Motivering
Genom långsiktigare planering av verksamheten - bl.a.
med hjälp av Europeiska rådets fleråriga
strategiska program och kommissionens årliga strategi -
har unionen fått ett nytt och smidigare instrument för
att göra arbetet mer systematiskt. Utrikesutskottet ser
det som mycket viktigt att prioriteringarna i vår EU-politik
i god tid i samband med behandlingen av rådets årliga agenda
och övriga breda handlingsprogram för unionens
verksamhet lämnas till riksdagen för behandling
för att riksdagen ska kunna uttala sin uppfattning om dem
på behörigt vis. Utom att regeringen förväntas
avrapportera enskilda EU-projekt och möten ska den också se
till att framför allt stora EU-politiska frågor
och riktlinjer kommer till behandling i riksdagen. Att viktiga politiska
mål har utelämnats ur statsrådets utredning
för att dokumentet ska kunna hållas i komprimerad
form duger inte som motivering för utskottet.
Utrikesutskottet noterar att rådets verksamhetsprogram
för 2005 som upprättats av Luxemburg och Storbritannien
föregår programmet för 2006, som Österrike
och Finland tillsammans ska upprätta. Därmed finns
det en nära koppling mellan verksamhetsprogrammet för
2005 och målen under Finlands EU-ordförandeskap.
För att vi effektivt ska kunna driva på våra
ordförandeskapsmål måste de bli tillräckligt
väl underbyggda under de föregående ordförandeskapen, inte
minst genom de behöriga verksamhetsprogrammen. Utskottet
förutsätter att substansmålen inför
Finlands EU-ordförandeskap kommer upp till behandling i
riksdagen på ett tidigt stadium.
I sina kommentarer lyfter regeringen fram de transatlantiska
relationerna och Finlands allmänna ambition att förbättra
EU:s yttre förbindelser. Utrikesutskottet framhåller
att de transatlantiska relationerna är absolut centrala
i EU:s yttre förbindelser. Det är viktigt att
den allmänna ambitionen att skapa bättre yttre
förbindelser i praktiken kommer fram i hur unionen hanterar sina
viktigaste yttre förbindelser, inte minst de transatlantiska
relationerna och relationerna mellan EU och Ryssland. Utskottet
underströk i sitt utlåtande om den säkerhets-
och försvarspolitiska redogörelsen (UtUU
4/2004 rd) att EU:s speciella styrka i att bekämpa
nya säkerhetshot är en bred och allsidig uppsättning
verktyg och att det är nödvändigt med
samarbete med Förenta staterna för att bekämpa
de nya hoten. I sitt förestående militära
reformprogram (transformation) hävdar Förenta
staterna att icke-militära aktiviteter spelar en allt större
roll i hotbekämpningen. Sett ur denna synvinkel behövs
det nya vägar att utveckla de transatlantiska relationerna.
En utveckling av relationerna mellan EU och Förenta staterna
kräver både strategiskt nytänkande och
institutionella reformer. Det är viktigt att EU målmedvetet
utvecklar de transatlantiska relationerna. Finland bör
aktivt arbeta för bättre insatser från
unionens sida på detta område.
Förenta staternas president Bush besök i Europa
och unionens institutioner i februari 2005 bör ses som
en konstruktiv öppning för närmare transatlantiska
relationer. Läget är gynnsamt för en
förbättring av relationerna nu när meningsskiljaktigheterna
om kriget i Irak har hamnat i bakgrunden. Försöken
att återuppliva fredsprocessen i Mellanöstern
och misstankarna om Irans kärnvapenambitioner är
exempel på frågor där det absolut behövs
ett nära samarbete mellan EU och Förenta staterna
för att få till stånd en hållbar
lösning. Det behövs också en djupare transatlantisk
dialog om klimatpolitiken.
Utrikesutskottet ser det därför som oroväckande — och
inkonsekvent — att de transatlantiska relationerna inte
tas upp i statsrådets utredning om målen för
Finlands EU-politik 2005. Det är viktigt att vi prioriterar
bättre transatlantiska relationer i vår EU-politik
2005 och under vårt eget ordförandeskap 2006.
Utrikesutskottet vill att regeringen ställer upp konkreta
mål för hur EU:s transatlantiska relationer ska
utvecklas också i debatten om institutionell utveckling.
Enligt utredning till utskottet är den transatlantiska
dialogen på expertnivå mycket bred, men den politiska
dialogen behöver intensifieras. Det är värt
att överväga t.ex. förslagen om regelbundna,
inofficiella sammankomster mellan Förenta staterna och
EU-länderna för att förstärka
samförståndet och samarbetet (den s.k. Gymnichmodellen).
Samtidigt gäller det att inse att EU:s interna verksamhet
och beredning måste bli effektivare för att EU
ska kunna agera mera samordnat i den transatlantiska dialogen. Det
skulle enligt utskottets mening göra EU till en mera jämlik
partner med Förenta staterna. De reformer som EU:s nya
grundlag för med sig, inte minst att unionen får
en utrikesminister, bör utnyttjas fullt ut för
att skapa en intensivare transatlantisk dialog.
Utrikesutskottet konstaterar att den nordliga dimensionen nu
befinner sig i en viktig politisk utvecklingsfas. Det nuvarande
handlingsprogrammet löper ut 2006, EU:s nya budgetplan
för 2007—2013 är under förhandling
och en ny typ av grannskapspolitik för EU växer
fram. Finlands EU-ordförandeskap 2006 är av central
betydelse för utvecklingen av den nordliga dimensionen
och därför är det viktigt att underbygga åtgärderna
under 2005. Det är viktigt att den nordliga dimensionen
fortsatt hör till Finlands viktigaste prioriteringar i
EU-politiken. Därför betonar utrikesutskottet
att det behövs aktiva åtgärder redan
2005 för att villkoren för beslut om utveckling
av den nordliga dimensionen nästa år ska vara
gynnsamma.
Utrikesutskottet har konsekvent lyft fram utvecklingssamarbetet
och krävt större konsekvens i utvecklingspolitiken
samt att målen för utvecklingssamarbetet backas
upp av andra politikområden, främst handelspolitiken.
På grund av EU:s bredd och omfattning spelar unionens insatser
i många avseenden en central roll för denna konsekvens.
Utskottet noterar att Finland har de bästa möjligheterna
att påverka utvecklingspolitikens resultat genom att målmedvetet arbeta
för större konsekvens i EU:s utvecklingspolitik.
Mot denna bakgrund ser utskottet det som en klar brist att EU:s
utvecklingspolitik inte har vägts in i regeringens EU-mål
för 2005, inte minst som utvecklingspolitiken på goda
grunder kunde vara en av de viktigaste prioriteringarna under Finlands
ordförandeskap. Utskottet påpekar vidare att utvecklingsfrågorna är
internationellt aktuella 2005 eftersom FN:s halvtidsöversyn
av millenniemålen då förväntas
vara färdig.
I likhet med regeringen anser utrikesutskottet att det är
viktigt att EU utvecklar sin katastrofberedskap bl.a. utifrån
erfarenheterna av flodvågen i Asien. I hanteringen av flodvågskatastrofen
kunde det konstateras att EU:s roll i den direkta katastrofhjälpen,
dvs. samordning och praktiskt stöd, var lika med noll trots
att EU:s kapacitet bl.a. för att få fram en lägesbild,
inbegripet satellitkapacitet, har utvecklats under en rad år.
Utskottet noterar samtidigt att EU:s verksamhet inte bör
koncentreras enbart på katastrofberedskap, utan att förebyggande
av kriser och katastrofer bl.a. med hjälp av verktygen
för utvecklingspolitik och civil krishantering spelar en
viktig roll, som utskottet framhållit i sitt utlåtande
(UtUU 4/2004 rd).
Utrikesutskottet understryker att det för en bred säkerhet
krävs målmedvetna och långsiktiga insatser
för att stabilisera den internationella omvärlden.
Det är bra att unionens yttre förbindelser bygger
på EU:s säkerhetsstrategi och eliminering av de
grundläggande skälen till osäkerhet.
Säkerheten i vid bemärkelse främjas i
centrala delar av starkare mänskliga rättigheter.
Det är viktigt att Finland under sitt EU-ordförandeskap
prioriterar insatser för att främja de mänskliga
rättigheterna både i EU:s interna åtgärder och
EU:s yttre förbindelser.