Allmän motivering
Allmänt
Det tillhandhålls allt mer varierad socialservice och
den privata socialservicen står för en allt större
andel av serviceproduktionen. Det betyder samtidigt att tillsynen
måste förbättras och resursanvändningen
anpassas till förändringarna. En av de viktigaste
uppgifterna är att tillgodose kvalitetskraven och klienternas
rättigheter i en föränderlig omvärld.
Bland de största nyheterna i den föreslagna
lagen jämfört med den gällande lagen
om tillsyn över privat socialservice är att det
kan ges tillstånd för socialservice dygnet runt
i hela landet och att anmälningspliktig service måste
registeras. Stödtjänster till hemservice och därmed jämförliga
tjänster såväl som privat familjedagvård
behöver inte längre registreras i registret för
tillhandahållare av privat socialservice. Det beror på ett
behov att införliva den privata socialservicen i de sociala
myndigheternas tillsyn för att tjänsterna ska
kunna säljas momsfritt.
Regionförvaltningsverken har haft varierande praxis
för att registrera stödtjänster och det har
resulterat i olika beskattningslösningar eftersom Skattestyrelsen
har betraktat registrering som ett kriterium för momsfrihet.
För en samordnad beskattning är det viktigt att
service i överensstämmelse med serviceplanen enligt
den nya lagen kan betraktas som momsfri socialservice när
den grundar sig på ett förvaltningsbeslut eller
ett avtal mellan klienten och tjänsteleverantören.
Detta även om exempelvis stödtjänster
inte registreras i regionförvaltningsverkens register.
Enligt propositionen är reformen en mellanstation på vägen
mot en övergripande reform av lagstiftningen om privat
social- och hälsovård. Följaktligen kommer
flera av de frågor som kom upp under utskottsbehandlingen
att aktualiseras senare i lagberedningen. Utskottet anser dock att den
aktuella reformen är motiverad och tillstyrker därför
lagförslagen, men med kompletteringarna nedan.
Tillstånds- och registreringsprocedurer
De föreslagna ändringarna är tänkta
att förtydliga och förenkla tillstånds-
och registreringsproceduren för producenter av privat socialservice. Enligt
förslaget får regionförvaltningsverket
bevilja ett tillstånd för dygnetruntservice som
täcker in all nödvändig socialservice.
Om sökanden är verksam inom det geografiska området
för flera regionförvaltningsverk är det
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och
hälsovården som beviljar rikstäckande
tillstånd. Det är rationellt, anser utskottet,
att rikstäckande tillstånd kan beviljas samordnat
med tillstånd inom social- och hälsovården.
Tjänster som inte är tillståndspliktiga
ska anmälas till den kommun där de produceras.
Kommunen skickar informationen vidare till regionförvaltningsverket
utom beträffande stödtjänster till hemservice
eller jämförliga tjänster och privat
familjedagvård. Det är i första hand
kommunen som ska utöva tillsyn över dem. Genom propositionen
minskar både kommunernas och regionförvaltningsverkens
administrativa arbete.
Ett villkor för att få tillstånd
att tillhandahålla socialservice dygnet runt är
att producenten har tillräckligt många och ändamålsenliga
lokaler och nödvändig personal. I den fortsatta
beredningen av lagstiftningen bör andra kriterier för serviceproducenterna övervägas
i syfte att trygga fortlöpande service och tillgodose klienternas
rättigheter. De kan bland annat gälla att aktörerna
ska vara tillförlitliga, ha gott anseende och vara kapabla
att uppfylla sina förpliktelser. Utskottet föreslår
att 10 § kompletteras med att sökanden ska vara
kapabel att uppfylla sina ekonomiska förpliktelser.
Vidare är det viktigt att ett av villkoren enligt 4 § är
att sökanden har tillräckligt många anställda
i relation till antalet klienter. Dessutom ska lagen om behörighetsvillkoren
för yrkesutbildad personal inom socialvården och
lagen om klientens ställning och rättigheter inom
socialvården tillämpas på privat socialservice.
I förekommande fall bör tillståndsvillkoren
enligt 10 § innehålla bestämmelser
om behörighetskrav för personalen.
Tillsyn
För att stärka tjänsteproducenternas
eget ansvar för att tjänsterna håller
hög nivå och är korrekta ska de vara
skyldiga att lägga upp planer för egenkontroll.
Verksamhetsenheterna ska också ha personer med ansvar för
att kraven på tjänsterna uppfylls. Enligt motiven
till propositionen kommer bestämmelserna om de ansvariga
personerna att preciseras i samband med den genomgripande reformen
av lagstiftningen.
I fortsättningen ska tillsynen vara effektivare och
det innebär att kommunen får rätt att
också inspektera enheterna på eget initiativ utan
begäran från regionförvaltningsverket.
Vidare är kommunen skyldig att anmäla till regionförvaltningsverket
om det uppdagas missförhållanden i stödtjänsterna
till hemservicen eller i familjedagvården och kommunen
inte har lyckats undanröja missförhållandena
genom rådgivning och styrning. I den här typen
av tillsynsfrågor kan det fortfarande komma klagomål
till regionförvaltningsverken. Med avseende på klienternas
rättigheter och högkvalitativa tjänster
inom socialvården är det av stor vikt att tillsynen
förtydligas och egenkontrollen stärks, framhåller utskottet.
Tillsynen bör inbegripa bland annat personer som tillhandahåller
socialservice som inhyrd arbetskraft eller för ett konsultföretag.
Under utskottsbehandlingen kom den synpunkten fram att tillsynen
kan försämras av produktivitetsmålen
vid regionförvaltningsverken och nedskärningarna
i deras resurser. Dessutom framfördes misstanken att egenkontrollerna
inte räcker till och inte är tillräckligt
heltäckande. Det är viktigt att se till att tillsynen
inte i alltför hög grad är beroende av
egenkontroller och sporadiska kommentarer från klienterna.
Tillsynen bör ses över för att kommentarer
och feedback från klienterna kan samlas in systematiskt
och användas till att förbättra servicen.
I samband med den genomgripande reformen måste befogenhetsfördelningen
mellan tillsynsmyndigheterna ses över, tillsynen effektiviseras
och adekvata resurser avsättas för ändamålet.
Detaljmotivering
Lagförslag 1
6§. Plan för egenkontroll.
Lagförslaget innehåller ingen grundläggande
bestämmelse om att planen för egenkontroll ska
lämnas till tillståndsmyndigheten. Utskottet föreslår
att tillstånds- och tillsynsverkets rätt att meddela
föreskrifter stryks i 2 mom. I den genomgripande reformen
kan man senare ta ställning till om bestämmelsen
behövs.
8 §. Ansökan om tillstånd.
På grund av förvaltningslagen behöver
det inte föreskrivas i 1 mom. att ansökan om tillstånd
ska göras skriftligt. Vidare föreslår
utskottet att 2 mom. ändras till att innehållet
i tjänsterna ska nämnas, inte servicebranschen.
9 §. Inspektion med anledning av tillståndsansökan.
Utskottet lägger till en passus om syftet med inspektionerna.
Vidare föreslår utskottet ett nytt 2 mom. om sökandens
samtycke som villkor för förhandsinspektion när
en inspektion avser lokaler som omfattas av hemfriden.
10 §. Beviljande av tillstånd.
Med hänvisning till den allmänna motiveringen
föreslår utskottet att 1 mom. kompletteras med
en bestämmelse om ekonomiska verksamhetsbetingelser som tjänsteproducenten
måste uppfylla. Exempelvis en sökande som gått
i konkurs eller har skatteskulder som är större än
ringa i förhållande till betalningsförmågan
och kommer att utmätas anses inte kunna uppfylla sina ekonomiska
förpliktelser.
18 §. Förrättande av inspektion.
Utskottet föreslår att 1 mom. ändras
till att inspektioner inte får förrättas
i lokaler som omfattas av hemfriden annat än om det är
nödvändigt för att säkerställa att
klienterna får behörig service.
23 §. Återkallande av tillstånd.
Utskottet föreslår ett villkor till för återkallelse
av tillstånd, nämligen att anmärkningar
och varningar från myndigheterna inte har resulterat i
att bristerna har rättats till.
28 §. Övriga uppgifter som ska registreras.
Utskottet lägger till en hänvisning till 26 §.
32 §. Uttag av avgifter hos serviceproducenterna.
Utskotet preciserar bestämmelsen med att årsavgiften
ska vara knuten till en åtgärd och inte en allmän
avgift för att finansiera myndighetens verksamhet.
36 §. Ändringssökande.
Utskottet preciserar bestämmelsen med att rätten
att överklaga också gäller beslut av
tillsynsmyndigheten.
41 §. Ersättning för kostnaderna
för förande av register.
Med hänvisning till ändringen i 32 § föreslår
utskottet att det ska framgå av paragrafen att årsavgiften är
prestationsbaserad.
42 §. Närmare bestämmelser.
Utskottet föreslår att uppdelningen av befogenheterna
mellan tillstånds- och tillsynsmyndigheterna stryks i bemyndigandet
att utfärda förordning. Bemyndigandet i 3 mom. är
onödigt och kan strykas med hänvisning till 8 § i
lagen om grunderna för avgifter till staten.
Lagförslag 3
Utskottet föreslår en precisering eftersom
klagomålet enligt 78 § också kan gälla
offentliga specialomsorger.
Lagförslag 6
I 2 mom. bör tidigare ändringar beaktas.