Motivering

Social- och hälsovårdsutskottet har behandlat berättelsen utifrån de uttalanden som riksdagen godkänt på förslag av utskottet. Ett av dem hör till arbets- och näringsministeriet förvaltningsområde. Alla övriga, sammanlagt 32 uttalanden, hör till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Utskottet har vissa anmärkningar med anledning av berättelsen.

Uttalanden som kan strykas

Utskottet anser att de åtgärder som vidtagits med anledning av följande uttalanden har varit tillräckliga eller att de i övrigt inte längre är aktuella. Därmed kan de strykas.

• Enhetligt avgiftstak för hälso- och sjukvården RP 187/2001 rd
• Lagen om utkomstskydd för arbetslösa RP 115/2002 rd, uttalandena 1, 4 och 5
• Ersättningsskydd för krigsinvalider RP 150/2002 rd
• Arbetspensionsreform RP 261/2002 rd, uttalande 1
• Verkställighet av arbetsmarknadsstödsreformen RP 164/2005 rd, uttalande 1
• Verkställighet av tobakslagen RP 226/2005 rd
• Utvecklande av systemet med personliga assistenter RP 166/2006 rd
• Barnskydd RP 252/2006 rd, uttalandena 1 och 2
• Reform av avgiftssystemen RP 37/2008 rd, uttalande 1
• Överföring av underhållsstödet från kommunerna till Folkpensionsanstalten RP 49/2008 rd, uttalande 1

Uttalanden som ska stå kvar

Alla andra uttalanden som godkänts på förslag av social- och hälsovårdsutskottet än de som nämns ovan behövs fortfarande och bör stå kvar i regeringens berättelse.

Regeringen anser att följande uttalanden i berättelsen inte längre kräver åtgärder. Utskottet omfattar inte regeringens syn utan uttalar följande om dem:

Förbättrande av grundskyddet RP 155/2001 rd

Utskottet instämmer i det som sägs i berättelsen om att de största problemen med grundskyddet är att de som omfattas av de primära förmånssystemen allt för ofta måste ty sig till utkomststöd. Därför är det viktigt att se på de primära förmånernas nivå för att utkomststödet enligt sitt ursprungliga syfte ska bli ett socialt skyddsnät främst för personer som tillfälligt befinner sig i en ekonomiskt svår situation. Under den ekonomiska lågkonjunkturen har antalet personer som får utkomststöd åter stigit, precis som kommunernas utgifter för stödet. Det finns gott om unga arbetslösa arbetssökande och barnfamiljer bland dem som får utkomststöd Utskottet anser att man fortsatt bör arbeta på att ta fram metoder för att underlätta för dem som får utkomststöd.

Lagen om utkomstskydd för arbetslösa RP 115/2002 rd

Uttalandena om utvidgad rätt till tilläggsdagar inom utkomstskyddet för arbetslösa och om slopad behovsprövning vid arbetsmarknadsstöd behöver fortsatt följas upp och besvaras också i nästa berättelse. SATA-kommittén för en totalreform av den sociala tryggheten föreslog i sin slutrapport att behovsprövningen vid arbetsmarknadsstöd ska lopas när det gäller makens inkomster. Utskottet anser att man i samband med beredningen av nästa statsfinansiella ramar bör anvisa lämpliga medel för att slopa behovsprövningen.

Utländsk arbetskraft RP 171/2008 rd

Utskottet kräver att pensions- och socialförsäkringsavgifter för utländska arbetstagare betalas på tillbörligt sätt. Därför finns det fortfarande skäl att klarlägga med vilka åtgärder efterlevnaden av betalningsförpliktelserna kan bevakas bättre. Nödvändiga resurser för övervakningen bör säkerställas.

Om lagberedningen

Utskottet tar här upp social- och hälsovårdsministeriets resurser för lagberedning och frågan om samordning av lagberedningen. En av ministeriets kärnuppgifter är att bereda lagstiftning och författningar av lägre rang. Statens revisionsverk har fäst sig vid hur knappa social- och hälsovårdsministeriets resurser för lagberedning är (SRV:s publikation 196/2009 Styrningssystemet på social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde). Ministeriets personella resurser för lagberedning är omkring 10 procent av de totala personella resurserna, vilket motsvarar genomsnittlig nivå på ministeriet. Men ministeriet bereder omkring en femtedel av alla propositioner och därmed spelar lagberedningen där en central roll för riksdagens arbete.

De personella resurserna för lagberedning har också inom ministeriet ansetts otillräckliga för att uppfylla de mål som riksdagen, justitieministeriet och laglighetsövervakarna ställer. De otillräckliga lagberedningsresurserna har fördröjt överlämnandet av propositioner om nödvändiga reformer till riksdagen och delvis varit orsak till bristfällig beredning. Lagberedningen måste få mer resurser och det behövs också mer resurser för att göra beredningen mer planmässig och samordnad. Propositioner bör överlämnas till riksdagen mer planmässigt under varje riksmöte för att de inte som nu ska anhopa sig mot slutet av året och för att det ska finnas mer tid för att förbereda genomförandet.