Motivering
Organisationen för säkerhet och samarbete
i Europa (OSSE) är fortfarande ett viktigt forum för en
bred politisk dialog. För att organisationen ska förvandlas
till en säkerhetsgemenskap krävs det ändå att
dess mål och åtaganden fullföljs effektivt.
Utskottet anser det angeläget att värna om OSSE:s
kapacitet. Det är nödvändigt att få till
stånd effektivare samarbete och uppgiftsfördelning
med EU och Nato med hänsyn till att organisationernas medlemmar
och de ärenden som tas upp till behandling överlappar
varandra och är inbördes avhängiga.
Den parlamentariska församlingen ordnade under året
alla de möten som nämns i stadgan och nio valobservationer,
men verksamheten har enligt berättelsen överskuggats
av det svåra allmänna läget i hela organisationen.
Den parlamentariska församlingen hade som huvudtema
förändringar inom OSSE-området (The OSCE:
Region of Change). Församlingen betonar betydelsen av ett
jämlikt samhälle baserat på demokratiskt
beslutsfattande och uppmanar medlemsstaterna att balansera sina
ekonomier genom hållbara, gröna och innovativa
beslut. Utskottet inskärpte i sitt betänkande
om Sahel (UtUB 13/2012 rd) vikten av
kvinnors självbestämmanderätt och jämställdhet
när utveckling och säkerhet främjas.
De universellt erkända mänskliga rättigheter
som kvinnor har måste respekteras och inga kränkningar
kan tolereras med hänvisning till exempelvis kulturell
eller religiös praxis.
Under Irlands ordförandeskap 2012 lanserades processen
Helsingfors +40 vars syfte är att skapa en vision
för OSSE:s framtida verksamhet. Finlands aktiva tag då det
gäller att utveckla OSSE och den parlamentariska församlingen harmonierar
med vår historiska roll. I en resolution konstateras det
att OSSE måste finna sin roll i en säkerhetssituation
i förändring, utarbeta en strategisk vision och
fokusera på det väsentliga och på behovet
av att ta fram en ny stadga för organisationen. Det är
positivt att Finland genom sina insatser både på regeringsnivå och
i församlingens ad hoc-arbetsgrupp för stadgeändring (ledamot
Kanerva) har arbetat för en dialog och föreslagit
nya samarbetsformer.
Den aktuella debatten i februari handlade om vapenkontroll.
Vapenkontroll är en viktig del av OSSE:s förtroendeskapande
verksamhet (CBM) och dess främsta landvinningar är
Wiendokumentet om förtroendeskapande åtgärder,
Open skies-fördraget om förtroendeskapande flygfunktioner
och CFE-fördraget, som begränsar konventionella
styrkor. Som resultat av en lång förhandlingsomgång
antogs den förnyade Wienkonventionen i november 2011. Dessutom
arbetar man på att ta fram 18 separata beslut. Förhandlingar
om dem pågår fortfarande. Utskottet ser med oro
på att genomförandet av fördraget om
konventionella styrkor i Europa (CFE) har avbrutits. Avtalet spelar
en viktig roll i kontrollen av vapen i Europa och därför
måste det fortsatta ansträngningar till för
att antingen blåsa nytt liv i fördraget eller
få till stånd ett nytt avtal.
Utskottet framhöll i sitt betänkande om den säkerhets-
och försvarspolitiska redogörelsen (UtUB
1/2013 rd) att kopplingen mellan utveckling och
säkerhet bör stärkas. Utskottet har med jämna
mellanrum påpekat behovet av ökad konsekvens i
såväl Finlands som EU:s agerande, senast i fråga
om förhandlingarna om ekonomiskt partnerskap (UaVX 4/2013
vp EP-avtalen; UaVX 1/2012 vp Översyn av GSP-systemet). OSSE:s
parlamentariska församling godkände en resolution
om OSSE och de nya demokratierna i arabvärlden.
Enligt den bör medlemsländerna också utveckla
handeln med nya demokratier och trygga deras tillträde
till OSSE-ländernas inre marknad, bl.a. med stöd
av internationella ekonomi- och finansinstitut.
Utrikesutskottet framhöll betydelsen av en säker
energiförsörjning för EU:s säkerhetspolitik
i sitt betänkande om den säkerhets- och försvarspolitiska
redogörelsen (UtUB 1/2013 rd).
Vidare påpekade utskottet att livsmedelsberedskapen håller
på att bli allt mer beroende av internationella aktörer.
Livsmedelsförsörjningen är till 25 procent
beroende av importvaror. Att säkra de vitala samhällsfunktionerna
har högsta prioritet när det gäller den
nationella säkerheten. Bristen på enighet försvagar
EU:s inflytande på energisäkerheten. OSSE-resolutionen
understryker energisäkerhetens betydelse och organisationens viktiga
roll för att underlätta samarbetet och förnyelsen
inom energibranschen. Finland uppges ha en central roll i energisäkerhetsfrågor;
den rollen kommer fortsatt att höra till regeringens prioriteringar.
Ett positivt exempel på hur det breda säkerhetsbegreppet
kan omsättas i praktiken är initiativet ENVSEC
(Environment and Security Initiative) där OSSE samarbetar
med FN och Nato för att kartlägga hot i miljön
som påverkar säkerheten och för att undanröja
problemen. Resolutionen tar också upp vattenresurser och
livsmedelstrygghet.
Grunden för OSSE:s valövervakning är
de åtaganden som de deltagande OSSE-länderna gjorde
i Köpenhamn 1990 och Istanbul 1999 om att bjuda in kontoret
för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter
ODIHR att övervaka val. Under 2012 sände den parlamentariska församlingen
ut nio valobservatörsdelegationer. Valförrättningar övervakades
i Kazakstan, Armenien, Serbien, Vitryssland, Georgien, Montenegro,
Ukraina, Förenta staterna och Rumänien.
Enligt berättelsen har det länge förekommit meningsskiljaktigheter
mellan den parlamentariska församlingen och ODIHR om samarbetet och
särskilt informationsgången. En delegation från
riksdagen besökte ODIHR:s högkvarter i december
2012. Utskottet instämmer i delegationens åsikt
att ODIHR:s expertis, ett friktionsfritt samarbete och informationsutbyte är
A och O för den parlamentariska församlingens
valövervakningar.
Utskottet uppmanar Finlands delegation i OSSE:s parlamentariska
församling att i sitt arbete ta särskild hänsyn
till synpunkterna ovan.