Detaljmotivering

6 b §.

I 6 § 1 mom. föreskrivs att den som tillverkar eller importerar tobaksprodukter och rökdon svarar för undersökning av halterna av olika ämnen i produkterna, för att förpackningarna är märkta på behörigt sätt och för att produkterna kvalitetskontrolleras. I 2 mom. föreskrivs att tillverkarna och importörerna är skyldiga att se till att halterna av tjära, nikotin och kolmonoxid som uppstår vid rökning av cigarretter mäts och att det verifieras att informationen om tjära och nikotin på förpackningarna är exakta, innan produkten överlåts till minutförsäljning.

Enligt 18 § 2 mom. kan social- och hälsovårdens produkttillsynscentral förbjuda den som tillverkar eller importerar en tobaksprodukt eller någon annan näringsidkare att i sin näringsverksamhet sälja eller på något annat sätt överlåta produkten. Detta gäller bland annat när ett förbud behövs för kontroll av de uppgifter som enligt 4 punkten i momentet har lämnats till produkttillsynscentralen i enlighet med 6—6 c §.

Med avseende på förpliktelserna i 6 § är det naturligt att försäljningsförbud kan förordnas när det gäller att kontrollera uppgifter om hur skyldigheterna har efterlevts. Däremot gäller framför allt försäljningsförbudet i fråga om 6 a och 6 b § en skyldighet att utreda om det provningslaboratorium som tillverkaren eller importören anlitar kan godkännas. I stället för ett försäljningsförbud med hänvisning till nödvändig tillsyn behövs det bestämmelser om att produkttillsynscentralen har rätt att avbryta eller förbjuda verksamheten vid provningslaboratoriet. Då kan tillverkaren eller importören anlita något annat provningslaboratorium som är godkänt i Finland eller inom EU.

På grundval av det ovanstående föreslår utskottet att 6 b § får nya bestämmelser om att verksamheten vid ett laboratorium kan avbrytas för viss tid. Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral skall ha rätt att avbryta verksamheten vid ett laboratorium för en bestämd tid på samma grunder som ett godkännande av laboratoriet kan återkallas. Dessutom skall åtgärden kunna sättas in när det finns grundad anledning att ifrågasätta riktigheten i informationen om provningslaboratoriet eller i laboratoriets verksamhet.

14 §.

I 1 mom. talas det om bestämmelser som utfärdas med stöd av lagen. Sedan vi fick vår nya grundlag betyder bestämmelser antingen bestämmelser i internationella överenskommelser eller rättsregler på lägre nivå som enligt 80 § grundlagen får utfärdas av en myndighet inom statens centralförvaltning. Lagen har inga och regeringen föreslår heller inga bemyndiganden för myndigheter inom statens centralförvaltning att genom bestämmelser utfärda rättsregler på lägre nivå. Med hänvisning till detta föreslår utskottet att det i alla lagrum i den finska lagtexten där det talas om "säännökset och määräykset" generellt bara talas om "säännökset". Ordet "määräys" måste därför strykas i 14 § 1 mom., 17 § 2 mom. och i det inledande stycket till 28 § 1 mom. i den finska lagtexten. Dessutom föreslår utskottet att samma ändring görs i 14 § 4 mom. och 30 a §, som inte ingår i propositionen. Inte heller dessa ändringar påverkar den svenska lagtexten.

18 §.

I 2 mom. ingår villkoren för försäljningsförbud. Grundlagsutskottet har tidigare påpekat att proportionalitetsprincipen bör framgå av författningstexter som reglerar näringsverksamhet (t.ex. GrUU 45/2001 rd). Kravet på att mer exakt ge uttryck för proportionalitetsprincipen har samband med grundlagsutskottets vedertagna hållning att lagstiftningen måste ge verksamhetsidkaren fullgoda garantier för att myndigheternas verksamhet är förutsebar, om en myndighet har rätt att ingripa i näringsverksamhet.

Utskottet föreslår att 18 § 2 mom. preciseras för att proportionalitetsprincipen skall framgå tydligare. Med den nya formuleringen föreskriver momentet att försäljningsförbud för att kontrollera information i fråga om 6 a och 6 b § bara kan tilllåtas, om myndigheten har grundad anledning att ifrågasätta riktigheten i de inlämnade uppgifterna eller i laboratoriets verksamhet och om den som tillverkar eller importerar produkten inte kan anlita ett annat provningslaboratorium under den tid som myndigheten utreder frågan. När det gäller 6 c § kommer proportionalitetsprincipen bättre fram, om lagrummet ändras så att försäljningsförbud får förordnas om myndigheten har grundad anledning att misstänka att de inlämnade uppgifterna inte stämmer.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår utskottet att ett nytt 3 mom. fogas till 18 §. Då blir 3 mom. 4 mom.

Lagtexten säger ingenting om att en myndighet eller en verksamhetsidkare kan anhålla om att försäljningsförbudet återkallas. Vid avslag kan verksamhetsidkaren överklaga beslutet hos förvaltningsdomstolen. Trots detta rättsmedel kommer proportionalitetsprincipen bättre fram, om myndigheten är skyldig att omedelbart upphäva försäljningsförbudet när det inte längre finns någon lagstadgad orsak att ha kvar det. Detsamma gäller också när myndigheten enligt 18 § kan besluta att tillverkaren eller importören skall återkalla tobaksprodukten eller rökdonet från marknaden.

På grundval av det ovanstående föreslår utskottet att en bestämmelse om återkallande av försäljningsförbudet eller förpliktelsen läggs till som ett nytt 5 mom. i 18 §.

20 §.

På grund av de föreslagna ändringarna i 18 § ändras hänvisningen i 20 § 1 mom. från 18 § 3 mom. till 18 § 4 mom.

25 §.

I 3 mom. föreskrivs att avgifter för prestationer som statliga myndigheter tar ut enligt den föreslagna lagen bestäms enligt lagen om grunderna för avgifter till staten. Enligt 4 mom. får avgifter och kostnader enligt lagen drivas in utan dom eller beslut på det sätt som bestäms i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg.

Av motiveringen till lagförslaget framgår det att hänvisningen i 25 § 3 mom. till lagen om grunderna för avgifter till staten i första hand avser social- och hälsovårdsministeriets befogenheter att genom förordning utfärda närmare bestämmelser om tillsynsavgifter med stöd av lagen om grunderna för avgifter till staten. Formuleringen i 8 § i lagen om grunderna för avgifter till staten hänvisar till tidigare praxis att närmare bestämmelser om avgifterna utfärdades genom beslut av respektive ministerium. Med hänsyn till bestämmelserna i 80 § i grundlagen går det inte längre att föreskriva om offentligrättsliga avgifter som myndigheter tar ut bara genom administrativa beslut av respektive ministerium, utan bestämmelser om avgifterna måste finnas åtminstone i förordning av respektive ministerium, eftersom avgifterna har vissa rättseffekter för utomstående.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår utskottet att 25 § 3 mom. för tydlighetens skull omformuleras till ett bemyndigande. Bestämmelser om avgifterna utfärdas enligt detta genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.

Inom den kommunala tillsynen gäller det liksom inom den statliga tillsynen att övervaka efterlevnaden av lagen och därmed är det fråga om en offentligrättslig prestation. Därför är det befogat att de kommunala avgifterna i tillämpliga delar följer lagen om grunderna för avgifter till staten. Lagförslaget har inga bestämmelser om avgifter för kommunala myndigheters tillsynsverksamhet. Därför föreslår utskottet att en bestämmelse om detta fogas till 25 § 3 mom. Närmare bestämmelser om grunderna för avgiften ingår i den kommunala taxan.

Utskottet föreslår att ordet "kostnader" i 25 § 4 mom. stryks, eftersom lagförslaget ingenstans talar om kostnader som omedelbart kan indrivas på offentligrättsliga grunder.

28 §.

I 3 mom. föreslår utskottet att hänvisningen till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet preciseras. Ändringen påverkar inte den svenska lagtexten. Dessutom föreslår utskottet att "yrkande" i den sista meningen ändras till "ansökan", eftersom målet anhängiggörs genom en besvärsskrift eller ansökan.

Ikraftträdelsebestämmelsen.

Enligt propositionen träder lagen i kraft den 30 september 2002. Med stöd av en övergångsbestämmelse skall vissa lagrum börja tillämpas först senare för att de berörda parterna skall ha bättre tid att införa bestämmelserna.

Enligt 2 mom. får de cigarretter som finns vid ikraftträdelsetidpunkten (30.9.2002) säljas ett år framåt. Det betyder att de inte får tillverkas efter att lagen har trätt i kraft.

Enligt artikel 7 i direktivet om tobaksvaror får de produktbeskrivningar som anges i artikeln inte användas på förpackningar för tobaksprodukter efter den 30 september 2003. Varken artikel 7 eller övergångsbestämmelserna i artikel 14 säger explicit ut från och med när förpackningar som strider mot artikel 7 inte längre får tillverkas.

Därför är artikel 7 tvetydig när det gäller tillverkningen. Det är viktigt att cigarettförpackningar som strider mot artikel 7 och som ger intrycket att cigarretterna är mindre skadliga än andra inte får säljas efter den 30 september 2003. Däremot spelar tidpunkten för tillverkningen av förpackningarna ingen avgörande roll för konsumenterna, för sådana förpackningar får enligt direktivet ändå inte säljas efter den 30 september 2003.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår utskottet att 7 a § 1 mom. i överensstämmelse med 3 mom. i ikraftträdelsebestämmelsen tilllämpas från och med den 30 september 2003. Det betyder att förpackningarna får tillverkas fram till detta datum men inte därefter. Förpackningar som följer de gamla bestämmelserna måste sluta säljas från och med samma tidpunkt.