Motivering

Stora utskottet anser på basis av utredningen att eurogruppen under sin fyraåriga existens blivit ett viktigt forum för förtroliga diskussioner om aktuella frågor i euroområdet. Utskottet omfattar motiveringen att ett förtroligt forum för dessa diskussioner behövs. Det ligger i Finlands och de övriga små EU-ländernas intresse att viktiga och betydelsefulla diskussioner om ekonomisk politik kan föras i en sådan sammansättning att alla länder i euroområdet får vara med.

Enligt uppgift till stora utskottet har eurogruppen inte enbart diskuterat specialfrågor av gemensamt intresse på grund av den gemensamma valutan utan den har faktiskt blivit ett diskussionsforum för den allmänna ekonomiska politiken på gemenskapsnivå. Gruppen har i olika sammanhang också behandlat andra frågor än frågor med direkt anknytning till den gemensamma valutan och frågor inför Ecofinrådet. Till exempel vissa känsliga frågor i samband med den multilaterala övervakningen har behandlats och de facto avgjorts i eurogruppen. Vid en senare i behandling av samma frågor i Ecofinrådet har det inte längre uppstått någon verklig diskussion trots att de formella besluten har tagits där .

Utskottet understryker att den informella eurogruppen av nuvarande form inte bör behandla andra ärenden än de som Europeiska rådet i Luxemburg gett den, dvs. specialfrågor kring den gemensamma valutan. Diskussioner om effekterna av den nationella ekonomiska politiken för den gemensamma valutan hör till dem. Att också andra frågor än sådana som berör euroområdet tas upp i eurogruppen försvagar Ecofinrådets institutionella status. Det leder till att faktisk behörighet överförs från en officiell EU-institution till ett inofficiellt regeringsorgan utan gemenskapsanknytning vars mandat inte har reglerats juridiskt och som inte heller berörs av samordningsförfaranden och öppenhetsregler för normalt EU-arbete.

Om det anses behövligt med diskussioner också om andra frågor än sådana som har direkt med den gemensamma valutan att göra bör man överväga att formalisera eurogruppens rättsliga ställning och fastställa dess behörighet. Att formalisera eurogruppen kan vara motiverat också när det inte görs ändringar i behörighetsfördelningen mellan unionen och dess medlemsstater. Utom att en formell eurogrupp skulle lösa det institutionella problemet skulle den förstärka gruppens legitimitet i och med att riksdagen kunde delta i formuleringen av Finlands ståndpunkter på samma sätt som i övriga EU-frågor.

Stora utskottet omfattar inte slutsatsen i utredningen att en formalisering av eurogruppen utan vidare innebär att den inte längre är förtrolig. En informell eurogrupp är inte en ovillkorlig förutsättning för att frågorna skall förbli konfidentiella. Också ett formellt EU-organ kan sammanträda i en begränsad sammansättning och behandla förtroliga frågor.

Utskottet omfattar inte heller ståndpunkten i utredningen att en normal EU-samordning inte behövs för förberedelse av eurogruppens sammanträden, eftersom det inte är fråga om ett formellt EU-organ utan ett informellt diskussionsforum. Det väsentliga i detta sammanhang är inte eurogruppens juridiska form utan den faktiska verksamhetens innehåll och betydelse. Hos oss omspänner ekonomiskpolitiska frågor flera ministeriers förvaltningsområden varför en samordning av synpunkterna är viktig också vid beredningen av eurogruppens diskussioner. Också riksdagen bör ha en faktisk möjlighet att ta ställning till viktiga ekonomiskpolitiska frågor redan i beredningsskedet och inte först efter att överenskommelser de facto har ingåtts.

Trots att eurogruppen eller något förtroligt forum för diskussioner om den ekonomiska politiken behövs, bör insynen i detta forum kunna analyseras fördomsfritt. Utgångspunkten bör vara så stor öppenhet som möjligt utan att den förtrolighet som behövs för uppriktiga och direkta diskussioner går förlorad. Öppenheten bör då granskas från fall till fall utan att hela eurogruppens verksamhet buntas ihop och görs icke-offentlig. Förtrolighetsgraden varierar och på samma sätt bör också öppenheten variera.

Samordningen av den ekonomiska politiken i EU:s medlemsstater samt eurogruppen utgör en del av diskussionen om EU:s framtid. De har samband med behörighetsfördelningen mellan unionen och dess medlemsstater samt med unionens kommande institutionella struktur som just nu dryftas i ett brett upplagt konvent. Stora utskottet anser att det inte är värt att föregripa resultaten från konventet.