Motivering

I regeringens proposition RP 83/2007 rd, som social- och hälsovårdsutskottet har behandlat tidigare, föreslås att statsandelen till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader ska sänkas från 33,88 procent för i år till 31,77 procent. I den nu aktuella propositionen föreslås en komplettering till den föregående.

Regeringen vill sänka statsandelen för social- och hälsovården från 33,88 till 32,74 procent. Med beaktande av kommunernas behov t.ex. av mer personal, vilket också konstateras i basserviceprogrammet, är statsandelen för social- och hälsovårdens driftskostnader alldeles för låg.

Socialdemokraterna och Vänsterförbundet kräver att statsandelen för social- och hälsovårdens driftskostnader bibehålls på nuvarande nivå, alltså 33,88 procent.

Socialdemokraterna krävde redan i sitt valprogram större satsningar på välfärdstjänster. Vi anser att regeringens värdeval inte träffar rätt. Alla medborgare måste få del av den goda ekonomiska tillväxten, anser vi. Kommunernas ökade kostnader kommer att anstränga ekonomin över hela linjen. Staten hjälper inte upp situationen för kommunerna, utan lämnar dem åt sitt öde med alla sina problem efter nästa år. Om tillväxten i hela ekonomin samtidigt mattas av, står kommunerna inför större ekonomiska problem än någonsin.

Om läget skärps, kommer kommunerna under de närmaste åren inte att kunna rekrytera ny arbetskraft. De blir tvungna att höja skatteöret i större omfattning än beräknat och att öka upplåningen. Sannolikt går det så här oberoende av att kommunerna i år gör ett gott resultat i snitt och att också nästa år ser ganska lovande ut.

Höstens löneuppgörelse i kommunsektorn får kännbara konsekvenser för den kommunala ekonomin, för kommunerna får stå för två tredjedelar av kostnadsökningen medan staten tar ansvar för en tredjedel. Många kommuner tvingas höja skatteöret på grund av löneuppgörelsen. Skillnaden i kommunernas ekonomi är stora och de har väldigt olika möjligheter att förbereda sig för löneuppgörelsen. Det kan i framtiden betyda att problemen i enskilda kommuner tillspetsas och att ojämlikheten mellan medborgarna ökar.

Det bör noteras att regeringen genom en skrivning i sitt program skapade förväntningar om att kommunerna skulle kompenseras för den s.k. jämställdhetspott som deras löneuppgörelse innebar. Nu vill regeringen höja statsandelarna med 150 miljoner euro och skjuta till 18 miljoner euro i anknytning till kommunernas resultatprojekt. Statsandelstillägget på 150 miljoner euro till kostnaderna för lönehöjningar räcker bara delvis till för att täcka in denna post, eftersom kostnaderna för den jämställdhetspott på 2 procent som avtalats i löneuppgörelsen i kommunsektorn uppgår till omkring 350 miljoner euro.

Till följd av den kommunala löneuppgörelsen ökar statens skatteinkomster med omkring 300 miljoner euro under avtalsperioden. Socialdemokraterna och Vänsterförbundet anser att skattevinsten för staten ska intäktsföras tillbaka till kommunerna i form av statsandelar för social- och hälsovården och undervisningsväsendet.