalningen av arbetslöshetsförmånerna till arbetslösa och höjer i vissa fall förmånsbeloppet för permitterade. Propositionen innebär också ett års förlängd tid för att en tidsbegränsad lönesänkning som beror på produktionsorsaker eller ekonomiska orsaker inte ska försämra de inkomstrelaterade arbetslöshetsförmånerna för personer som senare blir arbetslösa. Utskottet ser det som motiverat att förlänga giltighetstiden för den temporära lagen enligt förslaget.
Riksdagen
godkänner lagförslaget utan ändringar.
Helsingfors den 3 december 2010
I den avgörande behandlingen deltog
Sekreterare var
utskottsråd Eila Mäkipää
Så som det står i motiveringen till lagen och i utskottets betänkande kommer den temporära lagändringen att leda till att dagpenningsbeloppet sjunker för de permitterade vars förvärvsinkomster är under 3 200 euro i månaden och som har permitterats för 2—4 dagar i veckan. Även om lagen i sig underlättar för arbetslöshetskassorna och höjer dagpenningen för de permitterade vars förvärvsinkomster är över 3 200 euro i månaden, kan försämringen inte anses vara acceptabel eftersom den framför allt drabbar servicesektorer där lönerna är låga och arbetstagarna oftast är kvinnor.
Att lagen är temporär och de försämrade förmånerna bara gäller en liten grupp är inte en godtagbar grund för att särbehandla arbetstagare.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande: