Motivering

Enligt propositionen ska försvarsmakten fortfarande stå för hälso- och sjukvård för värnpliktiga, de som fullgör frivillig värnplikt och personer som studerar för att kvalificera sig för militära tjänster. Primärvård ska fortsatt till största delen tillhandahållas i garnisonerna av försvarsmakten själv. Däremot ska försvarsmakten inte längre själv tillhandahålla specialiserad sjukvård, utan upphandlar i stället nödvändig specialiserad sjukvård inom ramen för den allmänna hälso- och sjukvården. Enligt social- och hälsovårdsutskottet är det angeläget att försvarsmakten och inte minst Centralen för militärmedicin ser till att behålla den militärmedicinska kompetensen och utvecklar den i samråd med den offentliga hälso- och sjukvården. Samarbete och kompetens spelar en viktig roll också med avseende på bedömningen av hälsoriskerna i samband med fysisk och psykisk ansträngning under värnplikten och åtgärderna för bibehållen tjänstgöringssäkerhet.

Enligt de föreslagna ändringarna i 24 § i folkhälsolagen och 15 § i lagen om specialiserad sjukvård kan kommunerna och samkommunerna med försvarsmakten komma överens om tillhandahållande av vård och behandling av personer vars hälso- och sjukvård försvarsmakten ansvarar för. Undersökningar och behandlingar som ingår i överenskommelsen ska kunna tillhandahållas på andra grunder och snabbare än för invånarna i samkommunerna. En bestämmelse med särbehandling är en godtagbar grund för att trygga tjänstgöringsdugligheten hos de personer som lyder under den gällande lagen om hälsovården inom försvarsmakten, framför allt om man ser till kopplingen mellan tjänstgöringen och den grundlagsfästa skyldigheten att försvara landet å ena sidan och de särskilda hälsoriskerna å andra sidan, framhåller grundlagsutskottet i sitt utlåtande (GrUU 1/2006 rd). Grundlagsutskottet menar att det medför vissa problem att en patientgrupp får företräde framför andra patienter när det gäller hälso- och sjukvård, men att problemet lindras av att det är frivilligt för kommunerna och samkommunerna att ingå överenskommelse. Social- och hälsovårdsutskottet håller med grundlagsutskottet om att folkhälsolagen och lagen om specialiserad sjukvård bör preciseras i syfte att säkerställa att de tjänster som ingår i avtalen inte äventyrar kommunernas och samkommunernas möjligheter att fullfölja sina lagfästa uppgifter. Detta gäller bland annat rättten enligt folkhälsolagen och lagen om specialiserad sjukvård att få komma på undersökning och under vård under en viss tid.

Kommunerna och samkommunerna har inte fått någon ersättning för hälsokontroller som hör ihop med uppbåd. Enligt ikraftträdandebestämmelsen till folkhälsolagen kommer ersättning i överensstämmelse med kostnaderna för tjänsterna att betalas ut från och med 2008. Kommunerna och samkommunerna föreslås inte få betalt för att HVC-läkare deltar i uppbårdskontrollerna. Enligt vad utskottet har erfarit medför medverkan vid uppbåden tidvis en stor påfrestning för hälsovårdscentralerna i små kommuner där det finns stora garnisoner. Utskottet föreslår att försvarsutskottet tar ställning till möjligheterna att tidigarelägga ersättningarna och utsträcka dem till kostnaderna för att HVC-läkare deltar i uppbåd.