ALLMÄN MOTIVERING

Den nuvarande frånvaromodellen och en bedömning av den

Att delta i plenum och utskottsarbetet betraktas som ett viktigt inslag i ledamotsuppdraget. För att kunna vara borta behöver ledamoten en acceptabel orsak, såsom sjukdom eller tjänsteuppdrag i anknytning till riksdagsarbetet, eller tillstånd av talmanskonferensen om orsaken är någon annan. Frånvaro av annan orsak måste förordas av riksdagsgruppen.

Ledamöterna ska anmäla frånvaro eller anhålla om frånvaro på en blankett som talmanskonferensen fastställt. Utifrån blanketterna upprättas varje dag en frånvarolista som efter granskning går till talmanskonferensen. Talmanskonferensen behandlar plenidagar frånvaroanmälningarna och beviljar tillstånd till frånvaro av annan orsak. Uppgifterna antecknas enligt 48 § i riksdagens arbetsordning (; nedan arbetsordningen) i protokollet från plenum. Utskottet behandlar inte frånvaroärenden men redovisar månatligen uppdaterad närvarostatistik för vår- respektive höstsessionerna.

Den nuvarande frånvaromodellen är svåröverblickbar i synnerhet för utomstående. Dessutom består den av en mängd arbets- och beslutsfaser som dagligen kräver insatser på flera håll i riksdagen. Den involverar ledamöter, ledamotsassistenter, talmanskonferensen, generalsekreteraren, gruppkanslierna, centralkansliet, utskotten, internationella enheten och ministermedarbetare. När någon vill att korrigeringar ska göras i efterskott måste centralkansliet vidta vissa åtgärder och talmanskonferensen eller generalsekreteraren fatta beslut om saken.

Konstitueringskommittén (Eduskunnan toimielinten järjestäytymiseen ja eduskuntatyön toimivuuteen liittyviä kehittämistarpeita, Eduskunnan järjestäytymistoimikunnan mietintö. Riksdagens kanslis publikation 1/2006) utredde att man i de övriga nordiska parlamenten vanligen inte har något namnupprop i plenum och att det är frivilligt att anmäla frånvaro. I utskotten är praxis i de övriga nordiska länderna den att frånvaro inte antecknas, och att frånvaro inte statistikförs även i det fall att närvarolistor upprättas.

Den nya frånvaromodellen

Talmanskonferensen anser att den nuvarande frånvaromodellen inte är lämplig med tanke på hur mycket arbete den kräver och den ringa nytta den tillför riksdagsarbetet. Nyttan av att på nuvarande sätt följa upp frånvaron kan inte anses särskilt stor när det räcker med att en ledamot anmäler närvaro i namnuppropet i början av plenum för att i statistiken räknas in bland de närvarande. Talmanskonferensen har praktiskt taget utan undantag bifallit ansökningar som gällt längst en veckas frånvaro. Likaså har det i praktiken varit klart att grupperna förordar frånvaro av annan orsak. Det nuvarande anmälnings- och tillståndsförfarandet har följaktligen inte påverkat vare sig frånvarofrekvensen eller tågordningen.

Talmanskonferensen föreslår nya rutiner för anmälan och tillstånd när det gäller frånvaro från riksdagens arbete. Det nuvarande anmälnings- och tillståndsförfarandet enligt arbetsordningens 48 § frångås och frånvaroärenden behandlas inte längre i talmanskonferensen. Den officiella frånvarouppföljningen upphör därmed. Framöver är frånvarofrågan något som ledamöterna själva bestämmer om och ansvarar för medan uppföljningen blir riksdagsgruppernas angelägenhet. Beslut om ett uppdrag eller en resa kan jämställas med riksdagsarbete ska dock fortfarande fattas av talmanskonferensen.

Namnuppropet i början av plenum kvarstår, och utifrån det tas i protokollet från plenum in en lista över de ledamöter som inte anmält sig inom 15 minuter efter att plenum börjat. Talmanskonferensen föreslår en särskild anteckning i protokollet om de ledamöter som är frånvarande på grund av sjukdom eller uppdrag i anknytning till riksdagsarbetet. De som är frånvarande av någon annan orsak nämns inte separat utan deras namn framgår av frånvaroförteckningen. För närvarande antecknas i protokollet också de som beviljats tillstånd till frånvaro av annan orsak.

På riksdagens webbsidor läggs enligt nuvarande mönster ut allmänt tillgänglig månadsstatistik över frånvaro från plenum. Utskottens nuvarande närvarostatistik upprättas hädanefter på månadsbasis enligt samma grunder som statistiken över frånvaro från plenum. Det innebär att ledamöter som är frånvarande från ett utskottssammanträde på grund av uppdrag i anknytning till riksdagsarbetet räknas som närvarande i statistiken. Av statistiken framgår antalet plenum och utskottssammanträden under en månad och för ledamöterna specificerat hur många gånger de varit frånvarande på grund av sjukdom eller av annan orsak.

Inte bara med tanke på riksdagsarbetet utan också med hänsyn till ledamöterna och riksdagsgrupperna är det motiverat med en ny frånvaroordning. Frånvarofrågorna får en mindre framskjuten roll i riksdagsarbetet, men trots det skulle uppgifter om ledamöternas närvaro i plenum och utskott finnas fritt att tillgå, även för medierna. Riksdagsgrupperna kan hålla ett öga på ledamöternas närvaro med hjälp av dessa uppgifter men också med andra metoder enligt eget val. Riksdagsledamöternas agerande styrs i allt väsentligt av ett politiskt ansvar. Faktorer som präglar ledamotsskapet är att uppdraget är tidsbundet och det står väljarna fritt att låta bli att rösta in en ledamot för en ny period. För en ny frånvaromodell talar också praxis i de övriga nordiska parlamenten.

Behörig tjänsteman på centralkansliet ska underrättas om frånvaro på grund av sjukdom eller uppdrag i anknytning till riksdagsarbetet. Utifrån denna information upprättas en frånvarolista, som sänds till bl.a. protokollbyrån med tanke på pleniprotokollet. Anmälan om frånvaro på grund av sjukdom görs av ledamoten eller hans/hennes assistent eller någon annan som fått det i uppdrag. Anmälan om frånvaro på grund av uppdrag i anknytning till riksdagens arbete görs av en avdelningssekreterare i ett utskott, en tjänsteman på internationella enheten eller någon annan tjänsteman. I sista hand är det ledamoten själv som svarar för att informationen lämnas. För utskottens del plockas frånvarouppgifterna från anteckningarna om närvarande i utskottens sammanträdesprotokoll.

Avsikten är inte att genom det nya systemet ändra på den frånvarouppföljning grundlagen och lagen om riksdagsmannaarvode () förutsätter. Den som vill få reda på en enskild ledamots frånvaro får dem ur frånvarostatistiken och protokollen från plenum. Uppföljningen ger underlag för att överväga påföljderna enligt 28 § i grundlagen och 2 § i lagen om riksdagsmannaarvode om det visar sig att en ledamot har mycket frånvaro som inte beror på sjukdom eller uppdrag i anknytning till riksdagsarbetet.

Talmanskonferensens anvisningar

Efter talmanskonferensens förslag finns ett utkast till anvisningar från talmanskonferensen. Genom dem upphävs talmanskonferensens anvisningar av den 15 februari 2000 om behandling och registrering av anhållan om frånvaro från riksdagsarbetet. I anvisningarna (om registrering och statistikföring av frånvaro från riksdagsarbetet) föreskrivs närmare om hur registreringen av, anmälningen om och statistikföringen över frånvaro sker.

Meddelanden och redogörelser från statsrådet

Enligt 23 § 1 mom. i arbetsordningen föredras statsrådets meddelanden och redogörelser för riksdagen och bordläggs till ett senare plenum. Ibland kan en redogörelse från statsrådet vara brådskande och då behövs riksdagens ståndpunkt omgående. Behandlingen snabbas upp när remissdebatten förs strax efter att ärendet meddelas ha anlänt. Genom att förlägga två plenum till samma dag har en redogörelse kunnat behandlas under en och samma dag. Även för meddelanden från statsrådet har förfarandet varit detsamma.

Talmanskonferensen föreslår att förfarandet med meddelanden och redogörelser från statsrådet ses över för att dessa ska kunna tas till behandling i samma plenum där de meddelats ha anlänt. Därmed slipper man i de flesta fall det för riksdagsrutinerna och uppföljningen oändamålsenliga arrangemanget med flera plenum under samma dag.

Beredningen av förslaget

Riksdagens generalsekreterare Seppo Tiitinen sammanställde den 27 oktober 2006 en promemoria om hur frånvarosystemet kunde läggas om. Promemorian sändes på remiss till riksdagsgrupperna, och utifrån deras yttranden gav talmanskonferensen den 28 november 2006 centralkansliet i uppdrag att ta fram ett utkast till ett förslag från talmanskonferensen om ändring av arbetsordningen och en anknytande lagmotion samt talmanskonferensens anvisningar om registrering av frånvaro från riksdagsarbetet. Till uppdraget hörde också att se över listan över de uppdrag och resor som enligt beslut av talmanskonferensen kan anses ha samband med riksdagsarbetet. Talmanskonferensens förslag har utarbetats som tjänsteuppdrag vid riksdagens centralkansli och i fråga om frånvaromodellen utifrån det givna uppdraget.

Ikraftträdande

Den nya frånvaromodellen avses bli införd vid ingången av valperioden 2007—2010. Förslaget till ändring av riksdagens arbetsordning avses träda i kraft den 22 mars 2007.