Motivering
Med integration avses invandrares individuella utveckling med
målet att de ska kunna delta i arbetslivet och samhällslivet
och samtidigt bevara sitt språk och sin kultur. Ett av
de viktigaste syftena med integrationslagen är att stödja
nyanlända invandrare som är utan arbete och försörjning genom
språkundervisning och introduktion i samhället
och arbetslivet. Integrationen är en tvåvägsprocess.
Lyckad interaktion mellan olika grupper, goda etniska relationer
och frånvaro av diskriminering medverkar till bättre
integration.
I sitt program utfäster sig statsminister Matti Vanhanens
andra regering att genomföra de migrationspolitiska åtgärder
som finns inskrivna i programmet. Regeringsprogrammet fokuserar särskilt
på integration av invandrare i stora städer. Flest
invandrare finns det i Helsingforsområdet och andra tillväxtcentra.
Det har uppstått invandrartäta bostadsområden
i tillväxtcentra och upp till 30 procent av de boende kan
ha invandrarbakgrund, visar undersökningar. Hemlösheten
bland invandrare befaras öka.
Enligt vissa uppgifter till utrikesutskottet ligger arbetslösheten
bland invandrare kring 20 procent. Arbetslösheten varierar
mycket med nationalitet och invandringskriterium. Arbetslösheten är
störst bland invandrare från Afghanistan, Irak
och Somalia. För att integrationen ska utfalla väl
krävs det en rad olika förvaltningsgemensamma åtgärder.
Språkkurser och bostadspolitik spelar en framträdande
roll eftersom de kan medverka till större samverkan mellan
invandrare och finländare och motverka att invandrarna
utestängs från samhället.
Av frågorna i redogörelsen ingår
internationell säkerhet, internationella relationer och
internationella avtal i utrikesutskottets ansvarsområde.
Redogörelsen behandlar inte integration som en säkerhetsfråga,
men åtgärderna har direkta effekter för
den nationella och den internationella säkerheten. Stödåtgärder
som motiverar till utbildning, arbetsliv och annan samhällelig aktivitet
ger invandrare större möjligheter att bli integerade
i samhället och därigenom bättre införlivas
i omgivningen. Dessa åtgärder motverkar och minskar
den sociala utslagningen, en utveckling som enligt utskottets uppfattning
rent allmänt kan ses som en säkerhetsrisk i samhället.
God interaktion och ömsesidig tolerans mellan invandrare
och finländare är säkerhetsförbättrande
faktorer, påpekar utskottet. Det är angeläget
att integrationsåtgärderna också kan
bedömas mot olika säkerhetsaspekter.
Internationella erfarenheter visar att misslyckad integration
kan resultera i att personer med invandrarbakgrund blir isolerade
och/eller våldsbenägna, bland annat mottagliga
för nationella och internationella extrema rörelser
som är en säkerhetsrisk. I den internationella
debatten pratar man i dessa fall ofta om våldsam radikalisering.
Detta gäller i synnerhet unga män med invandrarbakgrund
som känner att de lever mellan två kulturer. Våldsam
radikalisering har många bidragande orsaker och deras negativa
effekter förstärks ytterligare av att individen
och familjen är utestängd från samhället
och av diskriminering och rasism.
Hos oss i Finland är integrationslagen och integrationsåtgärderna
koncentrerade till de tre första åren efter ankomsten.
Därmed går så kallade andra generationens
invandrare miste om åtgärderna och det är
en växande grupp i vårt land. Samtidigt bör
man komma ihåg att många som har kommit till Finland
som flyktingar i första hand vill återvända
till sitt hemland så snart förhållandena
där tillåter. Trots integrationsåtgäder
ställs många invandrarkvinnor som sköter sina
barn hemma utanför det finländska samhället.
En del av dem har mycket låg utbildning och kan i vissa
fall vara analfabeter. De har mycket lite kontakter utanför
sin etniska grupp. Det är invandrarkvinnorna som nästan
helt och hållet svarar för att uppfostra nästa
generation. Åtgärder för att intgrera
invandrarkvinnor är mycket viktiga, understryker utrikesutskottet.
Vidare är det angeläget att avsätta medel
för gurndläggande utbildning och utbildning på andra
stadiet för för invandrarbarn.
Sammanfattningsvis understryker utskottet att det är
nödvändigt att Finland framöver försöker
förhindra våldsam radikalisering. Finland bör
fortsatt aktivt delta i dialogen kring kulturer, världsåkådning
och religion i internationella organisationer. Det är ett
sätt att på internationell nivå effektivt
motarbeta rasism, främlingsfientliget, diskriminering och
social utestängning av invandare.
Enligt vad utskottet har erfarit har inga extra resurser avsatts
för intergration trots att vi samtidigt aktivt försöka öka
invandringen till vårt land. Utrikesutskottet efterlyser
adekvata resurser för att integreringen av invandrare i
fortsättningen ska blir allt bättre.